The internet has increasingly become a part of our daily practices, and previous research has pointed to the numerous different ways individuals and groups use and integrate the internet into their lives. Yet, despite the pervasiveness of the internet within the home, few have investigated internet domestication. To grasp the process of internet domestication, my research uses a Social Shaping of Technology approach to investigate how internet domestication develops as a set of contextual practices within households of East York, Ontario. My research is part of the Connected Lives Project that took place in East York, Ontario between 2004 and 2005. Using a combination of survey data, semi-structured interviews and digital photos, I offer a novel combination of methods not implemented in previous research of the household internet that provides a rich and descriptive illustration of household internet practices. This dissertation research is the first case study of the household internet that offers an in-depth portrayal and interpretation of its domestication. It is an empirical demonstration of the complicated patterns through which the internet is domesticated. My research builds upon previous quantitative and qualitative internet research, and contributes to the clear epistemological gap in what we know about internet domestication as a dynamic process. How does the domestication of the internet develop as a set of contextual practices? My investigation draws attention to the kinds of things that shape the everyday - paid work, immigrant status, household structure, and gender roles. Each of these act as threads - different practices - that weave together to shape how the internet is used and integrated as a domestic technology into today's households and families. I characterize the social worlds shaping internet domestication, and discuss how households and families actively shape internet domestication through examining internet communication and information seeking patterns, and address concerns that family is in decline. My research provides new and different ways of thinking about family, family time, and our relationship with the household internet by discussing the time families spend together online, and how family's household spaces are evolving in response to the ubiquitous internet.

An investigation into the nature of public space in the North American city, this research seeks establish a more appropriate approach to a complex situation. Due to the manner in which North America has developed, true public space is superseded by the dominance of the automobile and private commercial interests. When this condition is tempered with the proliferation of ICTs and internet technology issues of private and public inhabitation become paradoxical. As a result of this study a new navigational system and series of interventions are proposed. These interventions are offered as only one of an incalculable set of possibilities and hope to generate further dialogue. / February 2008

Faculty of Criminology, Justice and Policy Studies

The literature on sexual crimes against children has shown different factors contributing to consequences for the victims. Yet, less has been investigated on consequences of sexual abuse mediated by the Internet. The aim of the present study was to examine consequences of Internet-initiated sexual abuse on female victims’ mental health. Analyses of self-rating questionnaires were conducted to examine the victims’ mental health status at the time before, during and after the abuse, during the disclosure, police interrogations, trials and today (six years after trials). Results showed that their mental health today was overall good and how they felt during the disclosure contributed most on how they felt today. Victims that got some support compared to victims that did not after the abuse had better mental health today. The findings provide better understanding of the consequences of Internet-initiated sexual abuse which might help building up more effective treatment programs for victims of such crimes.

El presente trabajo se realizó para establecer la asociación entre los factores de riesgo y la conducta de adicción a internet en adolescentes. El tipo de estudio fue descriptivo correlacional, la muestra estuvo compuesta 225 alumnos de ambos sexos, en edades comprendidas entre los 13 a 17 años, de los cuales 113 del sexo femenino y 112 del sexo masculino. Para medir la Adicción a Internet se utilizó el Test de Adicción a Internet de la Psiquiatra Kimberly Young y para los factores de riesgo se utilizó la encuesta elaborada por la investigadora, para el presente trabajo, cuyos resultados indicaron que los adolescentes poseen ciertos factores de riesgo personales y sociales asociados a la conducta de adicción a internet.

Internet är ett relativt nytt fenomen och det finns idag inte någon specifik eller självständig lagstiftning som reglerar marknadsföring på detta område. Det var länge en allmän uppfattning att Internet var ett laglöst territorium som inte omfattades av den nationella lagstiftningen eller kunde regleras. Idag har det dock konstaterats att det inte finns någon begränsning av MFL:s tillämplighet och det är således oväsentligt vilket medium som används vid marknadsföringen. Genom den rättsdogmatiska metoden utreder vi gällande rätt för området och redogör för de regleringar som finns att tillgå då det kommer till marknadsföring riktad mot barn genom Internet. Marknadsföringen har parallellt med samhällsutvecklingen genererat nya kommunikationstekniker att tillgå. Resultatet blir att konsumenter dagligen utsätts för kommersiella påtryckningar, framförallt genom Internet som blivit en mycket potent marknadsföringskanal. Till skillnad från konventionella marknadsföringskanaler har Internet och dess interaktivitet utvecklat en sofistikerad form av marknadsföring och därmed försvårat själva reklamidentifieringen. Problemet med reklamidentifiering blir särskilt tydligt när marknadsföringen är riktad mot barn till följd av deras brist på kritisk granskning, oerfarenhet och mognadsgrad. Det är allmänt vedertaget att barn skall ses som en särskild skyddsvärd grupp då det kommer till marknadsföring till följd av barns godtrogenhet och oerfarenhet. För att skydda barn mot otillbörlig marknadsföring finns främst Direktivet om otillbörliga affärsmetoder (2005/29/EG), MFL, praxis från MD samt utomrättsliga regler vilka utformas av bland annat FN, ICC och RO. I all marknadsföring riktad mot barn är det förbjudet att rikta direkta köpuppmaningar till barn eller uppmana barnen att uppmuntra föräldrarna till köp. Det är även förbjudet att skicka direktadresserad reklam till barn under 16 år samt ska reklamidentifieringen vara extra tydlig när marknadsföringen riktas till barn med hänsyn till deras brist på kritisk granskning, oerfarenhet och mognadsgrad. Ovan nämnda regleringar måste tas i beaktande vid all marknadsföring riktad mot barn. I radio och TV finns dock ett bredare reklamförbud då det är förbjudet att rikta reklam med syfte att fånga uppmärksamheten hos barn under 12 år i radio och TV. Över Internet finns inget motsvarande förbud trots att Internet är ett massivt ”multimedialt interaktivt medium med stor attraktionskraft” som i kombination med barn och ungas okritiska förmåga utgör en risk för deras enskilda tänkande. Marknadsföring riktad till barn regleras främst genom MFL. MFL blir tillämplig på all form av marknadsföring som helt eller delvis riktas till en svensk publik, vilket avgörs genom en helhetsbedömning, enligt effektlandsprincipen. Om en marknadsföring har effekt på en svensk publik skall marknadsföringen således anses falla inom ramen för MFL. Ofta kan effektlandsprincipen komma i konflikt med etableringsprincipen då sen sistnämnda ska tillämpas enligt e-handelslagen. Markandsföringsrätten är starkt influerad av EU och då MFL stiftades gjordes detta i syfte av harmonisera EU:s gemensamma marknadslagstiftning. Direktivet om otillbörliga affärsmetoder är grundpelaren i europeisk marknadsföringsrätt. Då fullharmoniseringsdirektivet implementerades uppkom problem med en enhetlig och konsekvent implementering till följd av medlemsländernas varierande preferenser, politik och rättssystem. Genom en rapport framförd av Kommissionen konstateras det att problemet med Direktivet inte var själva innehållet eller implementeringen utan själva tillämpningen. Som slutsats på uppsatsen konstaterar vi, efter att ha utrett gällande rätt, att nuvarande lagstiftning är av tillräcklig karaktär. Problematiken beror således inte på om, men väl hur, aktuella regleringar skall tolkas och tillämpas på nätet. På internet krävs det en anpassning till dess egenskaper, således att vi frigör oss från idémässiga kopplingar till traditionella medier och anpassar tillämpningen av gällande regelverk till den nya miljön.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.