Stål är ett material som används i olika byggnadskonstruktioner. I de byggnadskonstruktioner som utsätts för upprepade belastningar kan utmattning ske i materialet. Utmattning leder till permanenta skador i form av sprickbildning och slutligen brott. I svetsade konstruktioner är det ofta svetsar som har den lägsta utmattningsstyrkan. För att förbättra en svets utmattningsstyrka finns efterbehandlingsmetoder som benämns Post Weld Treatment (PWT). Idag används den beräkningsmetod som är föreskriven i Eurokod vid verifiering av svetsar. Beräkningsmetoden är förenklad och kan underskatta objektets livslängd med hänsyn till utmattning. Syftet med arbetet är att studera olika dimensioneringsmetoder som behandlar utmattningsbelastade svetsar samt hur tillämpning av PWT kan förbättra en typsvets livslängd. Målet med arbetet är att studera en typsvets och visa skillnaden i antalet lastcykler mellan beräkningsmetoderna samt hur många lastcykler samma typsvets förväntas öka med PWT. Teorin och resultaten utgår från vetenskapliga artiklar, litteraturstudier och enfallstudie som behandlar både en genomsvetsad stumsvets samt en kälsvets lokaliserade på en I-balk. Resultatet pekar mot att den metod som används idag underskattar livslängden och att PWT kan markant kan förbättra en svetsutmattningsstyrka. / Steel is a material used in various building structures. Fatigue can occur in the material if building structures is exposed for repeated loads. Fatigue leads to permanent damages such as crack initiations and fracture. It is common that welds in welded structures have the lowest fatigue strength. A welds fatigue strength can be improved with treatments termed Post Weld Treatment (PWT). Today a welds fatigue strength is verified with a method described in Eurocode. The calculation method is simplified which can underestimate the objects number of lifecycles regarding fatigue. The purpose with this essay is to study different structural design methods for fatigue exposed welds and how many lifecycles a typeweld will increase when applying PWT. The goal with this essay is to study a typeweld and calculate the number of lifecycles between the calculation methods and to show how many lifecycles the same type weld will increase when applying PWT. The results and theory are based on scientific articles, literature studies and a casestudy which both contains a through welded butt weld and a fillet weld placed on an I-beam. The results points at that the calculation method that is used today underestimates the number of lifecycles and that the number of lifecycles increased significant after PWT.

Detta arbete har genomförts vid Volvo Construction Equipment i Braås. I nuläget används konventionell spraybågssvetsning med metallpulverfylld rörtråd i produktionen. Ett alternativ som övervägs är att byta till solidtråd. Huvudsyftet med detta arbete har varit att utreda huruvida några utvalda processer med 1.2 mm solidtråd är kapabla att producera ensträngs kälsvetsar som uppfyller av Volvo CE ställda krav: - Minst 3 mm i-mått. - Teoretiskt a-mått mellan 4 och 5.5 mm. - Svetsklass VD enligt Volvo standard STD 181-0004. - Kompatibel med fogföljning via ljusbåge. - Ingen spalt mellan plåtarna tillåten. Arbetet inleddes med en litteraturstudie för att framförallt beskriva svetsparametrars inverkan på svetsens inträngningsprofil och geometri.  Ett stort antal svetsförsök utfördes med konventionell spraybåge samt de vågformsstyrda processerna Fronius PMC och Lincoln Electrics RapidArc. Försöken genomfördes i PA och i PB läge. I PB läget orienterades förbandet dels med gränsytan mellan plåtarna horisontellt och dels vertikalt. Flertalet av försöken genomfördes med svetstraktor. Kompletterande försök genomfördes med svetsrobot. Inträngning och kvalité bedömdes framförallt genom makroprov och syning, men också genom lasermätning. Vid inledande faktorförsök med RapidArc, PMC och konventionell spraybågsprocess användes trådmatningshastighet 13 och 15 m/min i kombination med svetshastighet 55 och 65 cm/min. Försöken visade att i PB läge med horisontell gränsyta kan 3 mm i-mått uppnås med trådmatningshastigheten 13 m/min och svetshastigheten 55 cm/min. Under avslutande