Den smarta staden är ett koncept som har utvecklats genom olika sociala, ekonomiska och teknologiska drivkrafter. De senaste årens teknologiska framsteg som skett har möjliggjort för smarta städer att gå från en framtidsutopi till verklighet. Viktiga trender och utmaningar för samhällen kring urbanisering och klimatförändringar parallellt med den snabba tekniska och digitala utvecklingen har resulterat i en starkt växande trend kring smarta städer. En smart stad kan omfatta olika dimensioner såsom hållbarhet, smart styrning och politik, social inkludering, livskvalitet, ekonomisk utveckling, samverkan och delaktighet. Trots att det inte finns en entydig definition av vad en smart stad är, utgör digitaliseringen en gemensam nämnare. Fysisk planering och smarta städer är intimt kopplade då fysisk planering spelar en central roll i att utveckla och forma smarta stadsområden. Genom att integrera digitalisering, teknik och innovativa lösningar i den fysiska planeringen kan man skapa städer som är effektiva, hållbara och livskraftiga. Detta examensarbete är en studie av hur konceptet "smart stad" tillämpas i den fysiska planeringen och hur politiska visioner och mål omsätts till praktiskt handling inom den fysiska planeringen. Arbetet grundas på ett teoretiskt ramverk framtaget ur befintlig forskning kring ämnet smart stad. Detta är en fallstudie som grundar sig i ett specifikt fall. Kommunala dokument har undersökts och analyserats med hjälp av kvalitativ textanalys som metod. Studien resulterade i hur konceptet "smarta städer" har tillämpats inom följande aspekter: helhetsperspektiv, anpassning till platsens kontext, samverkan och delaktighet. Från detta har slutsatser kunnat dras för hur städer arbetar med konceptet smart stad inom den fysiska planeringen.

I nuläget är 55 procent av jordens befolkning bosatta i städer och statistik visar hur denna siffra förutses stiga till 68 procent till år 2050 (Smart City Sweden, u.å). Dessutom ansvarar städer för 70 procent av världens växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket 2020). I samband med rådande urbaniseringstakt och klimatförändringar står samhällen inför nya utmaningar för att säkra jordens resurser. Konceptet "smart stad" ses som en lösning för att utveckla attraktiva och hållbara livsmiljöer. Genom "smart" teknik ska därmed ett effektivare nyttjande av resurser erhållas. Nuvarande forskning har riktat kritik mot att "smart stad" utformar bristfälliga fysiska miljöer som inte bemöter medborgarnas behov. Den teknologiska aspekten tenderar att dominera under planeringsprocessen, varav sociala och rumsliga värden riskerar att hamna i skymundan (Shelton & Lodato, 2019, s. 38). Örebro kommun planerar i nuläget för utformning av pilotprojektet Tamarinden. Ett "smart stad"-projekt som tillhandahåller invånarna en funktionsrik livsmiljö för att bidra till en hållbarare livsstil (Örebro kommun, 2020). Intressant är att studera hur den fysiska utformningen av "smart stad" kan bidra till önskvärda beteenden för att främja en hållbar samhällsutveckling. Uppsatsen syftar till att studera vilken roll människans beteende och förhållningssätt har i utformningen av den fysiska miljön i en "smart stad". En kvalitativ fallstudie av Örebro kommuns pilotprojekt Tamarinden utgör därför uppsatsens forskningsstrategi. Följande styrdokument: Detaljplan för del av fastigheten Almby 11:148 (Sörbyängsvägen), Strategi för arkitektur och byggande samt Digitaliseringsstrategin ingår i uppsatsens empiri, tillsammans med kvalitativa intervjuer från Örebro kommun Stadsbyggnad och E.ON. Vidare utgår uppsatsen från en kvalitativ innehållsanalys med ett etnografiskt analytiskt tillvägagångssätt för att analysera uppsatsens empiriska material. Uppsatsens slutliga resultat har visat att Tamarinden planeras utifrån en helhetsbild. Detta för att sociala, ekonomiska och ekologiska värden ska skapa hållbara livsmiljöer som underlättar en miljövänligare livsstil. Uppsatsen belyser en ansvarstagande, medveten, inspirerande och samnyttjande invånare.

