<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att ta reda på hur stor skillnad det gör för medelvärdet på det slutgiltiga intraokulära trycket (IOP) då det mäts en, två, tre eller sex gånger med en noncontact tonometer. Syftet var också att komma fram till vilket antal mätningar som borde vara det korrekta.</p><p><strong>Metod: </strong>Alla mätningar utfördes med hjälp av Topcons non-contact tonometer CT-80A. Mätningarna upprepades på båda ögonen till dess att sex korrekta värden hade mätts upp. Högerögat mättes alltid först. Alla försökspersoner i studien hade normala IOP-värden. IOP mättes på både höger och vänster öga på 60 försökspersoner i åldern 18-50 år.</p><p><strong>Resultat</strong>: Studien visar att medelvärdet för IOP sjunker ju fler mätningar som görs. Medelvärdena (± SD) för mätning 1, 1-2, 1-3 och 1-6 är 15,70 ± 2,81 mmHg, 15,37 ± 2,58 mmHg, 15,14 ± 2,41 mmHg respektive 14,78 ± 2,44 mmHg på högerögonen. Motsvarande värden är 14,43 ± 2,25 mmHg, 14,42 ± 2,15 mmHg, 14,38 ± 2,18 mmHg respektive 14,25 ± 2,21 mmHg på vänsterögonen. Skillnaden mellan medelvärdena är statistiskt signifikanta på högerögat men inte på vänsterögat. Det finns en minskning i IOP-värdet mellan första och andra mätningen på 4 mmHg eller mer, på sju högerögon och två vänsterögon. Vid jämförelse mellan ögonen är skillnaden statistiskt signifikant för den första mätningen och medelvärdet för mätning 1-2, men inte för medelvärdena för mätning 1-3 och 1-6. För att skillnaden mellan ögonen ska vara under 4 mmHg hos alla försökspersoner i studien krävs att minst tre mätningar inkluderas i medelvärdet.</p><p><p><strong>Slutsats: </strong>Eftersom det i vissa fall finns en stor sänkning i IOP mellan första och andra mätningen på högerögat, bör minst två mätningar göras i en screeningsituation. Uppmäts då ett IOP som är minst 3 mmHg lägre än gränsen för ett onormalt IOP så räcker det med dessa två. Är IOP närmare gränsen än så bör minst tre mätningar tas för att se om IOPvärdet förändras. Studien visar även att tre mätningar eliminerar de stora skillnader som uppmätts mellan ögonen hos försökspersonerna. Om första mätningen är mycket högre än övriga, eller om ett så korrekt värde som möjligt eftersträvas, så kan fyra mätningar tas och ett medelvärde beräknas på de tre sista.</p></p>

Syfte: Syftet med studien var att ta reda på hur stor skillnad det gör för medelvärdet på det slutgiltiga intraokulära trycket (IOP) då det mäts en, två, tre eller sex gånger med en noncontact tonometer. Syftet var också att komma fram till vilket antal mätningar som borde vara det korrekta. Metod: Alla mätningar utfördes med hjälp av Topcons non-contact tonometer CT-80A. Mätningarna upprepades på båda ögonen till dess att sex korrekta värden hade mätts upp. Högerögat mättes alltid först. Alla försökspersoner i studien hade normala IOP-värden. IOP mättes på både höger och vänster öga på 60 försökspersoner i åldern 18-50 år. Resultat: Studien visar att medelvärdet för IOP sjunker ju fler mätningar som görs. Medelvärdena (± SD) för mätning 1, 1-2, 1-3 och 1-6 är 15,70 ± 2,81 mmHg, 15,37 ± 2,58 mmHg, 15,14 ± 2,41 mmHg respektive 14,78 ± 2,44 mmHg på högerögonen. Motsvarande värden är 14,43 ± 2,25 mmHg, 14,42 ± 2,15 mmHg, 14,38 ± 2,18 mmHg respektive 14,25 ± 2,21 mmHg på vänsterögonen. Skillnaden mellan medelvärdena är statistiskt signifikanta på högerögat men inte på vänsterögat. Det finns en minskning i IOP-värdet mellan första och andra mätningen på 4 mmHg eller mer, på sju högerögon och två vänsterögon. Vid jämförelse mellan ögonen är skillnaden statistiskt signifikant för den första mätningen och medelvärdet för mätning 1-2, men inte för medelvärdena för mätning 1-3 och 1-6. För att skillnaden mellan ögonen ska vara under 4 mmHg hos alla försökspersoner i studien krävs att minst tre mätningar inkluderas i medelvärdet. Slutsats: Eftersom det i vissa fall finns en stor sänkning i IOP mellan första och andra mätningen på högerögat, bör minst två mätningar göras i en screeningsituation. Uppmäts då ett IOP som är minst 3 mmHg lägre än gränsen för ett onormalt IOP så räcker det med dessa två. Är IOP närmare gränsen än så bör minst tre mätningar tas för att se om IOPvärdet förändras. Studien visar även att tre mätningar eliminerar de stora skillnader som uppmätts mellan ögonen hos försökspersonerna. Om första mätningen är mycket högre än övriga, eller om ett så korrekt värde som möjligt eftersträvas, så kan fyra mätningar tas och ett medelvärde beräknas på de tre sista.

