<p>Internet is growing every day and this is leading to an address depletion of the current IPv4 addresses. A new version of IPv4, called IPv6, is the protocol for addressing computers that will deal with this problem. IPv4 and IPv6 are unfortunately not compatible with each other. IPv4 and IPv6 have to co-exist for a long time until IPv6 will be the dominant protocol.</p><p>The purpose of this thesis is to examine how a transition could be done or more correctly, how to deploy IPv6 in an already existing IPv4 network. After that part of the report a case study at the local Internet service provider Junet AB will be conducted. This case study will investigate an IPv6 deployment scenario for Junet AB.</p><p>A theoretical background has been written that describes some steps an Internet service provider has to go through to deploy IPv6. The case study was conducted after the theoretical background was written. The result of this report shows that a deployment of IPv6 in an IPv4 network is technically achievable. All the main components to maintain and use IPv6 in a commercial network exist.</p><p>The case study indicates that it is possible to deploy IPv6 in Junet AB´s network. IPv4 and IPv6 could be used in their network without any major effort. IPv6 have been around for many years now but have not had that break through many early adopters have hoped for. A lack of documentation and experience is an obstacle for a deployment of IPv6.One thing that remains now is to prove that there is a need for IPv6, but that is out of scope for this thesis.</p>

<p>Allt ifrån persondatorer, mobiltelefoner och bilar kommer inom en snar framtid att vara uppkopplade mot Internet. Detta medför att varje enhet med en förbindelse till Internet kommer att behöva en unik IP-adress för att identifiera sig själv samt resten av Internet. Dagens Internet i form av IP version 4 (IPv4) kan inte hantera detta på grund av bristen på IPv4-adresser. Vidare saknar det nuvarande IPv4 trots det massiva antalet användare någon form av inbyggd säkerhet samtidigt som efterfrågan av nya tjänster samt teknologi från användare av Internet drastiskt ökar. Uppföljaren till IPv4, vars tekniska specifikation redan är färdigställd och standardiserad kallas IP Version 6 (IPv6). Det nyare IPv6 uppgraderar adressrymden som det äldre IPv4 tillhandahåller vilket löser problemet med sinande IPv4-adresser. Vidare förbättrar IPv6 säkerheten på Internet genom sitt inbyggda stöd för kryptering samtidigt som det erbjuder förbättrad tillförlitlighet, nya tjänster samt en rad tekniska fördelar över IPv4. Trots problemen med det utdaterade IPv4 som skapades för mer än 20 år sedan visar sig dock övergången från IPv4 till IPv6 svårartad. Utvecklingen av IPv6 varierar från en geografisk region till en annan. Företag och användare vet inte idag när de kan förvänta sig IPv6 samt dess tjänster från de stora Internetleverantörerna. Denna rapport ämnar undersöka vad det är som varit viktigast för att Internetleverantörerna ej övergått från IPv4 till IPv6 i större grad än vad som skett hittils. Resultatet av rapporten kan ge en insikt i vad det är som behöver förändras för att utvecklingen av IPv6 kan ta fart på riktigt. Vidare kan den ge en inblick i var i övergången från IPv4 till IPv6 Internetleverantörerna står idag</p>

Allt ifrån persondatorer, mobiltelefoner och bilar kommer inom en snar framtid att vara uppkopplade mot Internet. Detta medför att varje enhet med en förbindelse till Internet kommer att behöva en unik IP-adress för att identifiera sig själv samt resten av Internet. Dagens Internet i form av IP version 4 (IPv4) kan inte hantera detta på grund av bristen på IPv4-adresser. Vidare saknar det nuvarande IPv4 trots det massiva antalet användare någon form av inbyggd säkerhet samtidigt som efterfrågan av nya tjänster samt teknologi från användare av Internet drastiskt ökar. Uppföljaren till IPv4, vars tekniska specifikation redan är färdigställd och standardiserad kallas IP Version 6 (IPv6). Det nyare IPv6 uppgraderar adressrymden som det äldre IPv4 tillhandahåller vilket löser problemet med sinande IPv4-adresser. Vidare förbättrar IPv6 säkerheten på Internet genom sitt inbyggda stöd för kryptering samtidigt som det erbjuder förbättrad tillförlitlighet, nya tjänster samt en rad tekniska fördelar över IPv4. Trots problemen med det utdaterade IPv4 som skapades för mer än 20 år sedan visar sig dock övergången från IPv4 till IPv6 svårartad. Utvecklingen av IPv6 varierar från en geografisk region till en annan. Företag och användare vet inte idag när de kan förvänta sig IPv6 samt dess tjänster från de stora Internetleverantörerna. Denna rapport ämnar undersöka vad det är som varit viktigast för att Internetleverantörerna ej övergått från IPv4 till IPv6 i större grad än vad som skett hittils. Resultatet av rapporten kan ge en insikt i vad det är som behöver förändras för att utvecklingen av IPv6 kan ta fart på riktigt. Vidare kan den ge en inblick i var i övergången från IPv4 till IPv6 Internetleverantörerna står idag