Idag står världens samhällen och städer inför nya utmaningar i och med kraftig urbanisering och stora klimatförändringar där konceptet “smart stad” ses som en lösning. Däremot är den “smarta stadens” definition fortfarande otydlig och flera använder begreppet i olika sammanhang vilket kan vara förvirrande. Denna uppsats syftar till att utöka förståelsen kring vad en “smart stad” är och hur den kan definieras enligt forskningen och slutligen studera Stockholm stads organisation i arbetet att förverkliga sin vision “att bli världens smartaste stad 2040” med hjälp av ramverket institutionell kapacitet. Studien genomförs med hjälp av en teoristudie av konceptet “smart stad” och en fallstudie som behandlar Stockholm stads strategiska styrdokument och intervjuer av personer som arbetar med kommunens stadsutveckling på olika sätt. Institutionell kapacitet används i denna uppsats för att studera förmågan att omsätta kunskapsresurser, relationella resurser och att mobilisera arbetet inom Stockholm stad för att skapa till förändring i praktiken och slutligen omvandling av stadens kvalitéter. Stadens organisation analyseras för att besvara frågeställningarna: vad olika aktörer i Stockholm stad menar när de diskuterar “den smarta staden”, vilken mening de lägger i begreppet och om det finns ett glapp mellan stadens vision och det praktiska arbetet? Studiens slutsatser är att Stockholm stad har de kompetenser och strategier för att lyckas men uppbyggnaden av organisationen försvårar arbetet. För att lyckas med en stadsomvandling till världens “smartaste stad” krävs det ökat samarbete inom kommunen och ett starkt vägvisande ledarskap. Nya roller har tillkommit och än fler behöver tillkomma för att fylla de kompetenser som saknats. Stockholm stad har arbetat innovationsfrämjande under de senaste åren och nya arbetssätt med fokus på den “smarta staden” med hjälp av innovation och digitalisering har tillkommit. Stockholm stad är i uppstartsfas med avseende på “smart stad”-omställning och frågan är om målet “smart” är en teoretisk trend eller om stadens snart är “smart” även i praktiken. / Today, the world's societies and cities face new challenges in the face of heavy urbanization and major climate change, where the concept of "smart city" is seen as a solution. However, the “smart city” definition is still undecided, and many use the concept in different contexts, which can be confusing. This paper aims to broaden the understanding of what a "smart city" is and how it can be defined according to research and lastly studying the Stockholm city organization in their work to realize its vision "to become the world's smartest city 2040" with help using the framework institutional capacity. The study is conducted with a theory study of the concept "smart city" and a case study that deals with the City of Stockholm's strategic steering documents and interviews of people who work with the municipality's urban development in different ways. Institutional capacity is used in this thesis to study the ability to interpret knowledge resources, relational resources and mobilization capacity within the City of Stockholm work to create change in practice and finally the transformation of the city's qualities. The city's organization is analyzed to answer the questions: What do different actors in Stockholm city mean when they discuss "the smart city", what meaning do they put in the concept and also if there is a gap between the city's vision and the practical work? The study's conclusions are that Stockholm city has the skills and strategies to succeed, but the construction of the organization makes the work difficult. In order for the city to succeed with their transformation into the world's "smartest city they need to increase collaboration within the municipality and also a strong guiding leadership is required. New roles have been added and more need to be added in order to fill the missing skills. Stockholm City has worked on promoting innovation in recent years and new working methods focusing on the "smart city" with the help of innovation and digitization have been added. Stockholm city is in the start-up phase with their transformation and the question is if the ambition “smart” is theoretical trend or if the city is soon "smart" even in practice.

Denna studie syftar till att undersöka hur Stockholm stad som offentlig organisation hanterar innovation som implementeras samt hur förändringsprocessen ser ut när en stad ska bli smart. Detta genomförs genom en fallstudie på ett projekt som Stockholm stad drivit under ett par år. Inom programmet Stockholm smart och uppkopplad stad verkar projektet Smart trafikstyrning som omfattar sex olika delprojekt som syftar till att förenkla trafiken genom smarta lösningar, som bland annat handlar om tryckknappslådor och trafiksignaler. Resultatet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och handlar om hur Stockholm stad har arbetat samt hur de olika projektens struktur har sett ut. Studien kommer fram till att Stockholm stad är en välutvecklad organisation när det kommer till att hantera denna innovation, men att dess svaghet är att det är en stor organisation som har svårt att uppnå den flexibilitet som ibland hade behövts. Studien bidrar till att öka kunskapen och förståelsen för hur uppkopplade enheter fungerar i en kontext av smarta städer samt hur offentliga organisationer ska förhålla sig till dessa projekt.

