Tesi dott.--Saarbrücken--Università del Saarland, 1999. / Bibliogr. p. [541]-560. Index.

Univ., Habil.-Schr.--Bern, 2003. / Literaturverz. S. 295 - 371.

Univ., Diss.--Köln, 2004. / Literaturverz. S. 233 - 256. - Text überw. ital., teilw. dt.

Thesis--Université de Paris III, 1974. / Includes indexes. Includes bibliographical references (v. 2, p. 933-965).

Univ., Diss.--Münster (Westfalen), 2006. / Quellen- und Literaturverz. S. [717] - 808.

Univ., Diss.--Osnabrück, 2000.

Zugleich: Diss. Augsburg, 2008. / Literaturverz.

Zugleich: Diss. Augsburg, 2008. / Literaturverz.

Als spezielles Korpus innerhalb des umfangreichen Gesamtbestands an Werken des Musiktheaters der Stadt- und Universitätsbibliothek Frankfurt am Main umfaßt die sogenannte \"Frankfurter Opernsammlung\" die erhaltenen Aufführungsmaterialien des Frankfurter Stadttheaters aus einem Zeitraum von mehr als anderthalb Jahrhunderten, der von der Eröffnung des "Comödienhauses" im Jahre 1782 bis zur Zerstörung des Opernhauses im März 1944 reicht.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man som belysnings-planerare i Italien arbetar och tänker kring belysning. Vi ville också ta reda på om det finns skillnader i sättet att arbeta som belysningsplanerare i Italien gentemot Sverige och vilka skillnaderna är. Undersökningen bidrar med ny kunskap och förståelse kring belysningsplanering i ett större geografiskt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vad har italienska belysningsplanerare för fokus i sitt arbete med belysningsplanering? Vad har svenska belysningsplanerare för fokus i sitt arbete med belysningsplanering? Vilka eventuella skillnader finns det mellan italienska och svenska belysningsplanerares sätt att arbeta? För att svara på frågeställningarna valde vi att genomföra en utforskande studie. Vi valde att använda oss av öppna individuella intervjuer med belysningsplanerare från Sverige och Italien för att på så sätt kunna gå på djupet i våra frågeställningar. Vi intervjuade tre belysningsplanerare i vardera land, totalt sex belysnings-planerare. De två saker som belysningsplanerarna i Italien främst fokuserar på i sina projekt är brukaren och rummet. Deras fokus är tydligt medan de svenska belysnings-planerarnas fokus varierar mer mellan projekten och styrs mer av beställaren. De svenska belysningsplanerarna liksom de italienska belysningsplanerarna har ett starkt brukarfokus. Skillnaderna mellan de svenska och italienska belysningsplanerarna finns inom följande områden; huruvida man gör underhållsplaner för projekten, hanteringen av vandalism, val av färgtemperatur, hur man arbetar utifrån lagar och standarder. Vi har utifrån vår undersökning dragit slutsatsen att det inte finns särskilt stora skillnader i arbetsätt och tankar kring belysning mellan Sverige och Italien. Det visade sig vara lika mycket variation mellan belysningsplanerarna i samma land som länderna emellan.