Entreprenörskap är till stor del beroende av kreativitet, både för att upptäcka nya möjligheter och för att driva verksamheter. Känslotillstånd har visat sig ha en stark påverkan på kreativitet men känslotillståndets roll i entreprenörskap är relativt outforskat. Nya forskningsrön tyder på att ett dynamiskt samspel mellan negativa och positiva känslotillstånd påverkar kreativiteten positivt. Entreprenörer som upplever starka positiva och negativa känslotillstånd borde därför bli mer kreativa, vilket underlättar drivandet av verksamheten samt ökad möjlighetsidentifiering. En intervjustudie och en enkätstudie genomfördes för att undersöka sambandet. Resultaten gav stöd för att entreprenörer som upplever perioder av både positiva och negativa känslotillstånd är mer kreativa än de som upplever mer stabila perioder av lägre känslotillstånd.

<p>Varje vecka träffas över 400 000 personer i Sverige för att på fritiden sjunga i körer. Den aktuella studiens syfte var dels att undersöka huruvida körsångare upplevde förändring av välbefinnande i form av förändring av känslotillstånd och värk vid körsångsrepetition, samt dels om det var någon skillnad i välbefinnande vid körsångsrepetition mellan grupper med lägre respektive högre hälsonivå. En första enkät med frågor rörande demografisk data och hälsoskalor sändes hem till de 379 undersökningsdeltagarna (ud). I en andra skattade sedan ud intensitet (Borg CR100 skalan) av 33 variabler representerande känslotillstånd och värk, före respektive efter en körsångsrepetition. För fortsatt databearbetning togs en grupp med lägre hälsonivå (LH) (n=32) och en grupp med högre hälsonivå (HH) (n=32) ut. Resultaten för hela gruppen sångare visade en tydlig höjning av välbefinnandenivån. Vid jämförelse av grupperna LH och HH före och efter körsångsrepetition uppvisade LH lägre välbefinnande än HH. LH hade dock vid eftermätningen närmat sig gruppen HH beträffande välbefinnandenivå. Gruppen LH uppvisade en större välbefinnandeökning i form av mer omfattande minskning av negativa känslotillstånd än HH. Resultatet att sång och musik kan öka välbefinnandet stöds av tidigare forskning inom området.</p>

Varje vecka träffas över 400 000 personer i Sverige för att på fritiden sjunga i körer. Den aktuella studiens syfte var dels att undersöka huruvida körsångare upplevde förändring av välbefinnande i form av förändring av känslotillstånd och värk vid körsångsrepetition, samt dels om det var någon skillnad i välbefinnande vid körsångsrepetition mellan grupper med lägre respektive högre hälsonivå. En första enkät med frågor rörande demografisk data och hälsoskalor sändes hem till de 379 undersökningsdeltagarna (ud). I en andra skattade sedan ud intensitet (Borg CR100 skalan) av 33 variabler representerande känslotillstånd och värk, före respektive efter en körsångsrepetition. För fortsatt databearbetning togs en grupp med lägre hälsonivå (LH) (n=32) och en grupp med högre hälsonivå (HH) (n=32) ut. Resultaten för hela gruppen sångare visade en tydlig höjning av välbefinnandenivån. Vid jämförelse av grupperna LH och HH före och efter körsångsrepetition uppvisade LH lägre välbefinnande än HH. LH hade dock vid eftermätningen närmat sig gruppen HH beträffande välbefinnandenivå. Gruppen LH uppvisade en större välbefinnandeökning i form av mer omfattande minskning av negativa känslotillstånd än HH. Resultatet att sång och musik kan öka välbefinnandet stöds av tidigare forskning inom området.

Kopplingen mellan färg och känslotillstånd är någonting som många forskare har studerat under en lång tid. Denna undersökning kommer att utgå ifrån Robert Plutchiks befintliga forskning och teorier och fördjupa sig på hur färg faktiskt kan kopplas till känslotillstånd. Någonting som undersökningen även kommer att gå in på är huruvida det finns en differens i hur personer med nedsättningar i sitt färgseende uppfattar och tolkar färg och kommer även att jämföras med personer med normalt färgseende. Studien kommer att grunda sig i fyra olika bilder gjorda ut efter specifika färger som är kopplade till känslotillstånd. Genom kvalitativa intervjuer kommer sedan att informanter, indelade i två testgrupper, få svara på frågor och koppla olika känslotillstånd till hur de uppfattar bilderna. Datan från studierna kommer sedan att presenteras i resultat och analyseras för att slutgiltigen diskuteras.

Att fördelarna med fysisk aktivitet är många är välkänt, ändå är uppemot 40% av befolkningen i Sverige fysiskt inaktiva. Vissa träningsformer är bättre och mer lockande än andra. Att träna i grupp antas skilja sig känslomässigt från att träna ensam. Syftet med studien var att undersöka nivåer och skillnader i ansträngnings och emotionsskattningar vid gruppträning jämfört med ensamträning. Sexton personer deltog med spinning som gruppträningsform och cykling på ett laboratorium som ensamträning i en inomindividsdesign där de samtidigt skattat ansträngning och sex känslotillstånd på Borg CR100 skalan. Resultatet visade att bara ett av sex känslotillstånd var signifikant högre efter spinning än laboratoriecykling. Skattningarna på skalan var mycket höga i absoluta tal, könsskillnaderna var små och spinningvana som bakgrundsfaktor tycks vara betydande. Resultaten var oväntade, även då fler känslotillstånd var nära att uppvisa signifikanta skillnader och att inte fler skillnader blev signifikanta förklaras genom metodbrister och för få deltagare i studien.

