The following study seek to examine how professionals within different organizations in Sweden work to deal with cases where Nigerian women have been forced into human trafficking through juju-rituals. The aim of the study is to examine how professionals relate to women’s beliefs, what opportunities women have for overcoming this spiritual control, and what strategies professionals use to try to undermine the spiritual control. The following study seeks to answer these questions through qualitative data based on five semi-structured interviews with professionals working in non-governmental organizations (NGOs), asylum agencies or as regional-coordinators. The result of the study indicate that the professionals constantly balance between efficiency and humanity in terms of trying to challenge Nigerian women’s perceived spiritual control. The professionals often perceive that there is a limit to how much the women’s beliefs can be called into dispute. Forcing Nigerian women to renounce their juju-faith is considered as a violation of women’s religious freedom.   Furthermore, the result of the study indicates that how professionals relate to Nigerian women’s fear of juju may differ depending on occupational category. The result indicates that law enforcement authorities are more likely to explain the link between human trafficking and the use of juju as brainwash, while other NGOs strive to develop a deeper understanding of Nigerian women’s fear of juju’s subsequent effects. In conclusion, the study's findings show that the professionals claim that Nigerian women have different capabilities for dealing with the situation they are in. That the professionals want the women themselves to be agents in their religious lives indicate a respect for women's right to practice their religion, even if their choices are not an effective solution to their problems.

Uppsatsen undersöker hur juju-ritualer förhåller sig till den svenska straffbestämmelsen om människohandel. Människohandelsbrott ställer krav på att en handelsåtgärd vidtagits genom ett otillbörligt medel i exploateringssyfte. Otillbörliga medel kännetecknas i sin tur av att de används för att påverka offrets valmöjligheter på ett otillbörligt sätt och därigenom underkasta annan ens vilja.  Uppsatsens syfte är att undersöka hur juju-ritualer fungerar som kontrollmekanism och om de kan utgöra ett otillbörligt medel i människohandelslagens mening. För att göra det behandlar uppsatsen tre frågeställningar där det först ämnas definiera de otillbörliga medlen, sedan undersöka om de otillbörliga medlen täcker omständigheter där en handelsåtgärd vidtagits genom en juju-ritual och slutligen undersöka hur svensk rättspraxis har behandlat förekommandet av juju-ritualer i människohandel.  Uppsatsen konstaterar att juju-ritualer kan användas som ett effektivt medel till att kontrollera kvinnor. De otillbörliga medlen i människohandelsbrott är olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet som allvarligt begränsar personens alternativ och annat sådant otillbörligt medel om det begränsar personens alternativ. Olaga tvång och vilseledande definieras utifrån rättssystematiken i brottsbalken och tolkas därför på samma sätt som straffbestämmelserna om olaga tvång och bedrägeri. Ett utnyttjande av någons utsatta belägenhet som allvarligt begränsar personens alternativ är ett för svensk straffrätt nytillkommet begrepp och är mera svårdefinierad. Uttrycket har utvecklats med tiden och bedöms i två led: en utsatthetsbedömning och en utnyttjandebedömning. Ett annat sådant otillbörligt medel är ett problematiskt uttryck som omfattar situationer som på andra, men liknande, sätt än övriga otillbörliga medel bemästrar offrets fria och verkliga vilja. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet konstateras det i uppsatsen att juju-ritualer kan omfattas av samtliga av de otillbörliga medlen. Men framför allt omfattar det otillbörliga medlet ett utnyttjande av någons utsatta belägenhet människohandelssituationer med juju-ritualer på ett naturligt sätt eftersom offrens personliga förutsättningar beaktas i större mån genom utsatthetsbedömningen. Svenska domstolar har också bedömt att förekomsten av juju-ritualer är en omständighet som visar på ett utnyttjande av någons utsatta belägenhet.