<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur tidigare patienter upplever och tänker kring symboldramabehandling. Åtta personer (6 kvinnor och 2 män) har intervjuats, och intervjuerna har analyserats utifrån en tolkande fenomenologisk analys (IPA). I resultatet framkommer såväl faktorer som utifrån tidigare forskning är gemensamma för alla terapiinriktningar och sådana som är specifika för symboldramaterapi. Resultat som framkommer är bland annat att informanterna upplever att symboldrama förmått nå, och starta positiva förändringsprocesser i, djuppsykologiska och emotionella dimensioner inom dem. De menar att dessa förändringsprocesser fortsätter att påverka dem också långt efter att symboldramabehandlingen avslutats. Informanterna är mycket positivt inställda till symboldrama, och anser att de efter genomgången terapi har närmare till sina känslor och förmår njuta mera av livet. Ytterligare ett viktigt resultat är att informanterna starkt poängterar att för att en patient i symboldramabehandling ska nå sin potential så krävs en god relation mellan patienten och dess terapeut.</p>

Den här studien syftar till att förstå hur föräldrar/familjehemsföräldrar, till barn som utsatts för sexuella övergrepp, upplever den behandling som de själva fått. Nio föräldrar/familjehemsföräldrar har intervjuats för att besvara studiens frågeställning. Informanterna var föräldrar/familjehemsföräldrar som avslutat sin behandling på BUP Elefanten under år 2005 eller 2006. De hade medverkat vid minst fem samtal och var själva inte förövare. Intervjuerna analyserades utifrån en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Bearbetningen resulterade i sju teman: tillgänglighet, helhetssyn, känslor, föräldrarollen, personlig hjälp, behandlaren och avslut. En viktig slutsats är att informanterna upplever att behadlaren är en mycket viktig komponent i behandlingen och att denne bland annat får dem att känna sig mindre ensamma. En annan viktig slutsats är informanternas upplevelse av att de i behandlingen får möjlighet att konfronteras med och samtala om de starka känslor som det sexuella övergreppet kan väcka. Under behandlingen ges de dessutom en bättre förståelse för barnets känslor. Ytterligare en viktigt slutsats är att informanterna är osäkra på hur de ska agera som föräldrar och att det är väldigt betydelsefullt för dem att få råd omkring detta och att de även ges bekrätfelse i att de gör rätt som föräldrar.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur tidigare patienter upplever och tänker kring symboldramabehandling. Åtta personer (6 kvinnor och 2 män) har intervjuats, och intervjuerna har analyserats utifrån en tolkande fenomenologisk analys (IPA). I resultatet framkommer såväl faktorer som utifrån tidigare forskning är gemensamma för alla terapiinriktningar och sådana som är specifika för symboldramaterapi. Resultat som framkommer är bland annat att informanterna upplever att symboldrama förmått nå, och starta positiva förändringsprocesser i, djuppsykologiska och emotionella dimensioner inom dem. De menar att dessa förändringsprocesser fortsätter att påverka dem också långt efter att symboldramabehandlingen avslutats. Informanterna är mycket positivt inställda till symboldrama, och anser att de efter genomgången terapi har närmare till sina känslor och förmår njuta mera av livet. Ytterligare ett viktigt resultat är att informanterna starkt poängterar att för att en patient i symboldramabehandling ska nå sin potential så krävs en god relation mellan patienten och dess terapeut.

<p>Den här studien syftar till att förstå hur föräldrar/familjehemsföräldrar, till barn som utsatts för sexuella övergrepp, upplever den behandling som de själva fått. Nio föräldrar/familjehemsföräldrar har intervjuats för att besvara studiens frågeställning. Informanterna var föräldrar/familjehemsföräldrar som avslutat sin behandling på BUP Elefanten under år 2005 eller 2006. De hade medverkat vid minst fem samtal och var själva inte förövare.</p><p>Intervjuerna analyserades utifrån en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Bearbetningen resulterade i sju teman: tillgänglighet, helhetssyn, känslor, föräldrarollen, personlig hjälp, behandlaren och avslut. En viktig slutsats är att informanterna upplever att behadlaren är en mycket viktig komponent i behandlingen och att denne bland annat får dem att känna sig mindre ensamma. En annan viktig slutsats är informanternas upplevelse av att de i behandlingen får möjlighet att konfronteras med och samtala om de starka känslor som det sexuella övergreppet kan väcka. Under behandlingen ges de dessutom en bättre förståelse för barnets känslor. Ytterligare en viktigt slutsats är att informanterna är osäkra på hur de ska agera som föräldrar och att det är väldigt betydelsefullt för dem att få råd omkring detta och att de även ges bekrätfelse i att de gör rätt som föräldrar.</p>

No description available.

