Global ETD Search

1	Ordningsprinciper, informationsbehov och politisk makt : En arkivvetenskaplig fallstudie av arkivförteckningar i det kungliga kansliarkivet cirka 1540–1878 / Principles of Arrangement, Information needs and Political Power : An Archival case study of archival inventories in the Swedish Royal Office archive about 1540–1878 Brandt, Zippy January 2016 (has links) The aim of this one-year master thesis was to examine the principles of arrangement used by the Swedish Royal Office archive from about 1540-1878, and how the principles of arrangement have corresponded with the information needs of that rules the Swedish Royal Office archive. The following theoretical premises were important: Berndt Fredriksson's empirical archival science, JBLD Strömberg's concepts of archive systems and Randolph C. Head's concepts of mirroring. Two questions have been examined. What connections is there between the major reorganizations of the Swedish Royal Office archive, the process for governance of Sweden / the Royal Office, access to / control over archival documents, information needs, the political situation, and changes in how the archive was arranged and inventoried. What sources of inspiration have those responsible for the reorganizations had regarding the reorganizations? My source material consisted primarily of archival inventories. In this inquiry I have used a case study in which document and literature studies were conducted. During this study I have discovered that several principles of arrangement was in use simultaneously during the examined time period. This suggests either that older ideas regarding inventory labor were present at the same time and influenced the inventory labor or that the "archivist" during this time period had great freedom to choose between different principles of arrangement. Arrangement by geographic location were used during the entire time period. The archival inventories arranged by this principle has evolved from larger descriptions over geographic places to titles in Latin over countries. It also seems likely that the countries of this archival inventories represented Sweden's foreign relations. Mirroring has been detected between the reasons for the reorganizations, major political conflicts internally and externally, changes in the governance process, the user groups of the archive, the information needs and archival inventories. Mirroring has also occurred between the principles of arrangement and information access and needs. There are several available sources of inspiration to the reorganizations and hence the principles of arrangement. Inventory Case study Information access Swedish National Archives Randolph Head. Förteckning Fallstudie Informationstillgång Riksarkivet Randolph Head.
2	Försvarsenhetens arkiv : Examensarbete på länsstyrelsen i Södermanlands län Andersson, Malin January 2011 (has links) The defence unit´s archive stretches over a time limit between the middle of 1971 to the end of 1987. The records the archive mainly contains are concerning the civil defence, inspection and construction of shelters, war- and crisis planning. The majority of the records are registered record, as often is the case with an authority’s archives. The main problems that occurred concerned what should or shouldn´t be public, the principle of provenance and what to prioritize; finish the project before deadline or make sure the records are prepared for a storage that ideally should last for several lifetimes. Authority files County Administration Board Registers Secrecy Classified records Provenance Myndighetsarkiv Länsstyrelsen Förteckning Sekretess Hemligstämplade handlingar Proveniensprincipen
3	Filipstads Gille - VT 2018 : Hur föreningen Filipstads Gille hanterat sin arkivgenererande verksamhet. Helmersson, Markus January 2018 (has links) Filipstads Gille är en historisk förening som värnar om Filipstads historia. Gillet har genom sin samling och dokumentation, arbetat för att presentera stadens historia. Vilket bland annat sker via den egna tidskriften Vår Stad som ges ut årligen. Gillet är en av många enskilda arkivbildare i Sverige som inte inkluderas i arkivlagen, som bland annat skrevs för att skydda och bevara handlingar av kulturell eller historisk betydelse för landet. Trots detta finns ett glapp som gynnar den offentliga, gentemot den privata sektorns arkiv, och ett viktigt perspektiv i historieskrivningen riskerar att förloras innan man insett dess betydelse. Filipstads Gille