Järfälla är en kommun där den byggda miljön skiljer sig åt och det existerar områden av både villaområdeskaraktär och tätbebyggda områden. Kommunen är idag en tillväxtkommun som har stora ambitioner om att bli Stockholms mest gångvänliga kommun. 2018 presenterades en gångplan med tydliga mål om hur det här ska uppnås. Gångplanen inspireras av teorin gångvänlighet. Det är en teori som används för att skapa förutsättningar för att uppmuntra gång som transportmedel. Gångplanen inspirerar även av begreppet 20-minutersstaden vilket är en teori som handlar om att stadsområden ska skapa gångbara avstånd för att uppfylla människors behov inom ett gångavstånd på 20-minuter. Uppsatsen syftar till att undersöka teoriernas genomförbarhet i Järfälla kommun. Därav ska uppsatsen undersöka hur väl Järfällas invånare har tillgång till dagliga ärenden inom 20 minuter från sin bostad. Detta enligt teorin om 20-minutersstaden.  Genom att kartlägga specifika destinationer för att kunna mäta avståndet från Järfällas bostäder skapar vi ett mätverktyg för vilka områden som har tillgång till dagliga ärenden genom gång. Karteringen har gjorts genom en överlagringsmetod där information har samlats in från flera olika källor. Dessa har sedan integrerats genom koordinater till GIS-verktyget ArcGis pro. Karteringen kompletteras med en enkät där Järfällabor utspridda över hela kommunen och i blandade åldersgrupper fått svara på sina gångvanor och hur de upplever sitt område som gångvänligt. Dessa sätts i relation till kartorna för att nyansera bilden av dem. Det slutgiltiga resultatet tyder på att teorierna inte är lika tillämpningsbara för en stor andel av de decentraliserade villaområdena i Järfälla medan det uppstår en stor potential att införa dem i kommunens centrala delar och mer tätbebyggda områden. Vår studie understryker att skillnaden på att byggda miljöer kräver olika lösningar och det här bevisas med hjälp av den kartläggningen som framställts.  Vi har identifierat en lucka i Järfällas gångplan där uppgifter om tillgång till service och dagliga destinationer för invånare saknas. Gångplanen har presenterat utförliga analyser över faktorer såsom kvaliteter i gatunätet och upplevelse av trygghet. Däremot saknas analyser kring närhet. Kartering genom överlagring från olika källor ter sig vara ett bra mätverktyg att på översiktlig nivå mäta gångvänligheten i en kommun. Det bekräftas av enkäten och av teorierna om gångvänlighet och 20-minutersstaden vilket bidrog till en analys för att mäta Järfällas närhet på ett översiktligt plan. / Järfälla is a municipality where the built environment differs and it exists areas of low density suburban character, but also areas with a more city like environment with high density. The municipality today is considered a growth municipality which has big ambitions of becoming the Stockholmregions most walkable municipality. 2018 they presented a plan for walking with clear goals of how it will be achieved. The plan for improving walking is partly inspired by the theory of walkability. The theory of walkability is used to create prerequisite for encouraging walking as a mean of transportation. The plan for improving walking is also inspired by the theory of the 20-minute city which has the purpose of creating walkable distances to necessary needs for the human to be able to reach within a range of 20 minutes. The paper aims to examine how applicable these theories are in Järfälla municipality. Therefore, the paper aims to examine how well Järfällas inhabitants has access to daily destinations within 20 minutes from their home. This will be done according to the theory of the 20-minute city.  By mapping specific destinations from housings in Järfälla we can create a measuring tool that will show which areas have walkable access to daily errands. The mapping was done through an overlay method where the information was collected from different sources. These have then been integrated to the GIS-tool arcgis through coordinates. The mapping is supplemented with a survey that includes Järfälla residents of different ages over the whole municipality where they got to share about their walking habits and how they experience their neighbourhood as walkable. The answers are put into relation to the maps to provide a more nuanced perspective of them. The final results shows that the theories aren't as applicable for a big majority of the decentralized suburban areas in Järfälla, but there exists a great potential to apply them in the central and more densely populated areas of the municipality. Our study emphasizes that the difference on the built environment demands different solutions and this is proved with the mappings that are produced.  We have identified a gap in Järfällas plan for walking where data about access to service and daily destinations was missing. They had a well done analysis over physical pre-conditions and factors such as safety. However, some analyzes about closeness were missing. Mapping 3 through overlapping data from different sources shows potential to be a good measuring tool for measuring walkability in a general planning level of a municipality. This is confirmed by the survey and the theories of the 20-minute city and walkability.

Detta kandidatexamensarbete utforskar de ekonomiska fördelarna med installation av gröna tak i Järfälla kommun, med fokus på hur dessa kan bidra till en hållbar stadsutveckling. Studiens syfte är att utveckla en kvantitativ modell för att beräkna de ekonomiska besparingar som kan uppnås genom ett antal nyttor av gröna tak. Först analyseras de gröna taken och sedan vilka nyttor som är relevanta efter Järfällas förutsättningar. Slutligen begränsades modellen till tre nyttor, nämligen reducerad dagvattenhantering, förbättrad luftkvalitet, och koldioxidbindning. Dagvattenhantering blev ett fokusämne i rapporten. För att kvantifiera detta användes klimatologiska faktorer i vattenbalansekvationen för att uppskattade de gröna takens effekt på avrinning i Järfälla kommun, således minskar dagvattenavgifterna. De klimatologiska faktorerna består av temperatur, luftfuktighet, vindhastighet och solstrålning. Under arbetets gång visade det sig att den geografiska avgränsningen av modellen var en stor utmaning, men även en resurs. Efter framtagandet av modellen utfördes en fallstudie där modellen testades för ett grönt tak på Bas Barkarby.  Resultaten från analyserna visar att gröna tak erbjuder signifikanta fördelar genom att minska kostnader för infrastruktur samt genom att förbättra miljömässiga och sociala förhållanden i stadslandskapet. Slutsatserna pekar på att ytterligare stöd från kommunala beslutsfattare kan optimera utnyttjandet av takytor och främja en bredare acceptans och implementering av gröna taklösningar. / This bachelor's thesis explores the economic benefits of installing green roofs in Järfälla Municipality, focusing on how these can contribute to sustainable urban development. The purpose of the study is to develop a quantitative model to calculate the economic savings achievable through some benefits of green roofs in Järfälla. Firsty green roofs were analyzed to understand their benefits and which of them are relevant in Järfälla municipality, namely: Reduced stormwater runoff, reduced damage costs during 100-year rainfall, improved air quality and carbon sequestration. Stormwater management was chosen as a subject to further investigate. During the latter, climatological factors were used in a water balance model to estimate runoff reduction green roofs provided in Järfälla Municipality thus calculating the benefit they provide by decreasing stormwater fees. Climatological factors included daily temperature, humidity, wind current speed and solar radiation. During the course of the study the limitation of the model was shown to be both a challenge and an advantage. The finished model was then tested on a green roof on Bas Barkarby. The results from the analyses show that green roofs offer significant advantages by providing benefits to real estate owners and communities by enhancing environmental and social conditions in urban landscapes. The conclusions suggest that additional support from municipal policymakers can optimize the utilization of roof spaces and promote a wider acceptance and implementation of green roof solutions.