BACKGROUND: Researchers have attempted to modify some measures of religiosity/spirituality to address disparities in examining practices and beliefs in non-European minority groups; however, no one has modified or tested religion scales to address disparities between transgender and non-transgender populations. Research using existing scales proved inadequate with a female-to-male transsexual (FTM) population. To begin to modify instruments for applicability to a FTM population requires gaining more knowledge about this population with regard to religion. Research shows individuals who are transgender face resistance to and rejection of their identities beginning early in life. Reliance on majority religions and their concepts of divinity, embodiment--one's experience of having a particular body--and views of immutable, or essential, human qualities based on sex assigned at birth, may create significant problems when interacting with transgender populations. The significance of this study is in learning how a sample of FTMs conceptualize and experience religion to effect more competent interactions with this marginalized people. Interactions based on increased competency with and understanding of FTMs will contribute to improved long-term health outcomes and overall quality of life for this population. Further, exploring the experiences and beliefs of FTMs may challenge our assumptions and understandings about gender itself, expanding our knowledge about human experience of embodiment, and offering insights into traditional concepts of creation and humanity. RESULTS: This study reports a qualitative investigation of the understanding and experience of religion held by six FTM individuals. All participants completed five or more years of cross-sex hormone treatment with testosterone and identified as male. Methods from Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) guided analysis of semistructured interviews and sample size. Four common themes are presented: rejection of early concepts of religion; connection with others; construction of a way of life; and provision of a source of redefinition and reincarnation. The participants' understandings of religion do not principally parallel those in commonly studied populations. The study's most significant finding is that every participant had a fundamental break from religious tradition as he learned it. The researcher concludes by offering preliminary recommendations for clinical interventions and future research.

Background: Adolescent-to-Parent Violence and Abuse (APVA) continues to be one of the most hidden forms of family-abuse, remaining unrecognised at a policy level and under-researched at a theoretical level, especially in the United Kingdom. Although research has started to emerge, much of this has focussed on mapping the nature and extent of the phenomena with limited attention given to parents' lived experiences of parenting in the context of the adolescent child-to-parent abuse dynamic, which this study attempts to address. Given the complexities of accessing parent-victims of APVA, qualitative researchers have employed somewhat innovative methods, though Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) as used within the present study has been relatively overlooked having not been previously used in the UK, highlighting the need for additional research from wider perspectives into the area. Aim: With this in mind, the current study aimed to explore the lived experience of parents who describe being violently and/or abused by their adolescent child to gather a richer understanding of how adolescent-to-parent violence and abuse impacts upon the parenting experience. Method: This research employed a qualitative design using semi-structured interviews with 6 parents (5 mothers and 1 father); the majority of whom were in their early to late 40's. Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) was used to develop a rich and multi-layered account of participants' experiences. Results: The analysis produced four superordinate themes. These were: 'Not knowing and the search for answers': Needing to understand, "I love him but I don't like him": Facing and avoiding complex emotions, "Like playing chess with the grand master": Parenting amidst abuse and "I won't be defined by fear": Temporality and seeking change. The superordinate themes and corresponding subordinate themes are discussed in relation to the relevant literature. Clinical implications, methodological considerations and directions for future research are also presented. Implications: This research provided insight into the lived experience of being a parent within an APVA dynamic. The research highlighted the challenges faced by parents as they maintain parental responsibility for a child who is perceptibly abusing them and the ways that the current systems and absence of policy serve to maintain this dynamic. It also emphasised the importance of how parents seek to identify causation as a way of negating parental blame and the associated experience of shame which emerged as underpinning wider complex emotions, particularly fear. It also highlighted the need for timely and specific guidance, support and interventions to parents who experience this unique yet increasingly reported form of family-abuse from a Clinical Psychology and wider professional perspective.

