Sammanfattning Titel: Internt kunskapsutbyte – Internt kunskapsutbyte inom internationella fastighetsmäklarföretag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Josefin Löflund-Wikström & Sara Wennertorp Handledare: Pär Vilhelmson, Maria F. Malama och Ernst Hollander Datum: 2014-06 Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka hur svenska tjänstebaserade företag på en internationell marknad skapar internt kunskapsutbyte mellan huvudkontor och lokalkontor. Metod: Vi har valt att intervjua ledare inom välkända fastighetsmäklarföretag. För att undersöka hur kunskapsutbytet fungerar på stor geografisk bredd. Vi har gått utanför landsgränser. För att få en djupare förståelse i ämnet har vi använt oss av en intervjuguide. Vilket har gjort att våra intervjuer har varit semistrukturerade. Arbetet är av en kvalitativ art. Resultat & slutsats: Det har i denna studie visat sig att organisationens helhet är viktig för ett gott kunskapsutbyte. Framförallt har företagsuppbyggnad och styrning visat sig vara viktiga byggstenar i skapandet av kunskap. Förslag till vidare forskning: Denna studie visat ett stort gap inom forskningen av kunskapsutbyte. Det behövs liknande studier som vårt arbete inom andra branscher för att öka förståelsen för ämnet. Uppsatsens bidrag: Vi anser att denna uppsats bidrar med en ökande förståelse för det interna kunskapsutbytet inom svenska tjänstebaserade företag verksamma på den internationella marknaden. Nyckelord: Kunskap, Kunskapsutbyte, Kunskapshantering, Expansion, Internationell Expansion, Internationella Företag, Intern Kommunikation

Denna kvantitativa studie behandlar svensk exportprestanda och dess förhållande till de makroekonomiska determinanterna valutaväxelkurs, politiska reformer, ekonomisk frihet och BNP-tillväxt. Många tidigare studier inom området fokuserar på hur exportprestandan påverkas av valutaväxelkurser, dock finns begränsat med studier som berör de övriga makroekonomiska determinanterna och dess påverkan på svensk exportprestanda. Denna studie vill därmed utöka detta studieområde med forskningsfrågan “Vilken roll har valutaväxelkursen och andra makroekonomiska determinanter för att förklara svensk exportprestanda?”. Den teoretiska modellen beskriver Sveriges export samt tidigare teorier inom området till de fyra makroekonomiska variablernas relation till svensk exportprestanda. Hypoteser är utformade för att studera om svensk exportprestanda beror på de makroekonomiska determinanterna. Studien använder en deduktiv kvantitativ forskningsmetod med multipel regression som statistisk metod, med användning av sekundärdata. Resultatet visar att hypotesen till valutaväxelkursen kan förkastas. Ett positivt samband finns mellan exportprestanda och politiska reformer samt BNP-tillväxt. Ett negativt samband påvisas mellan exportprestanda och ekonomisk frihet. Samtidigt som studien visar betydelsen av de makroekonomiska variablerna för svensk exportprestanda så finns det fortfarande utrymme för vidare studier inom området, som med användning av andra forskningsmetoder. / This quantitative study examines Swedish export performance and its relationship to the macroeconomic determinants of exchange rates, policy reforms, economic freedom and GDP growth. Many previous studies in the field focus on how export performance is affected by currency exchange rates, but there are limited studies that concern the other macroeconomic determinants and their impact on Swedish export performance. This study therefore aims to expand this area of study with the research question "What is the role of the exchange rate and other macroeconomic determinants in explaining Swedish export performance?". The theoretical model describes Sweden's exports and describes previous theories in the field related to the four macroeconomic variables' relationship to Swedish export performance. Hypotheses are created to study whether Swedish export performance depends on the macroeconomic determinants. The study uses a deductive quantitative research method with multiple regression as the statistical method and use of secondary data. The results show that the hypothesis of the exchange rate can be rejected. A positive relationship is found between export performance and policy reforms and GDP growth. A negative relationship is found between export performance and economic freedom. While the study shows the importance of the macroeconomic variables for Swedish export performance, there is still room for further studies in the area, for instance with use of other research methods.

<p>This pre-study explores how the process of translating from English to Chinese may distort intended brand name messages, using Oriflame as a case study. The findings show that the brand name had a tendency to be perceived as phonetic rather than phonosemantic and that the character combination was perceived to make no clear sense. The study identified these as two main reasons to why Oriflame’s intended brand name messages did not get through.</p> / <p>Denna förstudie utforskar hur varumärkesnamnens avsedda budskap kan bli förvrängda genom översättningsprocessen från engelska till kinesiska genom att använda Oriflame som en fallstudie. Resultaten visar på tendenser för varumärkesnamnet att uppfattas som fonetiskt snarare än fonosemantiskt och att kombinationen av tecknen inte anses vara begriplig. Studien identifierade dessa två resultat som den främsta anledningen till att Oriflames avsedda budskap inte nådde fram.</p>

This pre-study explores how the process of translating from English to Chinese may distort intended brand name messages, using Oriflame as a case study. The findings show that the brand name had a tendency to be perceived as phonetic rather than phonosemantic and that the character combination was perceived to make no clear sense. The study identified these as two main reasons to why Oriflame’s intended brand name messages did not get through. / Denna förstudie utforskar hur varumärkesnamnens avsedda budskap kan bli förvrängda genom översättningsprocessen från engelska till kinesiska genom att använda Oriflame som en fallstudie. Resultaten visar på tendenser för varumärkesnamnet att uppfattas som fonetiskt snarare än fonosemantiskt och att kombinationen av tecknen inte anses vara begriplig. Studien identifierade dessa två resultat som den främsta anledningen till att Oriflames avsedda budskap inte nådde fram.