Den första januari 2005 blev det obligatoriskt för noterade bolag med koncernredovisning inom Europeiska unionen att redovisa enligt IFRS. För onoterade bolag finns det också möjlighet att redovisa koncernen enligt IFRS, men det är frivilligt. Regelverket anses mer komplicerat än de svenska reglerna som annars ska tillämpas av dessa företag. I denna studie har vi undersökt vilka anledningar företag har att frivilligt anta IFRS och få en förståelse för varför man väljer mer komplicerade redovisningsregler när det inte är tvunget. Vi har haft ett tolkande synsätt med en kvalitativ ansats. Data har samlats in genom telefonintervjuer eller enkäter med ekonomichefer på sex stycken företag. Samtliga företag höll vi anonyma. Genom en litteraturstudie tog vi del av resultat som presenterats i tidigare studier. Vi identifierade sex stycken faktorer som enligt tidigare studier kan förklara antagandet av IFRS. Dessa faktorer är att höja redovisningens kvalitet, att uppfattas som mer legitima, påverkan av revisor, informationsverktyg mellan företag och ägare, sänkta kapitalkostnader och upphandlingsincitament på en global marknad. Dessa faktorer analyserades med grund i institutionell teori och isomorfa tryck. Vid datainsamlingen undersöktes om dessa faktorer även förklarar svenska företags val. Av de sex faktorerna fann vi empiriskt stöd för fem. Koncerner som verkar i Skandinavien upplevde inte någon skillnad i kvalitet. Däremot upplevdes en kvalitetsökning av företag som verkar på en större global marknad. När investerare och långivare är utländska verkade internationella regler vara av betydelse. Revisorerna hade en viss påverkan på företagens beslut. Vid en eventuell försäljning av företagen fungerade internationell redovisning som ett informations-verktyg för köpare. Vi kan se att investerare på en global marknad har krav på IFRS. Däremot fann vi inget stöd för att företag infört IFRS för att minska sina kapitalkostnader. Intervjuerna gav oss ytterligare fem faktorer; ett enhetligt redovisningsspråk över koncernen, en framtida börsintroduktion, inget avskrivningskrav på goodwill, rekrytering samt branschjämförelse. Vi fann stöd för att företagen påverkas av alla tre isomorfa tryck när de beslutar att anta IFRS. / On January 1st 2005 it became mandatory for listed companies with consolidated financial statements within the European Union to account according to IFRS. For unlisted companies there is also a possibility to submit a consolidated financial statement, however, this is on a voluntary basis. The regulations are considered more complicated than the Swedish regulations that otherwise need to be practiced by these companies. In this study we have examined what the reasons are that companies voluntarily adopt the IFRS regulations and obtain and understand why the more complicated set of consolidated financial regulations are chosen when not necessary. We have maintained an interpreted tactic with a qualitative approach. The data has been collected through telephone interviews and surveys with financial directors at six companies. All companies have been kept anonymous. Through literary studies we obtained results that were presented in earlier studies. We identified six factors that according to previous studies can explain the acceptance of IFRS. These factors were to raise the quality of their accounting, to be seen as more legitimate, influence accountants, information tool between companies and owners, lower cost of capital and procurement incentive on the global market. These factors were analyzed based on institutional theory and isomorphic pressure. When collecting the data it was also considered if these factors could explain Swedish companies' choice. Of the six factors we found an empirical support for five. Companies active in Scandinavia did not experience any difference in quality. However, it was perceived that companies active on a larger global market were searching for quality. When investors and lenders are foreign it seems as if international regulations are of importance. Accountants have a certain influence on the companies' decisions. In case of a potential sale of a company the international regulations acted as an information tool for the buyer. We can see that investors on the global market have a requirement for IFRS. However, we found no evidence that companies that have introduced IFRS did so to reduce capital costs. The interviews provided us with five additional factors; a uniform financial language across the company, a future listing of the company, no depreciation on goodwill, recruitment and industry comparison. We found support for companies being influenced by all three isomorphic pressures when deciding to adopt IFRS.

