Denna uppsats utgör en historisk undersökning av Johannes döparen. Frågeställningen är vad den historiske Johannes hade för mål med sin verksamhet och slutsatsen är att Johannes uppmanade till en symbolisk flykt från en reell nära förestående katastrof som uppfattades vara Guds straff för att landet fördärvats av synd. Katastrofen tvingade folket att välja mellan förintelse eller en symbolisk exil genom dopet. Johannes mål var att de skulle välja exilen för att sedan kunna återvända till ett renat och förnyat land. Undersökningen innefattar Johannes person, hans förkunnelse och hans dop. Johannes var förmodligen av prästerlig börd. Han verkade huvudsakligen vid Betania på Jordanflodens östra strand. Platsen hade symbolisk betydelse, främst eftersom den anknöt till berättelsen i den hebreiska bibeln om Josuas intåg i det heliga landet. Här vände Johannes dock på symboliken, intåget blev genom dopet ett symboliskt återtåg tillbaka över Jordan. En metaforisk flykt från det krig mellan Herodes Antipas och Aretas den IV som var i antågande. Det är denna krigsrisk som Johannes förkunnelse är centrerad kring. Den tolkas av honom i apokalyptiska termer som Guds nära förestående vrede och straff för att folket har fördärvat landet med sina grava synder. Till de som undflyr vreden lovar Johannes att någon ska komma för att återuppbygga landet. En sådan återuppbyggnad för med sig både kraft (helig ande) och prövning (eld). Johannes dop är djupt inbäddat i den narrativa inramning som både hans personliga symbolik och hans förkunnelse utgör. Dopets primära funktion är att symbolisera flykten genom Jordan från ett land som behöver bli renat genom Guds bestraffning från det fördärv folket dragit över det. På det individuella planet fungerar dopet som en rening av kroppen. Här behöver Johannes förstås inom ramen för den tolkningstradition under det andra templets judendom som ansåg att människan kan ådra sig rituell och därmed smittsam orenhet genom synd. Johannes dop överensstämmer till formen i flera avseenden med de övriga reningsriter som var väl etablerade under det andra templets judendom. Detta gav dopet en hög igenkänning och därmed en hög s.k. arketypisk kvalitet. Genom den narrativa inbäddningen fick dopet även en hög upplevd effekt eftersom det gav en mening till det kommande kriget och även hopp om en därefter kommande återuppbyggnad. Kombinationen av hög arketypisk kvalitet och hög upplevd effektivitet ger en ritual med hög livskraft. Därför rönte Johannesdopet stor uppmärksamhet.

No description available.

<p>I fokus för denna uppsats står textfynden och samfundet från Qumran. Huvudsyftet med min uppsats är att presentera olika teorier om vem eller vilka som skrivit Dödahavsrullarna, samt att göra en analyserande undersökning av dessa teorier. Vad kan jag hitta för brister i dessa teorier?</p><p>Uppsatsens delsyfte kan formuleras i några enkla frågeställningar. Några av dessa frågor kanske kan få utförliga svar, andra frågor kanske förblir obesvarade, vilket i första hand vilar på materialtillgång. Hur hittades Dödahavsrullarna? Vad fann man vid de arkeologiska utgrävningarna? Vad är det för litterärt innehåll i Qumrantexterna? Kan textfynden lära oss något om samfundets liv och lära? Hur såg samhällsklimatet ut i Israel/Palestina under den tid då Qumran var bebott? Kan det vara av betydelse att titta närmare på den historiska kontexten i Israel för att kunna komma en bit närmare svaren på frågorna kring samfundet?</p>

I fokus för denna uppsats står textfynden och samfundet från Qumran. Huvudsyftet med min uppsats är att presentera olika teorier om vem eller vilka som skrivit Dödahavsrullarna, samt att göra en analyserande undersökning av dessa teorier. Vad kan jag hitta för brister i dessa teorier? Uppsatsens delsyfte kan formuleras i några enkla frågeställningar. Några av dessa frågor kanske kan få utförliga svar, andra frågor kanske förblir obesvarade, vilket i första hand vilar på materialtillgång. Hur hittades Dödahavsrullarna? Vad fann man vid de arkeologiska utgrävningarna? Vad är det för litterärt innehåll i Qumrantexterna? Kan textfynden lära oss något om samfundets liv och lära? Hur såg samhällsklimatet ut i Israel/Palestina under den tid då Qumran var bebott? Kan det vara av betydelse att titta närmare på den historiska kontexten i Israel för att kunna komma en bit närmare svaren på frågorna kring samfundet?

This thesis addresses the intersection of reception history in biblical studies, Generative Artificial Intelligence (GAI) and phenomenology. Three images, from text prompts using different English translations of Mark 1:1–8 (KJV, NRSV and NIV) have been generated by GAI. In addition to the three translations, a more encompassing body of information, based on exegetical analysis, reception history and recent scholarly literature on John the Baptist and Mark 1, was also provided. Mark 1 is analyzed using narrative criticism with special focus on John the Baptist. Current research on the historical John is discussed, alongside interpretations of John from Late Ancient Christian Sources seen from a phenomenological perspective.  Traditionally, interpreting biblical art and text has assumed an artist portraying a narrative reading using methods such as visual exegesis. With GAI, this has changed moving the artist from the canvas to the text prompt. It puts the biblical text in a direct causal connection to the created image. Previously the artist had to decide when the image was finished but with GAI the decision is about which image to keep. The purpose of the image becomes a focal point. Images created with this modern technology can be relevant in at least two regards. First, they do represent a new type of biblical art. Second, the iterative process itself is a novel approach to studying and interacting with the Bible. Challenges exists, such as a bias towards Western/American cultural, sociological, and economical values. Data scientists and mathematicians are determining the probabilistic models without problematizing the content. Ethical questions in this field need to be addressed. GAI learning from AI-produced data – instead of human data – will likely become an issue, thus reinforcing existing biases and prejudices further.