Den här studien utgår från syftet av att undersöka vad olika konstruktioner av utomhusmiljöer som förekommer i förskolevardagen kan erbjuda barn som subjekt och deras roller i den fria leken. Avsikten är att studera hur barn agerar beroende på kulturella och sociala influenser samt vilka positioner som uppstår mellan barn i relation till olika utomhusmiljöer genom det verbala samt kroppsligt uttryckta språket. Studien är genomförd genom videoobservation av fjorton 5-åriga barn från två avdelningar samt två förskollärare på en förskola i Sverige. De utomhusmiljöer barnen vistades i var en kommunal lekplats, en naturmiljö samt förskolans egen utomhusgård. Examensarbetet utgår från ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv och i analys, resultat och diskussion synliggörs subjektsteorier och performativa handlingar som belyser hur barn som subjekt konstruerar roller i lekar.

Syftet med denna studie är att granska hur barns handlingar i förskolans sociala miljö inramas, filmas och diskuteras av förskollärare genom filmdokumentation samt på vilket sätt barnen är delaktiga i användningen av film. Frågeställningarna i studien är: Hur inramas och diskuteras barns handlingar av förskollärare i användning av film som dokumentation? På vilket sätt är barnen delaktiga i att använda film? Studien är baserad på några förskollärares upplevelser av fenomenet i fråga och är en kvalitativ studie där personliga intervjuer har genomförts. I tidigare forskning redovisas hur barn påverkas av film i förskolans sociala miljö samt förskollärares kunskap om film och dess konsekvenser. Genom socialsemiotik framgår hur förskollärare ser på film och bilder på olika sätt beroende på hur vi ser på vår omvärld. I resultatet framträder tre teman, varav de två första behandlar vilka effekter film får för barn samt förskollärare i förskolans sociala miljö och det tredje berör vilka konsekvenser detta får för barnens handlingar. I diskussionen besvarar vi studiens frågeställningar genom att beskriva vilka konsekvenser filmarbetet får för barnens handlingar i arbetet med film. Studien visar att förskollärare behöver utveckla sin kunskap kring filmarbetet i förskolan då det finns många olika aspekter att ta hänsyn till innan filmarbetet påbörjas.

The aim of this study was to analyze discursive patterns in publications and attitude researches on bullying published by The Swedish National Agency for Education. The focus was largely on whether there is a pattern in the narration of how teachers and pupils are portrayed as perpetrators in a situation where bullying occurs. The empirical material of the study was acquired by use of a qualitative method where publications published between the years of 2002 and 2014 were selected. Dictums concerning teachers and pupils as bullies have been compared and surveyed where differences in how they were depicted was the object of analysis. To enable such a study, Foucault's theories on discourse and power were applied on the empirical material in the analysis.The result shows that bullying in general almost always refers to the pupil as the perpetrator while teachers are under-represented in the same context. Pupils as perpetrators are described through qualities such as aggression and lack of empathy,whereas teachers are described through external factors such as stress and extensive workload.

I min uppsats undersöker jag hur vi moraliskt och psykologiskt kan rättfärdiga våldsamma handlingar. Med utgångspunkt i Chiles militärkupp 1973 och etiska teorier, undersöker jag hur människor kan manipulera eller omtolka moraliska gränser beroende på omständigheterna. Texten belyser hur individuella och kollektiva narrativ kan forma och påverka vår förståelse av rätt och fel. Jag försöker förstå hur individer och samhällen kan komma till den punkt där mord inte bara tolereras, utan ses som en nödvändig eller rättfärdig handling.