Enligt forskning finns det ingen enskild definition av en smart stad i allmänhet och vad ordet “smart” i begreppet faktiskt betyder i synnerhet. Det finns därför ett behov att, i detta unga forskningsfält, undersöka smarta städer. Genom en fallstudie av en av de smartaste stadsdelarna i en av Sveriges smartaste städer, avsåg denna studie identifiera digitala situationer i en smart stad och de effektområden som påverkades av dessa situationer; dels effekter ville uppnås från ansvariga intressenter håll och de faktiska effekter som uppnåddes enligt invånare. Detta för att synliggöra vad en smart stad kan vara i praktiken och därmed bidra till klargörandet av begreppet smart stad. Analysen genomfördes med hjälp av en målbaserad- och målfri utvärdering, där semistrukturerade intervjuer och policy- och dokumentstudier låg till empirisk grund. Ur analysen framgick fem digitala situationer av relevans: digital avfalls- och elhantering, obemannad matbutik, Facebook-grupper och en bilpool . Gällande effekter visade det sig att de önskvärda effekter som fanns med de digitala situationer i mångt och mycket överensstämde med de faktiska effekter som invånarna upplevde i Vallastaden. Dessa effekter berörde tre effektområden, vilka var miljömässig hållbarhet, social hållbarhet och personlig integritet som alla påverkades både positivt och negativt till följd av situationernas existens. Studien visade dessutom att digitalisering av en situation inte per automatik innebär att denna situation blir smart. För att anses som smart måste de faktiska effekterna med digitalisering vara positiva, för samtliga effektområden.

Utifrån det svårdefinierade begreppet smart stad syftar studien till att förstå vilken riktning, inom begreppet, Stockholm tar i jakten på att bli världens smartaste stad. På så sätt besvaras i studien frågan hur Stockholm blir smart istället för att besvara hur smart Stockholm blir. Med inriktning på implementeringen av nya digitala verktyg inom stadsplanering intervjuas tre aktörer med olika ingångsvinkel till ämnet. Genom denna kartläggning förväntas centrala faktorer och ytterligare viktiga aktörer framträda. Analysen av dessa ämnar leda fram till huruvida riktningen för Stockholm kan anses centreras kring stadens inånare eller kring tekniken, två tydliga läger i debatten kring den smarta staden. Resultatet pekar mot att Stockholm tar en invånarcentrerad riktning i kommunens strävan efter att uppå sitt mål att bli världens smartaste stad. Detta resultat behöver dock nyanseras där argument som stödjer den andra riktningen också är närvarande i studien. I vidare studier bör samtliga identifierade aktörer intervjuas, i ett försök att nyansera bilden av det splittrade begreppet smart stad. / Using the ambiguous definition of the concept smart city, this thesis aims to synthesize the direction Stockholm follows in Stockholm Municipality’s goal of becoming the smartest city in the world. Three actors with different backgrounds within the digitalization of urban planning are interviewed in the search of understanding how a city becomes smart rather than considering how smart a city is. This is achieved by finding material factors as well as key actors in the development of the smart city. Based on an analysis of the identified factors and actors, together with differentiating views of the concept smart city, the thesis proposes insight of whether Stockholm is considered as either citizen or technologically oriented. Understanding the local and social context of the smart city, we find that Stockholm displays a citizen-oriented perspective. However, arguments supporting the contrary view of the smart city concept are also present in the study, thus showcasing the complexity of the question in mind. Further studies should consider interviewing every identified actor in an attempt to piece out and elaborate the image of the ambiguously defined smart city.