är en ideell och allmännyttig förening vilken faller under den privata sektorn istället för den offentliga (statliga och kommunala). Enligt arkivlagen är den privata sektorn reglerad, men har inte samma skydd som den offentliga när det gäller arkivverksamheten. Därmed kommer frågeställningen; vilka skillnader som finns i lagen, vad innebär dessa skillnader för offentliga respektive enskilda arkiv, och hur hanterar Filipstads Gille sin arkivgenererande verksamhet och handlingar? Syftet med denna uppsats är att studera Filipstads Gille för att se hur deras verksamhet förhåller sig till lagstiftningen, med fokus på arkivverksamheten. Filipstads Gille Arkivkunskap Markus Helmersson Arkiv Arkivlagen Historia Förteckning Privat Enskilda Offentlig Sektor Vår stad Forskning Sverige Lagtext Filipstad Värmland Förening Handlingar Verksamhet Social Sciences Samhällsvetenskap
4	FN-stadgan och Europarätten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mänskliga rättigheterna beträffande genomförandet i EU av säkerhetsrådets resolutioner om intelligenta sanktioner Denikson, Daniel January 2007 (has links) <p>Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?</p><p>Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.</p><p>Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.</p><p>Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.</p><p>EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.</p><p>I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.</p><p>En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes. För framtiden bör unionen sätta en tydlig gräns för när de mänskliga rättigheter som man under så lång tid byggt upp skall kunna inskränkas.</p><p>Medlemsstaterna bör anta en gemensam ståndpunkt där man deklarerar att gemenskapens grundläggande rättigheter och friheter inte kan inskränkas på godtyckliga grunder.</p> FN FN-stadgan mänskliga rättigheter befogenhet internationell folkrätt traktaträtt EG-rätt EU-rätt europakonventionen europadomstolen EU EG-domstolen EKMR Wienkonventionen förordning frysning tillgångar egendomsskydd rättssäkerhet domstolsprövning legitimitetsproblem europarätt företräde FN-resolution terrorism internationell fred säkerhet rättssystem kompetens-kompetens laglighetseffekt listning somaliasvenskarna talibaner al-quaida al-barakaat musketörsprincipen washingtonfördraget jus cogens cameron afghanistan externa säkerhetsrådet relationer förteckning världsordning kumulerad rättslig grund verksamma rättsmedel försvar legalitetskontroll sanktionskommitten immunitet domstolsprövning terrorister godtycklighet grunder traktat rättspraxis internationella domstolen resolutioner intelligenta sanktioner European law EU-rätt
5	FN-stadgan och Europarätten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mänskliga rättigheterna beträffande genomförandet i EU av säkerhetsrådets resolutioner om intelligenta sanktioner Denikson, Daniel January 2007 (has links) Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter? Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet. Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori. Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN. EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare. I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen. En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes. För framtiden bör unionen sätta en tydlig gräns för när de mänskliga rättigheter som man under så lång tid byggt upp skall kunna inskränkas. Medlemsstaterna bör anta en gemensam ståndpunkt där man deklarerar att gemenskapens grundläggande rättigheter och friheter inte kan inskränkas på godtyckliga grunder. FN FN-stadgan mänskliga rättigheter befogenhet internationell folkrätt traktaträtt EG-rätt EU-rätt europakonventionen europadomstolen EU EG-domstolen EKMR Wienkonventionen förordning frysning tillgångar egendomsskydd rättssäkerhet domstolsprövning legitimitetsproblem europarätt företräde FN-resolution terrorism internationell fred säkerhet rättssystem kompetens-kompetens laglighetseffekt listning somaliasvenskarna talibaner al-quaida al-barakaat musketörsprincipen washingtonfördraget jus cogens cameron afghanistan externa säkerhetsrådet relationer förteckning världsordning kumulerad rättslig grund verksamma rättsmedel försvar legalitetskontroll sanktionskommitten immunitet domstolsprövning terrorister godtycklighet grunder traktat rättspraxis internationella domstolen resolutioner intelligenta sanktioner European law EU-rätt

1

Page generated in 0.0707 seconds