It is now widely accepted that the concept of ”animal welfare” includes both the physical and mental wellbeing, and that providing positive experiences is equally important as avoiding and limiting negative ones. Most scientists seem to agree that horses experience positive welfare when exploring and feeding in complex environments and through friendly interactions with other members of the flock. In contrast, it is less clear in which situations they experience positive welfare when kept in captivity and their natural behaviours are restricted. We need indicators to assess if animals experience positive welfare, and the first aim of this thesis was a summary of the research on this subject presented the last decade. The indicators can be divided into signs of enjoyment and content (for example facial expression, body language and vocal and non-vocal sounds), luxury behaviours (behaviours not necessary for survival, such as play or allogrooming) and behaviours that supports the possibility to cope with challenges (such as friendly interactions or the possibility to control a situation). Since research has progressed so much the last decade, the second aim of this thesis was to create a checklist to be used when assessing the positive side of the welfare spectrum. However, it became clear that there is still need for more research before the indicators of positive welfare can be used in practice in a detailed checklist. This is partly due to the need for special equipment for analysis of some indicators and because many results were inconclusive or dependent on a specific context. The checklist is therefore limited to how to exclude that the horse experience negative welfare, how to provide more that the minimum level stated in the animal welfare legislation and how to provide daily possibilities to experience positive feelings. / Numera är det allmänt accepterat att begreppet ”djurvälfärd” omfattar både fysiskt och mentalt välbefinnande, och att god djurvälfärd innebär att erbjuda möjlighet till positiva upplevelser likaväl som att undvika och begränsa negativa. De flesta forskare verkar överens om att hästar upplever positiv välfärd när de ägnar sig åt utforskande och födosökande beteende i stimulansrika miljöer och interagerar vänligt med andra flockmedlemmar. I vilka situationer de upplever positiv välfärd då de hålls av människan, och de naturliga beteendena begränsas på olika sätt, är däremot mer oklart. För att kunna bedöma om djur upplever positiv välfärd måste man använda olika indikatorer, och denna uppsats sammanfattar det senaste decenniets forskning på området. Indikatorerna kan delas upp i tecken på belåtenhet eller njutning (t.ex. ansiktsuttryck, kroppsspråk och vokala och icke-vokala ljud), lyxbeteenden (dvs beteenden som inte är nödvändiga för djurs överlevnad som lek och allogrooming) och beteenden som understödjer möjligheten att hantera utmaningar (t.ex. vänskapliga interaktioner eller att kunna kontrollera sin situation). Eftersom forskningen gått så mycket framåt det senaste decenniet var målsättningen också att skapa en checklista som behandlar den positiva halvan av välfärdsskalan. Det visade sig dock när indikatorerna var sammanställda att det fortfarande krävs en hel del forskning innan de är praktiskt användbara i en så detaljerad checklista. Detta beror bland annat på att flera indikatorer kräver specialutrustning för analys och för att flera resultat var tvetydiga eller kontextberoende. Checklistan begränsas därför till att behandla hur man utesluter att hästen upplever negativ välfärd och erbjuder mer än miniminivån i djurskyddslagstiftningen samt erbjuder daglig möjlighet till att uppleva positiva känslor.

Idéen att katters spinnande kan emotionellt och fysiologiskt påverka oss verkar resonera med många, och sprids kraftigt av media. Påståendet saknar dock vetenskaplig grund. Syftet med denna studie var att studera spinnandets effekt på människor, genom att undersöka om spinnande ger upphov till någon emotionell respons och/eller pulssänkande effekt. Studien använde en experimentell design och utgick från en dimensionell emotionsteori med skalor över valens och arousal. Deltagarna blev presenterade med isolerade auditiva stimuli innehållandes olika djurläten och ombads sedan notera sin puls och emotionstillstånd. Självskattningsformuläret SAM (The Self-Assessment Manikin) användes som metod för att mäta emotionella förändringar. Resultatet visade att katters spinnljud har en signifikant arousalsänkande effekt hos människor. Ingen signifikant påverkan på valens eller puls hittades. Studien belyser behovet av vidare forskning inom ämnet för att ytterligare förstå och kartlägga spinnandets effekt på människor. / The idea that cats’ purring can affect us emotionally and physiologically seems to resonate with many people and is widely spread by media. However, the claim lacks scientific backing. The purpose of this study was to investigate the effect of purring on people by examining whether purring gives rise to any emotional response and/or pulse-lowering effect. The study used an experimental design and was based on a dimensional emotion theory with scales of valence and arousal. Participants were presented with isolated auditory stimulus containing various animal sounds and was then asked to note their heart rate and emotional state. The self-assessment form SAM (The Self-Assessment Manikin) was used to measure emotional changes. The results showed that the purring sound of cats has a significant arousal-reducing effect in humans. No significant effect on valence or heart rate was found. The study highlights the need for further research on the subject to deepen our understanding of the effect that purring has on humans.