Svenska städer utmanas av ökad urbanisering, en skiftande demografi och krav på en minskad miljöpåverkan. Ett led i att bemöta dessa utmaningar är utvecklingen av den smarta staden. Den smarta staden saknar ännu en vedertagen definition men innebär en digitalisering och effektivisering av stadens funktioner. Digitalisering i den smarta staden möjliggör effektivisering genom att nyttja algoritmer, höghastighetsinternet, sensorer och billiga stora lagringsvolymer för att generera önskvärda resultat. Stora mängder data kan behandlas i realtid och användas till exempelvis beslutsstöd eller automatiserad beslutsfattande. Ett outforskat område inom smarta städer är dess inverkan på invånare och besökares integritet, där vissa menar att den smarta staden skulle kunna möjliggöra storskaliga integritetskränkningar genom aggregering och korrelering av behandlade personuppgifter. Integritet är en central del av en fungerande demokrati eftersom den möjliggör samhällsutveckling utanför existerande normer och höjer mänskligt välmående. För att förstå risken för integritetskränkningar i den smarta staden behövs insikt i hur beslutsfattarna, som utformar den smarta staden, ser på risken för integritetskränkningar, samt det lagrum inom vilket den smarta staden utvecklas. Denna studie utforskar definitionen av den smarta staden, problemen den smarta staden ämnar lösa och risken att den smarta staden innebär integritetskränkningar. Definitionen av den smarta staden saknar konsensus men ses i stor utsträckning använda teknik som möjliggörare. Konkreta initiativ av den smarta staden är lättare att kategorisera och förstå innebörden av, samtidigt ser inte beslutsfattare att framtagandet av en definition är avgörande för utvecklingen av den smarta staden. Den smarta staden ses enhälligt syfta till att lösa samhällsutmaningar och bidra till livskvalité. Integritetsutmaningarna i den smarta staden ses vara en avvägning mellan samhällsnytta och integritet, där beslutsfattare ser att integritetsfrågan är av ringa vikt jämfört med forskning inom området. GDPR ses vara en central reglering för integritet i den smarta staden, trots detta saknas entydighet från beslutsfattare kring förordningens applicering och potentiella konsekvenserna i den smarta stadens samtida explorativa utveckling. Studien utgår ifrån EU-förordningen GDPR, nationella riktlinjer för smarta städer och integritet, det nationella samarbetsprogrammet för smarta städer och samtida forskning inom smarta städer, integritet och dess överlapp. Den bedrivs genom en kvalitativ fallstudie av Stockholms smarta stad-initiativ. / Swedish cities face challenges such as increased urbanisation, shifting demographics and demands on lowered environmental impact. The smart city may be considered part of the solution to these challenges. While there is no commonly accepted definition of the term “smart city” the term may be summarised as utilising digitalisation to increase a city’s efficiency. Digitalisation in the smart city enables efficiency and increases quality of life through the utilisation of algorithms, high speed internet, sensors and cheap digital storage. Large amounts of data may be processed in real time and used to assist in, or automate, decision making. Experts suggest that the smart city may negatively impact the privacy of visitors and citizens by aggregating and correlating processed personal data. Privacy is a central part of a healthy democracy, it enables societal change by allowing citizens to act outside existing societal norms and increases citizen wellbeing. Since the smart city is currently shaped by policy makers, an understanding of their attitudes towards the risks of the smart city infringing on citizen privacy provides insights into whether the smart city may poses an overall threat to citizen privacy. Another important factor to consider is the legal constraints within which the policy makers operate. This study explores the definition of the term “smart city”, its role in solving problems and the risks of it negatively impacting the integrity of citizens and visitors. While there is no consensus regarding the smart city’s definition, some common ground may be found in that it is enabled by technology. Instead of grappling with the implications of the smart city as a whole we found it appropriate to understand it by categorising and comprehending the initiatives which comprise the smart city, as well as their interactions, separately. The smart city’s role in society is to solve societal challenges and increase quality of life, decision makers don’t consider it important to define the smart city as a part of its development. Smart cities bring about a trade-off situation in which decision makers clearly favor efficiency over integrity, a stark contrast to the published papers in the field which hold integrity in a higher esteem. Despite the GDPR being a key regulation to consider when dealing with integrity in the smart city we found that decision makers are unaware of its application, scope or potential consequences for the development of the smart city. This study is conducted as a qualitative case study of the Stockholm smart city project and explores the project’s impact on privacy. The study is contextualised through the EU-regulation GDPR, national guidelines for integrity, the national program for smart cities and current research within smart cities, integrity and their intersection.