Bakgrund: Omvårdnadsdokumentation är en viktig del av sjuksköterskans arbete. På grund av utvecklingen inom vården, lagar och patienternas olika problem, behövs alltmer dokumenteras, vilket leder till att omvårdnadsdokumentationen förändras ständigt. För att förbättra dokumentationen och dess kvalité är det viktigt att sjuksköterskornas erfarenheter av omvårdnadsdokumentation undersöks. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av faktorer på arbetsplatsen som påverkar omvårdnadsdokumentation i slutenvård. Metod: Litteraturstudien baserades på empiriska studier. Databearbetning utfördes enligt en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Databearbetning av tio artiklar resulterade i tre kategorier: Teknik, Kommunikation, och Organisation. Erfarenheterna var delade mellan sjuksköterskor som ansåg att tekniken bakom de elektroniska dokumentationssystemen var positiv och andra som erfor den som negativ. Dessutom var sjuksköterskornas erfarenheter av omvårdnadsdokumentation inom slutenvården som ett kommunikationsverktyg delad mellan de som ansåg att den var lämplig och andra som upplevde den dålig. Även ledningen och deras kontroll över sjuksköterskorna var faktorer på arbetsplatsen som påverkade omvårdnadsdokumentationen. Konklusion: Vårdkedjan bör hållas samman genom en tydlig kommunikation och en stöttande organisation. Vidare forskning bör utreda hur elektronisk omvårdnadsdokumentation kan förenklas och hur patienten upplever delaktigheten i omvårdnadsdokumentationen. / Background: Nursing documentation is an important part of the nurse's work. Because of developments in healthcare, laws and the patients’ varying problems, documentation is increasingly needed, leading to nursing documentation constantly changing. For improving nursing documentation and its’ quality, it is important to explore the nurses' experiences of factors that affect nursing documentation in an inpatient setting. Aim: The aim of the literature study was to explore nurses' experiences regarding factors at the workplace affecting nursing documentation in inpatient setting. Methods: The literature study was based on empirical studies. Data analysis was performed according to a qualitative manifest content analysis. Results: The analysis of ten articles resulted in three categories: Technique, Communication, and Organization. The experiences differed between nurses who considered thetechnology behind the electronic documentation systems as positive and others who experienced it as negative. In addition, the nurses' experiences of nursing documentation in an inpatient setting as a communication tool differed between those who considered it appropriate and others who experienced it poorly. Moreover, nurses’ experiences of nursing documentation were affected by the management and their control over the nurses. Conclusion: The chain of care should be hold together through a clear communication and a supportive organization. Further research should investigate how electronic nursing documentation can be made simpler and how the patients experience participation in nursing documentation.