This study aims to put light into a problem that often is seen as a complexed, vaguely legislated “grey area” in the fundamental laws regarding access to official documents, mainly focusing on the technical and workforce related boundaries. Sweden is worldwide known for the democracy and openness. We have the freedom of information in terms of access, followed by the rights to write, publish and share our perspectives with the rest of the world. These rights have been protected in the deepest core of jurisdiction for decades. Although the law remains, society has evolved as technology has to some extent replaced traditional paperwork over the years and changed the way we exchanged, store and handle information. The Swedish government claim to be much aware of the changes that is needed to be done to keep our rights in the modern society, although the jurisdiction remains more than a few steps behind. There are exceptions where official information is to be unofficial. Some of these exceptions are not surprising, others are more. If we speak of sensitive information that could cause harm for the individual, it should be treated with care to protect us. What about information a government has access to, but it is stored it in a digital form, one we cannot read or see in its present state and therefore require a process involving a program they do not have at hand or takes time to access or “reform” the information to make it accessible. This have impact on whether the information is or is not official information for the public. Swedish institutions handle each request individually, routines of the process vary, along with the access, or lack of access to the needed technology and, or knowledge at hand, which less surprisingly leads us to a various result. This essay aims to clarify, nevertheless put light into the spots where it is needed for a deeper understanding of what is and is not official information. Sweden claimed and still claims, to be very fund of our fundamental regulations regarding openness and transparency. At the time we consider joining the European Union (EU) it was essential for the government to be certain of sustaining these right, this was done by a written request before signing a membership that these rights where to remain. As the result was positive from EU, we accepted the invitation to become a member state. Lately, we have shown to put “neutralisation”, as in adapting to the rest of the Union over openness, giving us more exceptions and therefore more secrecy. Openness is not as welcomed in the other member states and the regulations are here to support us to melt into the picture. The essay will therefore look into the international spectrum, mainly focusing on the effects of our membership and compare the general EU member states to Sweden.

I denna kvalitativa uppsats undersöks anställda inom krogbranschens upplevelser av att arbeta i en sexualiserad miljö och vad det får för betydelse. Uppsatsen söker också svar på hur krogen som sexualiserad arbetsplats framställs och vilken betydelse den har, hur de anställda inom krogbranschen förhåller sig till den organisationskultur och de känsloregler som dominerar där samt hur kön skapas, upprätthålls och utmanas på krogen som sexualiserad arbetsplats. Tidigare forskning i form av krogbranschen som yrke och som sexuell mötesplats kommer att presenteras. Likaså sexuella handlingar och sexuella trakasserier, och att gynnas, eller inte gynnas av en sexualiserad miljö. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes totalt och materialet från intervjuerna utgör den empiri som används i uppsatsen. Det teoretiska ramverket i uppsatsen utgår ifrån organisationskultur, emotionellt arbete, social identitet och görande av kön. Uppsatsens har tre huvudsakliga resultat där det första är att branschen är motsägelsefull organisatoriskt, vilket innebär att branschen är kvinnodominerad och emotionellt arbete och ansvar är en viktig del. Samtidigt har branschen en typiskt mansdominerad hierarkisk organisation. Uppsatsens andra resultat är att branschens sociala identitet är väldigt stark vilket gör att det är viktigt för de anställda att anpassa sig efter de andra, samtidigt som man inte ska tappa sig själv. Det tredje resultatet är att i krogbranschen finns könade förväntningar som man ska leva upp till men i praktiken fungerar det inte eftersom det finns skiljaktigheter i förväntningar och faktiska handlingar.

Bygglovsprocessen är ett hett och omdiskuterat ämne för tillfället då bostadsbristen i Sverige är väldigt hög. Då bygglovsprocessen i Sverige har utrymme för förbättringar har en jämförelse mellan Sverige och Norge vad gäller vissa moment av bygglovsprocessen genomförts. Mer bestämt en jämförelse mellan Åre kommun och Trondheim kommun. Syftet med rapporten är att genom en kvalitativ studie jämföra Åre och Trondheim kommun och dess sätt att handlägga bygglov för att se om förbättringsmöjligheter finns.   Rapporten grundar sitt resultat på intervjuer med bygglovshandläggare på vardera kommun, samt intervjuer med byggherrar. Detta för att få perspektiv och insyn från olika håll i bygglovsprocessen och generera ett brett samt tydligt resultat.   Resultatet visar konkreta skillnader i lagtexter och sätt att handlägga ett bygglovsärende. Det visade sig att Norge har mer moment i sin process som är lagfört i plan och byggelseloven (PBL) än vad den Svenska plan och bygglagen (PBL) har. Från resultatet som presenteras i rapporten kunde slutsatser dras. Slutsatser som att Svenska bygglovssystemet skulle gynnas av att lagföra en maximal handläggningstid vilket det Norska systemet har. Servicegarantier är inget som det Svenska systemet tar hänsyn till vilket Norge gör då Norska systemet har som lag att göra avdrag när ett ärende drar över den lagförda tidsfristen.   Båda länderna har area-baserade tabeller där kostnader för byggnationer presenteras, som framkommit i rapporten kan detta ändras då area-baserat system ger missvisande kostnad för bygglov då ingen hänsyn till komplexitet tas. / Building permit process is a hot and controversial topic at the moment when the housing shortage in Sweden is very high. The building permit process in Sweden has room for improvements, a comparison between Sweden and Norway concerning certain parts of the building permit process have been carried out. Specifically, a comparison between the Municipality of Åre and municipality of Trondheim. The purpose of the report is that through a study comparing Åre and Trondheim municipality and its way of dealing with planning permission to see if there are any opportunities for improvement.                                                           The report bases its results on interviews with planning officers in each municipality, as well as interviews with developers. This is to gain perspective and insight from both parts of the building permit process and generate a wide and specific result.   The result shows concrete differences in legal texts and ways to deal with a building permit application. It turned out that Norway has more points in their process that is prosecuted in the planning and building law (PBL) than the Swedish Planning and Building law (PBL). From the results presented in this report conclusions were drawn. Conclusions as to Swedish building permit system would benefit from prosecuting a maximum processing length which the Norwegian system has. Service guarantees are nothing the Swedish system takes into account. Norway do have service guarantees because the Norwegian system has a law that gives the applicant compensation when the deadline is exceeded.   Both countries have area-based cost of the building permit, where the costs of construction are presented. which emerged in the report, this could change as the area-based system are misleading cost of building permits when no account is taken of complexity of the project.

