This thesis is about a remarkable experience lived through by Latvian émigrés in the mid-1950s. They were the targets of a Soviet repatriation campaign, operated by the KGB, which not only envisioned their repatriation to the Soviet Latvian homeland, but also anticipated the destruction of their émigré society as they knew it. The purpose of this thesis is to portray and analyze this repatriation campaign and the émigré Latvian reactions to it. By looking at the activities of the Committee For Return to the Motherland in East Berlin, the contents of the Latvian language repatriation newspaper Par atgriešanos Dzimtenē (For Return to the Motherland), and the reactions to the campaign in contemporary émigré press, this study shows how highly developed strategies and tactics were implemented in order to elicit certain behaviors from émigrés, and how émigrés advanced their own counter-strategies to offset the effects of the campaign. More specifically, this study examines the standardized narratives in Par atgriešanos Dzimtenē that were meant for émigré self-identification and emulation. This thesis proposes that the repatriation campaign was a highly complex Soviet propaganda effort. The publicly announced goal of repatriation included several parallel goals, aims, and purposes and encompassed many types of activities. Above all, deception was used to cover the actions undertaken against émigrés and to mislead host country governments and agencies. This thesis concludes that notwithstanding the Soviet superiority in organization and resources, a small, unprotected, and internally divided community could withstand the concerted efforts of Soviet propaganda if the group’s sense of mission was sufficiently strong and firm. / Denna avhandling behandlar de lettiska flyktingarna från andra världskriget och deras erfarenheter av ofrivilliga kontakter med Sovjetlettland vid mitten av 1950-talet, då flyktingarna blev måltavla för en sovjetisk repatrieringskampanj. Målet för denna kampanj var repatriering, dvs att få flyktingarna att återvända till hemlandet, det av Sovjet ockuperade Lettland. Ett annat mål var att splittra flyktingarnas sammanhållning. Avhandlingen beskriver och analyserar den sovjetiska repatrieringskampanjen och de lettiska flyktingarnas reaktioner. Studien bygger på källmaterial från kampanjverkamheten Committee For Return to the Motherland, som hade sin bas i Östberlin, samt från artiklar i den lettiskspråkiga tidskriften Par atgriešanos Dzimtenē (For Return to the Motherland) som riktade sig till de lettiska flyktingarna. Flyktingarnas reaktioner studeras genom en rad lettiska tidningar som utgavs i Väst. Min avhandling visar hur väl utvecklade strategier användes i syfte att framkalla önskade reaktioner från flyktingarna, samt vilka motåtgärder flyktingar själva utvecklade mot repatrieringskampanjen. Mer specifikt analyseras standardberättelser i Par atgriešanos Dzimtenē som var avsedda för flyktingarnas självidentifiering och igenkännande. Avhandlingen pekar på att den sovjetiska repatrieringskampanjen var en mycket komplex propagandaverksamhet. Utöver det offentligt tillkännagivna kampanjmålet fanns flera parallella målsättningar och avsikter som omfattade en stor mängd skiftande aktiviteter. En strategi som användes aktivt var vilseledning, bl a för att dölja verksamheter riktade mot flyktingarna, och för att förvilla statsledningar och myndigheter i de nationer där flyktingarna vistades. Avhandlingens slutsats är att trots den sovjetiska överlägsenheten i organisation och resurser kunde en liten oförsvarad och inom sig splittrad lettisk gemenskap motstå de samordnade ansträngningar från den sovjetiska propagandan.

This thesis investigates Swedish trade promotion in Lebanon from 1920 to 1975. The aim is to increase knowledge about how actors in a small open western economy tried to develop their economic interests in an emerging market characterized by great uncertainty. Here, the promising economic outlook coincided with a high degree of political instability. The study analyzes the interactions between Swedish trade related authorities, organizations and companies in their efforts to develop Swedish business interests in Lebanon: a developing country in a conflict-affected area with potentially large and emerging markets, where the cultural distance to Sweden was significant. In this study a model, which is known as the Uppsala model, forms an analytical interpretative framework for studying the actions and strategies of the trade related authorities and organizations despite the model's specific perspective on the establishment process of firms abroad. Based on the taxonomy, which is the basis of this interpretative model, this interpretative framwork has been possible to apply because of the assumed interactions between trade related authorities/organizations and companies when establishing commercial presence in new markets. The assumption is that the trade related authorities and organizations enhance for companies in various ways, while there is an economic-political interest that the state strives to reach by encouraging companies to set up business in new markets. By using this model, the events have been systematized through a historical generalization and periodization of Swedish trade promotion and organization. Added with the type of knowledge development that has taken place. In this way, the role of authorities and organizations in trade promotion and organizational build-up abroad has been highlighted. The results show that Swedish trade promotion attempts and organization in Lebanon took place in close cooperation with Swedish trade related authorities and organizations through their information inflows. In practice the companies' needs for information and assistance were reflected in the work that has been exercised by the authorities and organizations. By playing an important role in information building, escalating network positions and at the same time providing the companies with specific information, the trade related authorities and organizations became key actors in the development of Swedish trade relations with Lebanon. The study concludes that new perspectives can be obtained by including trade related authorities and organizations when using the Uppsala model in future studies. / Denna avhandling studerar svenska handelsfrämjande åtgärder i Libanon 1920-1975. Syftet är att öka kunskapen om hur aktörer i en liten öppen västekonomi försökte utveckla sina ekonomiska intressen på en ny framväxande marknad präglad av stor osäkerhet, där lovande ekonomiska utsikter sammanföll med en hög grad av politisk instabilitet. I studien analyseras samspelet mellan svenska handelsrelaterade myndigheter, organisationer och företag i deras strävan att utveckla svenska handels- och affärsintressen i Libanon: ett land som betraktas här som ett utvecklingsland i ett konfliktdrabbat område med potentiellt stora och nya marknader med ett betydande kulturellt avstånd till Sverige. I studien utgör den så kallade Uppsalamodellen den analytiska tolkningsramen för att studera myndigheternas och intresseorganisationernas agerande och strategier, trots att modellens perspektiv bygger på företagens utlandsetablering. Med utgångspunkt i den taxonomi som är grunden i modellen har denna tolkningsram varit möjlig på grund av det samspel som antas finnas mellan företag och myndigheter, särskilt när det gäller etablerandet av en affärsmässig närvaro på en ny och osäker marknad. Antaganden är att myndigheterna på olika sätt underlättar för företagen, samtidigt som det finns ett statligt ekonomisk-politiskt intresse att få företag att etablera sig på nya marknader. Med hjälp av modellen har händelseförloppen systematiserats genom en historisk generalisering och periodisering av svenska handelsfrämjande åtgärder med avseende på organisation och den typ av kunskapsuppbyggnad som skett. Därmed belyses också myndigheternas och organisationernas roll vid företagsetableringar i utlandet. Resultaten visar att företagsetableringsförsöken och organisationen av svensk handel i Libanon skedde i nära samarbete mellan svenska myndigheter och organisationer genom utbyte av information. I praktiken avspeglades företagens behov av information och hjälp i myndigheternas och organisationernas arbete. I och med att myndigheterna/organisationerna deltog i informationsuppbyggnaden, skapandet av nätverkspositioner och samtidigt förmedlade information mellan företagen var dessa betingade som centrala aktörer vid etableringen av svenska handelsförbindelser med Libanon. Studiens slutsats är att nya perspektiv gällande företagsetableringar på utländska marknader kan erhållas genom att inkludera myndigheters och organisationers agerande vid tillämpningen av Uppsala modellen i framtida studier.

No description available.