Internet is growing every day and this is leading to an address depletion of the current IPv4 addresses. A new version of IPv4, called IPv6, is the protocol for addressing computers that will deal with this problem. IPv4 and IPv6 are unfortunately not compatible with each other. IPv4 and IPv6 have to co-exist for a long time until IPv6 will be the dominant protocol. The purpose of this thesis is to examine how a transition could be done or more correctly, how to deploy IPv6 in an already existing IPv4 network. After that part of the report a case study at the local Internet service provider Junet AB will be conducted. This case study will investigate an IPv6 deployment scenario for Junet AB. A theoretical background has been written that describes some steps an Internet service provider has to go through to deploy IPv6. The case study was conducted after the theoretical background was written. The result of this report shows that a deployment of IPv6 in an IPv4 network is technically achievable. All the main components to maintain and use IPv6 in a commercial network exist. The case study indicates that it is possible to deploy IPv6 in Junet AB´s network. IPv4 and IPv6 could be used in their network without any major effort. IPv6 have been around for many years now but have not had that break through many early adopters have hoped for. A lack of documentation and experience is an obstacle for a deployment of IPv6.One thing that remains now is to prove that there is a need for IPv6, but that is out of scope for this thesis.

No description available.

Rapporten beskriver arbetet och resultaten av en prestandajämförelse mellan Teredo och 6to4, som används för att tunnla IPv6-trafik över publika IPv4-nätverk. Detta gjordes då ingen tidigare forskning hittats som jämför dessa tekniker ur prestandasynpunkt. Tre separata testmiljöer, en vardera för Teredo, 6to4 och 6to4 bakom NAT, sattes upp i en labbmiljö. I varje testmiljö skickades genererad trafik i åtta omgångar mellan två klienter, som samlade in testdata. Insamlad testdata bearbetades med formler för Throughput, End to End Delay, Round Trip Time och Jitter och ett medelresultat för varje räknades ut. Medelresultaten ställdes mot varandra i tabeller och grafer för överskådlig presentation och analys. Resultaten för End to End Delay ströks från prestandajämförelsen på grund av låg tillförlitlighet. Slutsatsen var att 6to4 presterade bättre än 6to4 bakom NAT vad gäller Throughput, Round Trip Time och Jitter i de tester som utförts. Orsaken till detta var den extra fördröjning som NAT gav när paket skickades och togs emot i testmiljön för 6to4 bakom NAT. På grund av skillnader i testmiljön hade resultaten för Teredo inte den tillförlitlighet som krävdes för att dra någon slutsats om teknikens prestanda gentemot 6to4 eller 6to4 bakom NAT.

Interoperation between IPv4 and IPv6 on a global scale is largely an unsolved problem, and in principle a problem without a proper solution. The 32-bit IPv4 address can simply not express all possible IPv6 hosts. Today, IP plays a double role. It is both a topological locator as well as a host identity. By decoupling the two roles a communication could also span over incompatible locator domains (e.g. IPv4 and IPv6). The Host Identity Protocol (HIP) [W16] uses this decoupling by providing two discrete data structures, one for the host identity and one for the interfaces locator.  By extending HIP to allow differently formatted locators, and with the help of an Identity Router, one could cross past differing locator domains without the individual hosts needing to be configured for any particular domain other than their own. The goal of this thesis is to investigate possible methods and architectures to allow this kind of locator domain interoperability and to implement a proof of concept gateway. The first part of the thesis consists of the exploration of the problem domain. Collecting the requirements of HIP enabled hosts, and to define a method for the interoperability of two HIP-hosts residing in two differing locator domains (IPv4/IPv6 will be assumed for scope limiting purposes). The output of this part will be a set of requirements, a suggested solution and a rationale for the chosen solution. The second part consists of the design and implementation of the required components for the interoperation. At the time of writing, the foreseen components will be: a parameter to HIP and a gateway, however, this is subject to change depending on the output of part one. The expected output of part two is a design specification, an implementation plan for the components and finally the implementation of the defined components. / NordicHIP

