Introduktion: Perioperativ omvårdnad är den specifika omvårdnaden inom operationssjukvård och omfattar tre faser; den preoperativa fasen, den intraoperativa fasen och den postoperativa fasen. Vårdandet som sker i operationssalen kallas intraoperativ fas. Operationssjuksköterskors roll och ansvar är att bevara patientsäkerheten inom alla tre faser. Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av patientsäker vård intraoperativt. Metod: En beskrivande litteraturstudie Resultat: Författarna inkluderade 8 artiklar i studien. Efter dataanalys kom författarna fram till två huvudteman Faktorer som hotar eller främjar patientsäkerheten intraoperativt och Vikten av en fungerande säkerhetskultur samt fem underteman Tidsbrist och stress, förberedelser och information, checklista, teamwork och kommunikation och Avvikelserapportering. Konklusion: I studien framkom faktorer som påverkar patientsäkerheten intraoperativt; tidsbrist och stress, bristande förberedelser, bristande säkerhetskultur, att checklistan inte följs samt att det brister i teamwork och kommunikation. Operationssjuksköterskor måste få förutsättningar att ge patienten en säker omvårdnad. Genom att belysa de faktorer som påverkar patientsäkerheten intraoperativt kan man se var det brister och därefter fundera på hur man ska gå vidare med resultatet

Sverige och det har visat sig att många vårdskador uppstår i den perioperativa vården. Bristande kommunikation har visat sig vara en vanlig orsak till vårdskador. Tidigare forskning visar på att införandet av kommunikationshjälpmedel främjar kommunikationen och ökar patientsäkerheten, men trots införandet fortsätter vårdskadorna att öka. Syfte: Syftet är att belysa faktorer som främjar och säkerställer god kommunikation inom det intraoperativa teamet för att öka patientsäkerheten. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats användes för att svara på syftet. Sökningar gjordes i två vetenskapliga databaser, CINAHL och PubMed. Totalt 16 vetenskapliga primärartiklar inkluderades, data extraherades och analyserades i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultat: Resultatet är en konklusion av två kategorier; faktorer som främjar kommunikation och faktorer som säkerställer kommunikation. Resultatet visar att införandet av exempelvis WHO:s checklista främjar kommunikationen och ökar patientsäkerheten.  Slutsats: Kommunikationen främjas och patientsäkerheten ökar genom införandet av kommunikationshjälpmedel men för att kommunikationen ska säkerställas behövs det strategtiska lösningar för att de ska användas korrekt.

No description available.

Bakgrund: Oplanerad intraoperativ hypotermi är en av de vanligaste komplikationerna till anestesi. Komplikationerna som följer påverkar flertalet av kroppens organsystem och kan skapa ett obehag för patienten. Tidigare studier visar att över 70% av alla patienter kan drabbas av oplanerad intraoperativ hypotermi om inga åtgärder vidtas. Motiv: Att undersöka anestesisjuksköterskans syn på oplanerad intraoperativ hypotermi hos vuxna patienter samt de åtgärder de kan tänkas vidta intraoperativt för att motverka oplanerad intraoperativ hypotermi. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av oplanerad intraoperativ hypotermi hos vuxna patienter. Metod: Datainsamling till studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer, som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Data samlades in under oktober-november 2020, 12 intervjuer med yrkesverksamma anestesisjuksköterskor vid en operationsavdelning genomfördes.  Resultat: Resultatet består av två kategorier; Betydelsen av samarbete och kommunikation i intraoperativa team; Betydelsen av kunskap och medvetenhet om oplanerad intraoperativ hypotermi. Resultatet visar på goda kunskaper om oplanerad intraoperativ hypotermi, dess orsaker och konsekvenser men att det beror på det intraoperativa teamets kommunikation om relevanta åtgärder vidtas eller inte.  Konklusion: Forskning visar på att nyckeln till att förebygga oplanerad intraoperativ hypotermi är att reducera effekterna av den redistribution av kroppsvärme som sker i samband med induktion. Det innebär bland annat att tillföra patienten aktiv värme preoperativt, undvika blottade hudytor, tillföra aktiv värme intraoperativt samt tillföra varma vätskor. Det är avgörande med en god och standardiserad kommunikation inom det intraoperativa teamet samt en god förståelse för varandras professioner för att vidta hållbara åtgärder mot oplanerad intraoperativ hypotermi.