Uppsatsens fokus var att undersöka i vilken utsträckning icke noterade K3-fastighetsbolag i Stockholm, Sverige frivilligt tillämpar verkligt värde genom användandet av International Financial Reporting Standards, IFRS som redovisningsstandard. Ämnet är aktuellt med tanke på de höga marknadsvärdena på fastighetsmarknaden i Sverige. Höga marknadsvärden kan vara ett incitament för fastighetsbolag att gå från den traditionella anskaffningsvärdeprincipen till att redovisa sina fastigheter enligt verkligt värde. Problematiken vid värdering enligt verkligt värde är svårigheten för långivare att bedöma kreditsäkerheten på grund av komplexiteten bakom de högt värderade fastigheterna. Incitament som tidigare forskning belyst är att påverka och manipulera nyckeltal för att företaget ska se starkare ut. Företagen kan även vara intresserade att värdera fastigheter högt om de är nära att bryta mot lånevillkor. Studien har fokuserat på fastighetsbolag baserade inom Stockholms län, där företagen som blivit utvalda behövt uppfylla vissa kriterier för att vara av intresse för studien. Studiens resultat indikerar att majoriteten av fastighetsbolagen i Stockholm väljer att inte tillämpa verkligt värde när de redovisar sina fastigheter, därmed är det normativa på marknaden att redovisa fastigheter enligt anskaffningsvärdet. Studiens resultat är motstridigt mot tidigare forskning som framhäver att redovisning enligt verkligt värde används för att påverka företagets inkomster och resultat när det råder höga marknadspriser. Studien framhäver att det enbart är sex procent av företagen som redovisar enligt verkligt värde, de här företagen kännetecknas av låg skuldsättningsgrad samt stabil ekonomi. Studien påvisar även att 72,6 procent av företagen som inte redovisar till verkligt värde fortfarande presenterar det verkliga värdet på fastigheterna i sina årsredovisningar. Syftet med uppsatsen har varit att påvisa om fastighetsbolag använder sig av verkligt värde eller inte, samt identifiera gemensamma faktorer som utmärker dessa företag. Då studien genomförts med en kvantitativ undersökningsansats kunde inte alla incitament som tidigare forskning belyst undersökas. En helhetsgranskning hade krävt både en kvantitativ samt en kvalitativ undersökningsansats. Därmed är resultatet som presenteras i denna uppsats ämnat att svara på om företag redovisar enligt verkligt värde eller inte samt vad som utmärker företagen, inte att ge en fördjupad förståelse för varför de gör det. / The essence of this paper has been to investigate to what degree real estate companies based in Stockholm, Sweden voluntarily adopt fair value accounting, FVA by using International Financial Reporting Standards, IFRS as accounting principle. This subject is currently interesting because of the high market values on real estates in Sweden right now, never have the prices been as high on the market as the current ones. The high pricing on real estates may be an incentive for real estate companies to move from the traditional acquisition value to the adoption of FVA when presenting the value of their real estates in their annual reports. The problem of the FVA is the complexity behind the valuation which makes it harder for creditors to evaluate the assets of companies. Previous research has highlighted incentives for FVA such as, the effort to effect or manipulate financial ratios to make the company look stronger. And that companies can have an incentive to evaluate their properties high if they are close to break their bond covenants with the bank. This paper has focused on real estate companies in the Swedish capital city, Stockholm. Where the companies chosen to be included in the study have been required to fulfil some credentials to be of interest for the survey. The study clearly present that the majority of the real estate companies in Stockholm, Sweden does not use FVA in their financial statement when book keeping their properties. Therefore, the normative isomorphic pattern among the companies is to book keep properties according to acquisition value. What extinguish these companies are their low debt to ratio and high ability to pay. The findings are inconsistent with prior studies that have been conducted arguing that companies use FVA when accounting to engage in result increasing actions. In Stockholm on the other hand there are only six percent of the companies that are accounting according to FVA, but there is a total of 72,6 percent of the companies not using FVA as their book keeping principle that provides the fair value of their real estates in their annual reports. The core of the paper has been to establish whether the companies use FVA or not. The paper also present breakdowns of the incentives that prior studies have concluded has an influence on companies when choosing FVA as accounting principle. Because of the quantitative method used when conducting the study not all the incentives that prior research has provided where able to be analysed. To be able to conclude a full picture, the issue needs to be addressed with both a quantitative and a qualitative method. Therefore, the result presented in this paper is to be regarded as an answer to if real estate companies in Stockholm, Sweden use FVA, not why they do it.