Sammanfattning: Syftet med den här uppsatsen är att få en djupare insikt i hur ett urval av lärare i en kommun i mellansverige anser att laborativt material i matematikundervisningen fungerar för lärandet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer får de beskriva hur de arbetar med matematiken och om det laborativa materialet har en given plats i undervisningen. Resultatet visar att alla respondenter är överens om att synen på laborativt material är positiv men flera lyfter även några negativa perspektiv. Positivt ses främst möjligheten att ge en varierad undervisning som visualiserar matematiken. Som negativt ges exempel på att material distraherar och att elever ibland missar syftet med valt material.

Syftet med föreliggande uppsats är att analysera några texter skrivna av vuxna inlärare på kurs D på SFI och betygsatta med E respektive A utifrån processbarhetsteorin och beskriva på vilken nivå enligt teorin dessa inlärare befinner sig på samt jämföra målgrupperna vad gäller morfologin och syntaxen. Jag har analyserat 20 elevtexter, 10 betygsatta med E och 10 med A och sammanställt resultaten i fyra tabeller uppdelade i två – morfologi och syntax. Utifrån dessa tabeller har jag dragit olika slutsatser rörande elevernas grammatiska kompetens på varje nivå samt i ett jämförande perspektiv E- och A-texter. En av slutsatserna är att E- och A-texterna inte skiljer sig nämnvärt vad gäller grammatiken, men de gör det på syntaktisk nivå.