Abstract  Background: The operating team consists of various professions that possess unique skills and knowledge that are needed for patient-safe care. The anesthesia nurse and anesthesiologist have an important role in the team, they need to work together and use their knowledge and skills to maintain patient safety. Work environment, sense of community, effective communication and hierarchical structures were considered to be the factors that had the greatest impact on this international collaboration. Aim: The purpose of the study is to investigate the anesthesia nurse's experience of collaboration with anesthesiologist in the intraoperative stage. Methods: The study was conducted as a qualitative interview study with semi-structured questions. The data collection took place in two operating departments in Stockholm, where 10 anesthesia nurses were interviewed. The analysis was carried out according to Lindgren et al. (2020) description for qualitative content analysis. Results: Four categories were identified. The categories were: Sense of security in the professional role facilitates with subcategories the importance of professional experience and feeling trust in collaboration. When cooperation fails with subcategories of not being listened to and lack of trust. The effect of interpersonal relationships with subcategories personal chemistry in collaboration and handling conflicts. The impact of clarity on the working process with subcategories clear dialogue facilitates and having a clear division of labor. Conclusions: The cooperation in the team is important as the intraoperative environment is complicated. The results shows that good communication, planning, trust and respect for each other’s professional competencies promotes teamwork and thereby increases patient safety.

Introduktion: Perioperativ omvårdnad är den specifika omvårdnaden inom operationssjukvårdoch omfattar tre faser; den preoperativa fasen, den intraoperativa fasen och den postoperativafasen. Vårdandet som sker i operationssalen kallas intraoperativ fas. Operationssjuksköterskorsroll och ansvar är att bevara patientsäkerheten inom alla tre faser.Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av patientsäker vård intraoperativt.Metod: En beskrivande litteraturstudieResultat: Författarna inkluderade 8 artiklar i studien. Efter dataanalys kom författarna fram tilltvå huvudteman Faktorer som hotar eller främjar patientsäkerheten intraoperativt och Vikten aven fungerande säkerhetskultur samt fem underteman Tidsbrist och stress, förberedelser ochinformation, checklista, teamwork och kommunikation och Avvikelserapportering.Konklusion: I studien framkom faktorer som påverkar patientsäkerheten intraoperativt; tidsbristoch stress, bristande förberedelser, bristande säkerhetskultur, att checklistan inte följs samt att detbrister i teamwork och kommunikation. Operationssjuksköterskor måste få förutsättningar att gepatienten en säker omvårdnad. Genom att belysa de faktorer som påverkar patientsäkerhetenintraoperativt kan man se var det brister och därefter fundera på hur man ska gå vidare medresultatet.

Introduktion: Hälften av alla vårdskador uppkommer i samband med operation. Operationsteamet är ett multidisciplinärt samarbete där många människor från flera yrkeskategorier arbetar tillsammans i olika konstellationer med patientsäkerheten som en av de viktigaste delarna. Operationssjuksköterskan och anestesisjuksköterskan ansvarar för patientens omvårdnad före, under och efter operationen. Syfte: Att beskriva hur omvårdnadsteamet arbetar intraoperativt beträffande patientsäkerheten. Metod: En integrerad systematisk litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Elva artiklar med kvantitativ, kvalitativ och mixed method valdes ut och analyserades. Resultat: Materialet resulterade i tre kategorier: Att vara förberedd, att utbyta information med varandra och att vara förtrogen med varandras färdigheter. Konklusion: En stor del av resultatet visade på att förberedelser där hela omvårdnadsteamet involveras, kontinuerligt utbyter information med varandra och är förtrogna med varandras yrkesprofessionella färdigheter stärker patientsäkerheten. Resultatet av denna litteraturstudie kan leda till en ökad förståelse för operationsteamets betydelse för patientsäkerheten intraoperativt. / Introduction: Half of all health care-associated injuries occur in conjunction with surgery. The patient care team is a multidisciplinary collaboration where many people from different professions work together in different configurations with patient safety as one of the most important aspects. The operating theatre nurse and the nurse anesthetist are responsible for the patients nursing care before, during and after the surgery. Aim: To describe how the patient care team works intraoperatively regarding the patient safety. Method: An integrated systematic literature study were articles searches where made using the databases Cinahl and PubMed. Eleven articles with quantitative, qualitative and mixed method analysis has been reviewed. Result: The material resulted in three categories: To be prepared, to exchange information with each other and to be familiar with each other’s skills. Conclusion: A large part of the result showed that preparations where the whole patient care team was involved, continuously exchanging information with each other and were familiar with each other’s professional skills enhances the patient safety. The result of this literature study might lead to an increased understanding of the importance of the patient care team for patient safety intraoperatively.