I januari 2011 delades de två sista fria IPv4-adressblocken ut av Internet Assigned Numbers Authority (IANA) till den asiatiska Internetregistratorn Apnic (Asia Pacific Network Information Centre). Detta innebär att adresserna som fanns i den centrala adresspoolen nu är slut. Registratorn hade ansökt om dessa adressblock eftersom det råder akut brist på Internet Protocol version 4- (IPv4-adresser) i Asien samtidigt som Internetanvändarna i denna del av världen ökar explosionsartat (Magnusson, 2011a). Apnic delar ut adresser i Asien och Stilla havsregionen. Det begränsade adressutrymmet har lett till en ökad användning av Network Address Translation (NAT) för att lösa problemet med adressbristen i IPv4-protokollet (Das, 2008a). För att istället bemöta detta problem med en mer långsiktig lösning, utvecklades Internetprotokollet Internet Protocol version 6 (IPv6) med ändamålet att helt ersätta IPv4- protokollet (Das, 2008b). I Sverige hade regeringen som mål att samtliga svenska myndigheter skulle ha infört IPv6 senast år 2013. Trots detta föredrar idag fortfarande många myndigheter IPv4-protokollet framför IPv6 i de grundläggande tjänsterna. Med de grundläggande tjänsterna menas extern webbplats, Domain Name System (DNS) och e-post kommunikation (PTS, 2013). Anledningen till denna måluppsättning är att regeringen vill att myndigheternas e-tjänster ska vara framtidssäkrade och nåbara med IPv6. Post och telestyrelsen (PTS) har fått i uppdrag att följa hur det går med införandet av IPv6 (PTS, 2013). Utvecklingen tycks inte ha skett i den takt som regeringen önskat och idag står 22 % av alla myndigheter fortfarande helt utan IPv6 (PTS E-tjänster, 2013). IPv6 för med sig inbyggd säkerhet som t.ex. Internet Protocol Security (IPSec) men också nya säkerhetsproblem (Magnusson, 2011b). Rapporten behandlar de säkerhetsproblem som kan uppstå vid olika övergångsmekanismer och kommer även att beröra de problem som kan uppstå vid en samexistens av IPv6 och IPv4. Rapporten visar på nya resultat som att ämnet övergångsmekanismer med relaterade säkerhetsproblem är ett oerhört känsligt ämne för många administratörer i branschen. Kännedomen om kategoriseringen för övergångsmekanismerna var överraskande bra. Rapporten avslöjar även att majoriteten av undersökta organisationer har blivit negativt påverkade vid en övergång till IPv6.

This paper deals with the design and implementation of the Processing Unit for Analysis and Modification of Network Traffic. The proposed unit is intended to analyse an incoming network traffic and perform packet header editations to provide the proper packet delivery. The designed architecture has the following characteristics. It is based on the stream processor concept which allows to process independent stream elements (i.e. packets) in parallel. Multiply stream clients can be used to process the same stream data concurrently. The stream clients can be driven either autonomously or by program. The packets are processed according to the incoming metadata and transmited to the output. The Processing Unit has been implemented in VHDL language. The target technology is Field Programmable Gate Array (FPGA).

Today the internet is a world wide web connecting billions of devices. All these devices need an IP-address to be able to communicate with one another. With the current version of the internet protocol, IPv4, the address space is limited. To solve this problem a transition to the latest version, IPv6, has begun. But the transition is going slowly partly because of a temporary solution called NAT, Network Addressing Translation. With the help of interviews with highly appointed employees from large IT companies in Sweden, this study examines the impact of factors other than NAT that are affecting the speed of the transition, and why a technically advanced country like Sweden is so far behind in this process. The results show that the demand of the consumers is not high enough and that cost versus incentives is not balanced well enough for a transition to go quicker. But in time the speed will increase and further research could perhaps help the speed of the transition grow. / Idag är internet världsomspännande och miljarder av enheter är uppkopplade. Alla dessa enheter behöver en IP-adress för att kommunicera med varandra. Med den nuvarande versionen av internetprotokollet, IPv4, är adressrymden begränsad. För att lösa detta problem har en övergång till den senaste versionen, IPv6, påbörjats. Övergången går dock långsamt bland annat på grund av en temporär lösning kallad NAT, Network Addressing Translation. Med hjälp av intervjuer med högt uppsatta anställda på IT-företag i Sverige undersöker denna studie faktorer utöver NAT som påverkar hastigheten för övergången, och varför ett tekniskt avancerat land som Sverige ligger så långt efter med sin övergångsprocess. Resultaten visar att efterfrågan hos konsumenter inte är hög nog och att kostnad kontra incitament inte är tillräckligt välbalanserat för att övergången ska gå fortare. Med tiden kommer dock hastigheten att öka och vidare forskning skulle kunna hjälpa till att öka hastigheten för övergången ytterligare.