svetsförsök med PMC i PB läge med gränsytan vertikalt vid 60 cm/min svetshastighet, pendling och 14.5-15.5 m/min trådmatningshastighet erhölls i-mått avsevärt överstigande 3 mm. Vid svetsförsök i PB läge med solidtråd uppnåddes kraven på 3 mm i-mått och mjuka fattningskanter med ökad svetshastighet jämfört med ett typiskt produktionsfall. I PA läge erhölls mindre skillnad gentemot ett produktionsfall. Genom ytterligare optimering av svetsprocesserna är det dock inte orimligt att svetshastigheterna kan ökas utan försämrade i-mått och fattningskanter. Möjlig kostnadsreducering för tillsatsmaterialet vid övergång till solidtråd är 30-50% beroende på att solidtråden är billigare än metallpulverfylld rörtråd. Ytterligare kostnadsreducering kan erhållas genom förbrukning av mindre mängd tillsatsmaterial. Vid genomförde svetsförsök har mindre mängd tillsatsmaterial tillförts jämfört med typiska produktionsfall.  Både den konventionella spraybågsprocessen och de vågformsstyrda processerna är kapabla att producera de eftersträvade svetsarna med solidtråd. Här måste dock ett ”varnade finger” höjas; vid svetsningen krävs god kontroll av elektrodvinklarna och elektrodens position relativt fogens rot, annars erhålls betydligt sämre resultat. / This thesis has been performed at Volvo Construction Equipment in Braås. Currently, conventional MAG spray transfer with metal cored wire is used in the production. The company is now considering switching from metal cored wire to solid wire. The main purpose of this thesis has been to investigate whether a few selected processes used with 1.2 mm solid wire are capable of producing single pass fillet welds that conform to the following requirements set by Volvo CE: - Minimum i-dimension 3 mm. - Theoretical throat thickness between 4 and 5.5 mm. - Weld class VD according to Volvo standard STD 181-0004. - Compatible with Through Arc Seam Tracking. - No gap between the plates is allowed. A literature study was performed primarily in order to describe the influence of weld parameters on the weld and penetration profile. A large number of weld trials were performed with conventional spray transfer and the two waveform controlled processes Fronius PMC and Lincoln Electrics RapidArc. The weld trials were performed in the weld positions PA and PB. For PB the joint root was orientated both horizontally and vertically. For the majority of trials a weld tractor was used. Complementary trials were performed by a robot. Weld testing consisted primarily of macro etch testing and visual inspection but also laser scanning. The initial trials with RapidArc, PMC and conventional spray transfer were performed with the wire feed speeds 13 and 15 m/min in combination with the travel speeds 55 and 65 cm/min. The trials showed that when using weld position PB with a horizontal joint root, 3 mm i-dimension can be achieved by using wire feed speed 13 m/min and travel speed 55 cm/min. Final trials with PMC were performed in weld position PB with a vertical joint root using wire feed speeds 14.5-15.5 m/min, a travel speed of 60 cm/min and weaving resulting in i-dimensions much greater than 3 mm being achieved. Using solid wire in weld position PB, welds with 3 mm i-dimension and good wetting of the toes were produced with increased travel speed compared to a typical production case. However, in weld position PA less difference was obtained compared to a typical production case. By further optimizing the weld processes it is not unlikely that the travel speeds can be increased while maintaining the i-dimension and good wetting of the toes. A possible cost reduction for the filler material is 30-50% because solid wire is cheaper than metal cored wire. Using less filler material will result in additional cost reductions. During performed weld trials less filler material was used compared to current production scenarios. Both the conventional spray transfer process and the waveform controlled processes are capable of producing the desired welds with solid wire. However, a cautionary tale must be told: when welding, good control of the electrode angles and position relative to the joint root is needed otherwise much worse results will be obtained.