Det finns idag två olika sorters ingenjörkompanier, hjulgående och bandgående. Skillnaderna mellan dessa är minimala sett till organisationen, men stora sett till terrängframkomligheten. Kravet är dock det samma vad avser möjligheterna att minera. Trots avvecklade hjälpmedel står kravet fast vid att ingenjörkompanierna skall kunna minera 300 nedgrävda alternativt 600 ytlagda stridsvagnsminor per timme. Detta oaktat tid på dygnet, i alla svenska klimat samt oavsett vilken terräng. Syftet med uppsatsen är att se om ingenjörkompanierna har möjlighet att nå upp till kravet vad avser minering, kopplat mot den materiel som finns på förbanden. Sammanfattningsvis går det att se att kravet som finns ställt på förbanden saknar ramverk, vilket gör att kravet går att tolka på flertalet olika sätt. Det går även att konstatera att det finns flertalet scenarion där kravet inte uppfylls, samt att oaktat scenario är förmågan skydd starkt eftersatt. Kravet tar inte hänsyn till vilken plattform ingenjörkompanierna nyttjar sig av, vilket medför att i terräng där pansarterrängbilar inte kan köra, kan kravet inte heller uppnås, sett till förmågan att frakta materiel.

Urban operations is one of the most difficult challenges a modern army can be tasked with. These challenges have been studied in history and present with various perspectives, but rarely from a combat engineering point of view. The purpose of this thesis has been to study the urban capabilities of a Swedish combat engineer company by examining if it can perform similar combat engineering fieldwork that supported the basic capabilities mobility, defence and effect in Operation AL FAJR, Fallujah Iraq 2004. These are the capabilities a Swedish engineer company are primarily designed to support in urban operations. For example, the study of Operation AL FAJR has shown that fieldwork supported mobility with breaching minefields, obstacles, walls and doors. Defence by creating defensive positions and obstacles. Effect by destroying weapons caches and fortified buildings with bulldozers and explosives.  The results of this study indicates that a Swedish combat engineer company has the capability to perform most of the fieldwork performed in Operation AL FAJR. However, the company lacks capability to destroy fortified buildings and perform explosive mine and obstacle breaching, all examples on fieldwork performed in AL FAJR. / Operationer i bebyggelse är kanske en av de svåraste utmaningar en modern armé kan ställas inför. Dessa utmaningar har studerats i historien och i nutid med olika utgångspunkter, men väldigt sällan ur ett fältarbetsperspektiv. Syftet med det här arbetet har varit att studera de urbana förmågorna hos ett svenskt ingenjörkompani genom att undersöka om det kan utföra liknande fältarbeten som genomfördes för att stödja de grundläggande förmågorna rörlighet, skydd och verkan i Operation AL FAJR, Fallujah Iraq 2004. Dessa är de förmågor som ett svenskt ingenjörkompani huvudsakligen ska kunna understödja i urbana operationer. Studien av Operation AL FAJR har till exempel visat på att fältarbeten understödde rörlighet genom minbrytning, forcering av hinder och inbrytningar genom väggar och dörrar. Skydd genom att bygga stridsfordonsvärn. Verkan genom att förstöra vapengömmor samt förstöra byggnader och motståndsnästen med sprängmedel och bandschaktare. Resultatet av det här arbetet tyder på att ett svenskt ingenjörkompani har förmåga till att genomföra huvuddelen av de fältarbeten som förekom i Operation AL FAJR. Dock saknar kompaniet till exempel förmåga för att förstöra motståndsnästen och genomföra explosiv hinderröjning och minbrytning, samtliga exempel på fältarbeten som förekom i AL FAJR.