Comprehensive information on traffic flow is essential for vehicular emission monitoring and traffic control. However, such information is not observable everywhere and anytime on the road because of high installation costs and malfunctions of stationary sensors. In order to compensate for stationary sensors’ weakness, this thesis analyses an approach for inferring traffic flows from mobile data provided by INRIX, a commercial crowd-sourced traffic dataset with wide spatial coverage and high quality. The idea is to develop Artificial Neural Network (ANN)-based models to automatically extract relations between traffic flow and INRIX measurements, e.g., speed and travel time, from historical data considering temporal and spatial dependencies. We conducted experiments using four weeks of data from INRIX and stationary sensors on two adjacent road segments on the E4 highway in Stockholm. Models are validated via traffic flow estimation based on one week of INRIX data. Compared with the traditional approach that fits the stationary flow-speed relationship based on the multi-regime model, the new approach greatly improves the estimation accuracy. Moreover, the results indicate that the new approach’s models have better resistance to the drift of input variables and can decrease the deterioration of estimation accuracy on the road segment without a stationary sensor. Hence, the new approach may be more appropriate for estimating traffic flows on the nearby road segments of a stationary sensor. The approach provides a highly automated means to build models adaptive to datasets and improves estimation and imputation accuracy. It can also easily integrate new data sources to improve the models. Therefore, it is very suitable to be applied to Intelligent Transport Systems (ITS) for traffic monitor and control in the context of the Internet of Things (IoT) and Big Data. / Information om trafikflödet är nödvändig för övervakning av fordonsutsläpp och trafikstyrning. Trafikflöden kan dock inte observeras överallt och när som helst på vägen på grund av höga installationskostnader och t.ex. funktionsstörningar hos stationära sensorer. För att kompensera för stationära sensorers svagheter analyseras i detta arbete ett tillvägagångssätt för att estimera trafikflöden från mobila data som tillhandahålls av INRIX. Detta kommersiella dataset innehåller restider som kommer från användare av bl.a. färdnavigatorer i fordon och som har en bred rumslig täckning och hög kvalitet. Idén är att utveckla modeller baserade på artificiellt neuronnät för att automatiskt extrahera samband mellan trafikflödesdata och restidsdata från INRIX-mätningarna baserat på historiska data och med hänsyn till tidsmässiga och rumsliga beroenden. Vi utförde experiment med fyra veckors data från INRIX och från stationära sensorer på två intilliggande vägsegment på E4:an i Stockholm. Modellerna valideras med hjälp av estimering av trafikflöde baserat på en veckas INRIX- data. Jämfört med det traditionella tillvägagångssättet som anpassar stationära samband mellan trafikflöde och hastighet baserat på fundamentaldiagram, förbättrar det nya tillvägagångssättet noggrannheten avsevärt. Dessutom visar resultaten att modellerna i den nya metoden bättre hanterar avvikelser i ingående variabler och kan öka noggrannheten på estimatet för vägsegmentet utan stationär sensor. Den nya metoden kan därför vara lämplig för att uppskatta trafikflöden på vägsegment närliggande en stationär sensor. Metodiken ger ett automatiserat sätt att bygga modeller som är anpassade till datamängderna och som förbättrar noggrannheten vid estimering av trafikflöden. Den kan också enkelt integrera nya datakällor. Metodiken är lämplig att tillämpa på tillämpningar inom intelligenta transportsystem för trafikövervakning och trafikstyrning.

Vehicular ad hoc networks (VANETs) are a hot topic in the intelligent transport system (ITS) area. The introduction of wireless communications between vehicles will enable many useful applications to enhance road traffic safety as well to increase efficiency. The standardization of IEEE 802.11p, being an amendment to IEEE 802.11 intended for VANETS, faces many challenges. In Europe a 30 MHz spectrum at 5.9 GHz have been dedicated for ITS and this spectrum has to be used to its full potential. For this reason this thesis compares a 20 MHz wide frequency channel with a 10 MHz wide through measurements using 802.11p hardware. The measurements were conducted on a highway with relative speeds of up to 240 km/h. The results from these initial measurements show that a 20 MHz channel does not perform worse than a 10 MHz channel despite the high relative speeds and large metal signs scattering the signals. What enabled this thesis to do the measurements was Halmstad University‟s participation in the Grand Cooperative Driving Challenge (GCDC) 2011. In GCDC nine teams mostly from Europe competed in having the vehicle that had the best behaviour in a platoon of vehicles using cooperative adaptive cruise control (CACC), the CACC algorithm controlled the vehicles‟ acceleration and breaking autonomously based on in-vehicle sensors and communicated messages between the vehicles in the platoon using 802.11p. This thesis implemented the communication part of Halmstad University‟s vehicle. The challenge was held in Helmond, Holland, May 14-15, 2011. Halmstad University‟s team finished in second place. / CoAct