<p>Denna rapport beskriver ett projekt utfört på Bjurab Sweden AB i Halmstad. Syftet med projektet</p><p>är att finna och åtgärda de faktorer som sänker tillförlitligheten i affärssystemets saldo, samt</p><p>skapa bättre kontroll över olika artiklars placering på olika lagerplatser. Anledningen till att företaget</p><p>vill genomföra detta projekt är att deras inköpsarbete idag blir lidande av att saldot i affärssystemet</p><p>inte stämmer. Detta i kombination med att de har dålig kontroll på var materialet är</p><p>placerat leder till att de lägger mycket tid på att leta efter material, och att inköp ibland sker så</p><p>sent att produktionen tvingas stanna upp på grund av materialbrist.</p><p>Arbetet inleddes med kartläggningar av informations- och materialflödet, och insamling av historisk</p><p>data från affärssystemet. Detta kompletterades sedan med intervjuer med de berörda i företaget.</p><p>Genom detta upplägg studerades situationen först på lite avstånd med syftet att hålla objektiviteten</p><p>hög, och i den efterföljande intervjun tilläts sedan objektiviteten sjunka något för att</p><p>kunna komma riktigt nära det undersökta. Från denna datainsamling framgick att olika artiklar</p><p>hanteras på olika sätt gällande lagerhållning och informationshantering, och att denna hanteringen</p><p>ofta är inkonsekvent. Ett annat problem som framkom var att vissa artiklar lagerhålls ute i</p><p>produktionen utan en angiven lagerplats och ofta på flera ställen samtidigt. Detta har medfört</p><p>problem med att få en översikt över vilken mängd som finns hemma. Med en otillräcklig översikt</p><p>över materialet finns risk för felaktiga inventeringar, vilket innebär att felaktig information</p><p>matas in i affärssystemet. Utöver detta finns även ett problem med informationshanteringen</p><p>kring kasserat material, samt användande av felaktigt råmaterial som kapas eller skärs ner till</p><p>rätt storlek. Dessa situationer uppstår för ofta för att dess inverkan på saldots tillförlitlighet ska</p><p>kunna betraktas som försumbar, men idag finns inga rutiner för hur dessa situationer skall hanteras.</p><p>De rekommendationer som ges till företaget är att först och främst se till att hanteringen av artiklarna</p><p>sker konsekvent. För mindre, enklare artiklar med kort leveranstid rekommenderas ett</p><p>kanbanflöde. Detta innebär att flödet blir mer robust på så sätt att det kan absorbera vissa av de</p><p>störningar som tidigare orsakat problem. Inköp baseras då på den mängd material som faktiskt</p><p>finns kvar på lagret istället för på den mängd som enligt affärssystemet har förbrukats. För artiklar</p><p>som är dyrare att lagerhålla och som har lång leveranstid krävs en annan typ av hantering.</p><p>För dessa rekommenderas att minska mängden material som ligger ute i produktionen tills den</p><p>blir så liten att den är i sammanhanget försumbar. På det sättet finns möjlighet att istället basera</p><p>inköp på endast huvudlagrets saldo vilket är betydligt lättare att kontrollera. Med ett säkrare saldo</p><p>kan inköp liksom tidigare ske med hjälp av nettobehovsanalyser eller statistik. För att dessa</p><p>arbetssätt skall fungera smidigt behöver även ett streckkodssystem implementeras.</p>

Denna rapport beskriver ett projekt utfört på Bjurab Sweden AB i Halmstad. Syftet med projektet är att finna och åtgärda de faktorer som sänker tillförlitligheten i affärssystemets saldo, samt skapa bättre kontroll över olika artiklars placering på olika lagerplatser. Anledningen till att företaget vill genomföra detta projekt är att deras inköpsarbete idag blir lidande av att saldot i affärssystemet inte stämmer. Detta i kombination med att de har dålig kontroll på var materialet är placerat leder till att de lägger mycket tid på att leta efter material, och att inköp ibland sker så sent att produktionen tvingas stanna upp på grund av materialbrist. Arbetet inleddes med kartläggningar av informations- och materialflödet, och insamling av historisk data från affärssystemet. Detta kompletterades sedan med intervjuer med de berörda i företaget. Genom detta upplägg studerades situationen först på lite avstånd med syftet att hålla objektiviteten hög, och i den efterföljande intervjun tilläts sedan objektiviteten sjunka något för att kunna komma riktigt nära det undersökta. Från denna datainsamling framgick att olika artiklar hanteras på olika sätt gällande lagerhållning och informationshantering, och att denna hanteringen ofta är inkonsekvent. Ett annat problem som framkom var att vissa artiklar lagerhålls ute i produktionen utan en angiven lagerplats och ofta på flera ställen samtidigt. Detta har medfört problem med att få en översikt över vilken mängd som finns hemma. Med en otillräcklig översikt över materialet finns risk för felaktiga inventeringar, vilket innebär att felaktig information matas in i affärssystemet. Utöver detta finns även ett problem med informationshanteringen kring kasserat material, samt användande av felaktigt råmaterial som kapas eller skärs ner till rätt storlek. Dessa situationer uppstår för ofta för att dess inverkan på saldots tillförlitlighet ska kunna betraktas som försumbar, men idag finns inga rutiner för hur dessa situationer skall hanteras. De rekommendationer som ges till företaget är att först och främst se till att hanteringen av artiklarna sker konsekvent. För mindre, enklare artiklar med kort leveranstid rekommenderas ett kanbanflöde. Detta innebär att flödet blir mer robust på så sätt att det kan absorbera vissa av de störningar som tidigare orsakat problem. Inköp baseras då på den mängd material som faktiskt finns kvar på lagret istället för på den mängd som enligt affärssystemet har förbrukats. För artiklar som är dyrare att lagerhålla och som har lång leveranstid krävs en annan typ av hantering. För dessa rekommenderas att minska mängden material som ligger ute i produktionen tills den blir så liten att den är i sammanhanget försumbar. På det sättet finns möjlighet att istället basera inköp på endast huvudlagrets saldo vilket är betydligt lättare att kontrollera. Med ett säkrare saldo kan inköp liksom tidigare ske med hjälp av nettobehovsanalyser eller statistik. För att dessa arbetssätt skall fungera smidigt behöver även ett streckkodssystem implementeras.