Introduktion: Det råder enighet om att det intraokulära trycket, IOP, varierar över dagen. Normalt är att ett högsta värde nås under natten eller tidig morgon medan ett lägsta värde oftast nås under kvällen. Det finns ett flertal faktorer, kortvariga som långvariga, som har potentialen att påverka både det verkliga och det uppmätta IOP. Mätinstrumenten, de olika typerna av tonometrar, kan också ge olika resultat. Syfte: Syftet med denna studie var att mäta förändringen i IOP över dagen hos yngre och friska individer. Metod: IOP mättes på 44 yngre friska personer, 39 kvinnor och 5 män, med en non-contact tonometer. Två mätningar gjordes samma dag, den första mellan 08:00 och 08:30 och den senare mellan 16:30 och 17:00. Åldersintervallet låg mellan 20 och 41 år med en medelålder på 24 år. Resultat: Studien visade en statistiskt signifikant (p &lt; 0,001) sänkning i IOP på båda ögonen vid den senare mätningen. De uppmätta medelvärdena, vid morgon respektive eftermiddag, var på höger öga 15,6 och 14,4 mmHg och på vänster öga 15,6 och 14,5 mmHg. Slutsats: Slutsatsen till den här undersökningen är att en statistiskt signifikant sänkning av IOP över dagen, uppmätt med lufttonometri, kan påvisas på båda ögonen.

Syfte: Syftet med studien var att ta reda på om non contact tonometern Topcon TRK-2P med justerat IOP kan kompensera för den extra tjockleken som fås av en kontaktlins på ögat. Kan maskinen fortfarande ge ett överensstämmande resultat jämfört med IOP utan en kontaktlins på ögat? Metod: 30 personer deltog och medelvärdet på åldern var 24,1 ± 6,9 år. Studien började med en undersökning av ögats hälsa. Därefter mättes högra ögats IOP via en reboundtonometer (iCare ic100), sedan den centrala korneala tjockleken med hjälp av Sirius. Efter detta mättes IOP samt pachymetri igen men nu via non contact tonometern (Topcon TRK-2P). Dessa mätningar upprepades sedan för fyra olika styrkor på kontaktlinser. Linsen var en sfärisk Comflicon A korttidslins med styrkorna Sf -6,00 D, Sf -3,00 D, Sf +3,00 D och Sf +6,00 D. Resultat: De justerade IOP-värdena erhållna av Topcon TRK-2P gav statistiskt signifikanta lägre IOP-värden för alla kontaktlinser jämfört med IOP-värdet utan kontaktlinser (P&lt;0,01). De ojusterade IOP-värdena erhållna av Topcon TRK-2P gav lägre IOP-värden för Sf -3,00 D och Sf -6,00 D och högre IOP-värden för Sf +3,00 D och Sf +6,00 D jämfört med IOP-värdet utan kontaktlins (P&lt;0,01). Justerade IOP-värden erhållna av iCare satt i Ehlers formel i Sirius gav relativt överensstämmande resultat för Sf -6,00 D och Sf +6,00 D, men visade statistiskt signifikanta lägre IOP-värden för Sf -3,00 D och Sf +3,00 jämfört med IOP-värdet utan kontaktlinser (P&lt;0,01). Medan ojusterade IOP-värden erhållna av iCare gav överensstämmande resultat för alla kontaktlinser förutom för Sf +6,00 D (P&lt;0,01), där ett statistiskt signifikant högre IOP-värde sågs jämfört med IOP-värdet utan kontaktlinser. Slutsats: Topcon TRK-2P ger inte överensstämmande resultat för det justerade IOP-värdet med kontaktlinser på ögat, och bör därför inte användas vid tryckmätning över kontaktlinser.