Introduktion: Operationssalen är en högriskmiljö och kräver ett väl fungerade samarbete i teamet för att kunna tillgodose patientsäker vård i syfte att främja hälsa och omvårdnad. Det är av stor vikt att teamarbetet fungerar på operationssalen för att undvika vårdrelaterade infektioner. Syfte: Att belysa operationsteamets erfarenheter av teamsamverkan för att främja patientsäkerhet. Metod: Litteraturstudie med systematisk sökning med en integrerad analys. Datainsamlingen genomfördes i Cinahl och PubMed. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa artiklar och en modifierad granskningsmall av kvantitativa artiklar. Resultat: Organisatoriska förutsättningar orsakade brister och påverkade förutsättningarna för en patientsäkervård. Hierarki inom operationsteamet kunde orsaka båda positiva och negativa konsekvenser. Kommunikation inom operationsteamet behövde vara effektiv och tydlig för att minska risken för missförstånd och fel. Faktorer för att stärka teamkänslan präglades av kommunikation, erfarenheter, respekt och en känsla av inkludering. Konklusion: För att bedriva och främja patientsäker kirurgi inom hälso-och sjukvård behöver teamsamverkan fungera optimalt. Patientsäkerheten och omvårdnadens kvalité påverkas av operationsteamets samarbete.

Bakgrund: Intraoperativ hypotermi definieras som en kärntemperatur <36°C och är vanligt förekommande i samband med generell anestesi. Hypotermi kan leda till komplikationer i form av svår sårläkning, koagulationsrubbning samt kardiovaskulära händelser. Anestesisjuksköterskan har en skyldighet att arbeta patientsäkert och förebygga vårdskada. Genom ökad kunskap kan intraoperativ hypotermi förebyggas. Syfte: Syftet var att beskriva förebyggande åtgärder för att motverka intraoperativ hypotermi i samband med generell anestesi hos vuxna patienter. Metod: En litteraturöversikt med systematisk sökning. Litteratursökningen utfördes i tre databaser, PubMed, Cinahl samt Web of Science, och resulterade i att 18 kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: Två huvudkategorier identifierades, passiva och aktiva åtgärder med fyra subkategorier. De subkategorier som framkom till passiva åtgärder var läkemedel och termisk dräkt och de subkategorier som framkom till aktiva åtgärder var aktivt forcerad luftvärme och värmefilt. Aktiva åtgärder framkom som den mest effektiva behandlingen mot intraoperativ hypotermi medan passiva åtgärder hade sämre effekt. Slutsats: Aktiva åtgärder minskade incidensen för intraoperativ hypotermi i större utsträckning jämfört med passiva åtgärder. En kombination av pre- och intraoperativ uppvärmning gav den mest optimala kärntemperaturen. Genom att implementera resultatet i den dagliga verksamheten inom anestesisjukvård kan intraoperativ hypotermi förebyggas och såldes öka patientsäkerheten. / Background: Intraoperative hypothermia is defined as core temperature <36°C and is commonly associated with general anesthesia. Hypothermia can lead to complications such as delayed wound healing, coagulation disturbances, and cardiovascular events. The anesthesia nurse has a responsibility to work safely for the patient and prevent harm. Increased knowledge can help prevent intraoperative hypothermia. Purpose: The aim was to describe preventive measures to counteract intraoperative hypothermia in adult patients undergoing general anesthesia. Method: A Literature review with systematic search. The literature search was conducted in three databases, PubMed, Cinahl, and Web of Science, resulting in the inclusion of 18 quantitative articles in the findings. Results: Two main categories were identified, passive and active measures, each with four subcategories. The subcategories that emerged for passive measures were medication and thermal blanket, while the subcategories for active measures were actively forced air heating and warming blanket. Active measures emerged as the most effective treatment against intraoperative hypothermia, while passive measures had poorer efficacy. Conclusion: Active measures reduced the incidence of intraoperative hypothermia to a greater extent compared to passive measures. A combination of pre- and intraoperative warming achieved the most optimal core temperature. Implementing these findings into daily practice in anesthesia care can prevent intraoperative hypothermia, thus enhancing patient safety.