<p>The aim of this study is to examine if library and archive will meet professionally in digitization projects. The study has been conducted as a discourse analysis in accordance with the methods of Norman Fairclough, professor of Linguistics at Lancaster University. The texts are seen as linguistic and semiotic elements of social events that can be analyzed as parts of the social process – discourse. The relationship between events and structures in society will be part of the social practice.The basic data derive from five public documents collected from Swedish government agencies. The mutual subject is developing a national strategy for digitization and to contribute to the European digital library, Europeana, funded by the European Commission.The research question is: When digitizing the Swedish cultural heritage as a project of institutional cooperation, which discourses can be identified? Which will be regarded as a matter of course and which will be excluded?The conclusion is that the profession of library were the most frequent discourse in the analyzed texts. Another important factor is whether the information is born digital or if it is physical artifacts that has been digitized. The Swedish National Archives have stated detailed regulations of creating and transferring official documents as electronic records which differ from the National library proposed regulation for legal deposit of electronic documents.For the library profession, the focus is on classification, searching and access. For the archive, the focus is to secure that the records has not been modified or corrupted for sustainable authenticity over time.In the social practice it can be established that the public institutions – libraries, museums, archives – will meet concurrence on the Internet from new entrepreneurs like Google, Genline and Creative Commons.</p>

<p>Jag har utfört en kvalitativ studie i form av djupintervjuer som ämnar ge en djupare inblick i en familjs vardagsliv då en familjemedlem medvetet skadar sig själv. Syftet med min studie är att undersöka hur en självskadande ungdoms omgivning uppfattar individens handlande och hur individen i fråga upplever responsen kring detta handlande. Jag har använt mig av följande frågeställningar: Hur påverkar en självskadande individ sin familj, partner och</p><p>vänner? Hur reagerar omgivningen och vilka åsikter har de kring individens handlande? Hur uppfattar och påverkas individen av omgivningen reaktioner och åsikter?</p><p>I mitt teoriavsnitt kommer jag att gå igenom fem olika teorier: symbolisk interaktionism,</p><p>identitet och identitetsskapande, Giddens kroppsliga kontroll-perspektiv, Brun Hansens</p><p>begrepp serviceföräldrar samt Mills sociologiska vision.</p><p>Jag har i arbetet med min analys kommit fram till att mina frågeställningar kan besvaras</p><p>genom ett begrepp som jag vill benämna ”den onda cirkeln”, som innebär att Carolines</p><p>omgivning hade en negativ påverkan på Caroline oavsett hur de handlade. Om Caroline fick för mycket uppmärksamhet kände hon sig trängd och skadade sig själv samtidigt som brist på uppmärksamhet ledde till att hon kände sig åsidosatt vilket också resulterade i självskadande handlingar.</p>

<p>Denna uppsats utgår från tre texter av Torbjörn Tännsjö och tittar på huruvida kollektiv kan sägas vara ansvariga för handlingar som de utför, samt om det ens finns något sådant som kollektiva handlingar.</p>