Svenska städer utmanas av ökad urbanisering, en skiftande demografi och krav på en minskad miljöpåverkan. Ett led i att bemöta dessa utmaningar är utvecklingen av den smarta staden. Den smarta staden saknar ännu en vedertagen definition men innebär en digitalisering och effektivisering av stadens funktioner. Digitalisering i den smarta staden möjliggör effektivisering genom att nyttja algoritmer, höghastighetsinternet, sensorer och billiga stora lagringsvolymer för att generera önskvärda resultat. Stora mängder data kan behandlas i realtid och användas till exempelvis beslutsstöd eller automatiserad beslutsfattande. Ett outforskat område inom smarta städer är dess inverkan på invånare och besökares integritet, där vissa menar att den smarta staden skulle kunna möjliggöra storskaliga integritetskränkningar genom aggregering och korrelering av behandlade personuppgifter. Integritet är en central del av en fungerande demokrati eftersom den möjliggör samhällsutveckling utanför existerande normer och höjer mänskligt välmående. För att förstå risken för integritetskränkningar i den smarta staden behövs insikt i hur beslutsfattarna, som utformar den smarta staden, ser på risken för integritetskränkningar, samt det lagrum inom vilket den smarta staden utvecklas. Denna studie utforskar definitionen av den smarta staden, problemen den smarta staden ämnar lösa och risken att den smarta staden innebär integritetskränkningar. Definitionen av den smarta staden saknar konsensus men ses i stor utsträckning använda teknik som möjliggörare. Konkreta initiativ av den smarta staden är lättare att kategorisera och förstå innebörden av, samtidigt ser inte beslutsfattare att framtagandet av en definition är avgörande för utvecklingen av den smarta staden. Den smarta staden ses enhälligt syfta till att lösa samhällsutmaningar och bidra till livskvalité. Integritetsutmaningarna i den smarta staden ses vara en avvägning mellan samhällsnytta och integritet, där beslutsfattare ser att integritetsfrågan är av ringa vikt jämfört med forskning inom området. GDPR ses vara en central reglering för integritet i den smarta staden, trots detta saknas entydighet från beslutsfattare kring förordningens applicering och potentiella konsekvenserna i den smarta stadens samtida explorativa utveckling. Studien utgår ifrån EU-förordningen GDPR, nationella riktlinjer för smarta städer och integritet, det nationella samarbetsprogrammet för smarta städer och samtida forskning inom smarta städer, integritet och dess överlapp. Den bedrivs genom en kvalitativ fallstudie av Stockholms smarta stad-initiativ. / Swedish cities face challenges such as increased urbanisation, shifting demographics and demands on lowered environmental impact. The smart city may be considered part of the solution to these challenges. While there is no commonly accepted definition of the term “smart city” the term may be summarised as utilising digitalisation to increase a city’s efficiency. Digitalisation in the smart city enables efficiency and increases quality of life through the utilisation of algorithms, high speed internet, sensors and cheap digital storage. Large amounts of data may be processed in real time and used to assist in, or automate, decision making. Experts suggest that the smart city may negatively impact the privacy of visitors and citizens by aggregating and correlating processed personal data. Privacy is a central part of a healthy democracy, it enables societal change by allowing citizens to act outside existing societal norms and increases citizen wellbeing. Since the smart city is currently shaped by policy makers, an understanding of their attitudes towards the risks of the smart city infringing on citizen privacy provides insights into whether the smart city may poses an overall threat to citizen privacy. Another important factor to consider is the legal constraints within which the policy makers operate. This study explores the definition of the term “smart city”, its role in solving problems and the risks of it negatively impacting the integrity of citizens and visitors. While there is no consensus regarding the smart city’s definition, some common ground may be found in that it is enabled by technology. Instead of grappling with the implications of the smart city as a whole we found it appropriate to understand it by categorising and comprehending the initiatives which comprise the smart city, as well as their interactions, separately. The smart city’s role in society is to solve societal challenges and increase quality of life, decision makers don’t consider it important to define the smart city as a part of its development. Smart cities bring about a trade-off situation in which decision makers clearly favor efficiency over integrity, a stark contrast to the published papers in the field which hold integrity in a higher esteem. Despite the GDPR being a key regulation to consider when dealing with integrity in the smart city we found that decision makers are unaware of its application, scope or potential consequences for the development of the smart city. This study is conducted as a qualitative case study of the Stockholm smart city project and explores the project’s impact on privacy. The study is contextualised through the EU-regulation GDPR, national guidelines for integrity, the national program for smart cities and current research within smart cities, integrity and their intersection.