Research has consistently highlighted the short term and familial difficulties (Munn, 2000), long term difficulties (SEU 1998) and the financial costs to society (Parsons, 2011) resulting from the permanent exclusion of young people from education. Key legislative changes and government publications (DCSF 2004; 2005 & 2010) have repeatedly recommended the use of managed transfers as an alternative to permanent exclusion, yet there is very little research evidence to support this. National and local exclusions statistics suggest that the implementation of managed transfers has contributed to a reduction of the numbers of young people being permanently excluded from school, but does this statistical phenomenon equate to an increase in the inclusion of young people? This research aims to explore the experiences of young people, their families and professionals working within the managed transfer system, to address the research question What are different stakeholders’ experiences of the managed transfer process?Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) was core to the design of the study and was used to analyse individual interviews from five young people and five parents, and focus group data from eight professionals working in mainstream settings, all of whom had experienced at least one managed transfer in the same local authority. Individual analysis of pupils’ experiences raised superordinate themes relating to relationships, control, identity, rejection and education. Individual analysis of parents’ experiences produced themes relating to relationships, agendas, control, pupil identity, flexibility, communication, acceptance, education and statementing. Analysis of focus group data relating to professionals’ experiences of managed transfers, produced themes around cognitive dissonance, relationships, agendas, exclusion/inclusion, motivation and feelings of failure. A deeper level of analysis, including all stakeholder experiences, produced two global superordinate themes; cognitive dissonance and relationships. The theme cognitive dissonance represented the behaviours that participants engaged in to reduce conflict, often between their own beliefs and the beliefs or actions relating to the managed transfer. Although this theme encompassed many of the earlier themes, the behaviours and mechanisms employed by different individuals to reduce dissonance differed, as did the cause of conflict causing the dissonance. Relationships were highlighted by nearly all of the participants, but different relationships were valued by different individuals and at different stages during the managed transfer process. Despite the initial similarities across the experiences, this research highlights the individuals’ sense making activities in relation to this complex social phenomenon and drew many parallels to research with young people and their families whom had experienced permanent exclusions from school. This research concludes with some overarching recommendations to improve the experiences of all stakeholders, not by applying a stringent set of rules or procedures, but through the development of a shared ethos and rationale, with greater inclusion of all stakeholders, allowing for processes to be flexibly applied and reasonable adjustments to be made in response to individual need, making inclusion central to the transfer rather than focusing on top down processes.

Forskning om arbetsplatsmobbning utifrån svenska förskolesammanhang är knapphändig. Syftet med föreliggande studie är därför att beskriva och tolka tolv förskolepedagogers levda erfarenheter av detta fenomen. Med utgångspunkt i Edmund Husserls fenomenologiska ansats respektive interpretativ fenomenologisk analys (IPA) erhålls deras erfarenheter genom individuella semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar på en sammantagen oförrättslivsvärld hos förskolepedagogerna. Inom ramen för denna livsvärld manifesteras arbetsplatsmobbning genom utfrysningar och osynliggörande, föraktfulla kommentarer och negativt skvaller. Mobbningen försämrar fysiskt och psykiskt välmående, arbetsprestationer, kollegiala samarbeten och pedagogiskt arbete med förskolebarn. Fenomenet beror enligt förskolepedagogerna på en generations- och utbildningsklyfta tillsammans med höga krav och ogynnsamma arbetsmiljöer. För att hantera mobbningen framhäver de relationsbyggande i personalgrupper. En slutsats som dras är att de tolv förskolepedagogerna upplever arbetsplatsmobbning som ett befintligt problem vilket på grund av en tystnadskultur sällan blir föremål för hantering utifrån deras erfarenheter. I relation till detta konkluderas att respondenterna inte upplever sig omfattas av demokrati-, likabehandlings- och värdegrundsarbete i samma utsträckning som förskolebarn.

Yes / This paper discusses some of the qualitative data obtained from a small number (23) of semi-structured interviews of academic staff who are involved in module design, and who are employed within one UK university. Analysing the interview transcripts produced eight main themes. One of these themes was the perceived pressures or constraints on design. Using verbatim responses given by the interviewees, a discussion of the data used to illustrate this theme compares the findings of this project with those from the existing literature.