Stockholm County is currently implementing climate change adaptation, making it essential to distinguish the priorities being made. Previous research has suggested that social dimensions of climate change adaptation in cities, especially in the Global North, are largely ignored. Therefore, this thesis aims to identify how social dimension issues of current local Climate Change Adaptation [CCA] in Stockholm County is perceived by CCA-practitioners and provide an overall understanding of how current local Climate Change Adaptation [CCA] materializes in Stockholm County. Five civil servants working as environmental planners/strategists were interviewed and part of a semi-structured interview study, which was analyzed through thematic analysis and an intersectional framework. The results suggest that current local CCA prioritizes specific climate hazards (Floods and different erosion- related hazards), certain buildings (new developments), and certain evaluations (technical). In addition, heatwaves, existing built environments, and social dimension assessments were shown to be of less focus in current local CCA. The results from the intersectional franmework showed that specific identity categories are considered in certain climate hazards, specifically in heatwaves that have clear health outcomes compared to the other hazards. It also shows that gender seems to be the least explored identity category of vulnerability in current local CCA-practice. / Stockholms län genomför för närvarande klimatanpassnings-åtgärder, vilket gör det viktigt att urskilja hur det tar sig i uttryck. Tidigare forskning har signalerat att sociala dimensioner klimatanpassning av städer, särskilt i det globala Nord, i stort sett har ignorerats. Därför syftar denna uppsats till att ge en övergripande förståelse för hur klimatanpassning inom Stockholms län tar sig i uttryck och vilka sociala perspektiv bedöms relevanta verksamma tjänstemän inom klimatanpassning. Uppsatsen hade två forskningsfrågor: 1) Enligt tjänstemän som arbetar med klimatanpassning inom Stockholms län, vad prioriteras och vad prioriteras inte inom nuvarande klimatanpassnings-praxis för en klimatrisk, och varför? 2)Enligt tjänstemän som arbetar med klimatanpassning inom Stockholms län, vem anses vara sårbar inom klimatanpassning, och var inom nuvarande klimatanpassnings-praxis tas det i åtanke? Uppsatsen har förlitats sig i stort på intersektionalitet som ett analytiskt verktyg och som vägledning i en litteraturstudie. Eftersom klimatanpassning utförs inom fysisk planering av kommunen, har fem tjänstemän som arbetar som miljöplanerare eller miljö-strateger intervjuats i en semistrukturerad intervjustudie. Materialet har analyserades genom tematisk analys. Den tematiska analysen gav tre typer av teman, där en viss prioritering kunde urskiljas. Resultaten tyder på att nuvarande klimatanpassning prioriterar specifika klimatrisker (översvämningar, ras och skred), vissa byggnader (ny bebyggelse) och vissa utvärderingar (tekniska). Dessutom visade resultatet på att värmeböljor, befintliga miljöer och bedömningar av sociala dimensioner är av mindre vikt och fokus inom klimatanpassning. Den tematiska analysen gav även ett fjärde tema kallat Sårbarheter. Under detta tema, presenterades hur sårbarheter inför klimatförändringar uppfattas av de intervjuade tjänstemännen och de angivna sårbarheterna analyserades med ett befintligt intersektionellt ramverk. Resultaten från den intersektionella analysen visar att specifika identitetskategorier beaktas mer i vissa klimatrisker, till exempel vid värmeböljor som har tydliga hälsokonsekvenser jämfört med andra extrema väderhändelser. Den visar också att kön är den minst utforskade i dagens klimatanpassnings- praxis i Stockholms Län.

The following essay applies an intersectional lens to the character analysis of Jade, the main character in Stephen Graham Jones’ My Heart Is a Chainsaw (2021), as it aims to introduce EFL students to the principles of the intersectional theory framework. As Jade, as a way of dealing with her reality as an abused and marginalized young part-Native American adolescent, obsessively frames her real-life experiences in a slasher movie context, the novel explores the themes of identity, marginalization, empowerment through the way Jade sees herself in relation to the Final Girl: the archetypal female protagonist featured in slasher movies. By analyzing the contrasting relationship between Jade and the concept of the Final Girl, students engage with the intersectional premise that it is the complex and dynamic interplay between Jade’s gender, race, class, and circumstances that dictates Jade’s subjectivity and inability to identify with the agentic and empowered Final Girl. As Jade ultimately transforms into her own version of a Final Girl, the essay argues that her transformation represents how a marginalized character claims her identity and becomes the protagonist of her own narrative.