Introduktion: Patienter som genomgår en operation har en ökad risk att drabbas av en tryckskada då patienten är immobiliserad under en längre tid. Tryckskada påverkar patientens livskvalitet och ger ett ökat lidande samtidigt ökar det kostnader för samhället. Operationsoch anestesisjuksköterskan har båda ett omvårdnadsansvar för patienten som genomgår en operation. I omvårdnadsansvaret ligger prevention av tryckskada. Tidigare forskning är begränsad avseende operations- och anestesisjuksköterskans gemensamma erfarenheter vid prevention av tryckskada. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av prevention av tryckskada pre- och intraoperativt, ur operations- och anestesisjuksköterskans perspektiv.Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Enskilda intervjuer med sex operationssjuksköterskor och fyra anestesisjuksköterskor. Analys av data utifrån innehållsanalys. Resultat: Operations- och anestesisjuksköterskans erfarenheter av prevention av tryckskada presenteras i fem huvudkategorier: Erfarenheter av omvårdnadsansvar vid prevention av tryckskada, Erfarenheter av samarbete vid prevention av tryckskada, Erfarenheter av riskbedömning vid prevention av tryckskada, Erfarenheter av att förebygga identifierade risker för tryckskada samt Erfarenheter av positioneringsrutiners inverkan på patienten. Konklusion: Operations- och anestesisjuksköterskan har en samsyn vid prevention av tryckskada att omvårdnadsansvaret är gemensamt dock blir det uppdelat intraoperativt. Operations- och anestesisjuksköterskan samlar information om patienten och skapar en riskbedömning utifrån vilken de sedan utför förebyggande åtgärder. Positioneringsrutinerna sågs både som stöd och hinder vid prevention av tryckskada. Kommunikationen var viktig i samarbetet mellan operations- och anestesisjuksköterskan. / Introduction: Patients undergoing surgery have an increased risk of suffering a pressure injury as the patient is immobilized for a long time. Pressure injury affects the patient's quality of life and causes increased suffering, while at the same time it increases costs for society. The operating room nurse and anesthesia nurse both have a nursing responsibility for the patient undergoing surgery. The responsibility for nursing lies in the prevention of pressure injury. Previous research is limited regarding the operating room nurse’s and anesthesia nurse’s common experiences in the prevention of pressure injury. Aim: The aim was to deskribe experiences of prevention of pressure injury pre- and intraoperatively, from the perspective of the operating room nurse and anesthesia nurse. Method: Qualitative interview study with inductive approach. Individual interviews with six operating room nurses and four anesthesia nurses. Analysis of data based on content analysis. Results: The experience of the operating room nurse and anesthesia nurse in the prevention of pressure injury is presented in five main categories: Experience in nursing responsibilities in the prevention of pressure injury, Experience of cooperation in the prevention of pressure damage, Experience in risk assessment in the prevention of pressure damage, Experience in preventing identified risks of pressure injury and Experience in the impact of positioning procedures on the patient. Conclusion: The operating room nurse and anesthesia nurse has a common understanding when preventing pressure injury that nursing responsibilities are common, however it becomes divided intraoperatively. The operating room nurse and anesthesia nurse collects information about the patient and creates a risk assessment based on which they then carry out preventive measures. The positioning procedures were seen as both support and obstacles in the prevention of pressure injury. Communication was important in the collaboration between the operating room nurse and anesthesia nurse.