Abstrakt Målet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga tidigare forskning i synen på sovjetkommunism och Sovjetunionens roll under kalla kriget och hur det skildras i historieundervisningen. Översikten kommer även att kartlägga forskning i hur och varför detta ämne skiljer sig i länder som i dagsläget är icke-kommunistiska baserat på skillnader i historiekulturer från 1933 till nutid. Majoriteten av de källor som använts i denna kunskapsöversikt har tagit utgångspunkt i tre perspektiv: historieläroböcker, lärare och historieundervisning, samt historiekulturer. Databaserna som användes för att hitta källor var följande: Swepub, EBSCO, Libguide och DIVA. Databaserna användes i syfte att hitta både engelska och svenska källor eftersom källorna inom detta område var mycket begränsade och källor skrivna på engelska skulle öppna upp för ett mer internationellt perspektiv. Slutsatsen som kan dras av denna kunskapsöversikt är att synen på sovjetkommunism och den roll som Sovjetunionen spelade under kalla kriget skiljer sig mellan länder som i dagsläget inte är under kommunistiskt styre. Både synen på kommunism och Sovjetunionens roll i kalla kriget kommer med en viss tvetydighet vilket skildras i kunskapsöversikten. Vidare påverkas historieläroböckerna av politik och tenderar att vara mindre analytiska än historielärarna. Historielärarnas syn på kommunism och kalla kriget påverkas av historiekultur som kan visa ett lands historiska koppling till kommunism och sovjetkommunism.

SWEDISH DEFENCE POLICY AFTER THE COLD WAR This essay is about Sweden's shift from strong territorial defense to disarmament with the defense decisions of 1996, 2000 and 2004. During the Cold War, Sweden had pursued a policy of neutrality aimed at staying out of the conflicts between the great powers. The country's defenses were focused on facing a possible invasion and preventing occupation. The Swedish Armed Forces were built up with a strong domestic defence industry which also benefited Sweden as an industrial nation. The strategy was based on the marginal doctrine where the intended aggressor was the Soviet Union.   However, the end of the Cold War in the early 1990s dramatically changed the conditions for Sweden's security policy. The fall of the Berlin Wall in 1989 and the dissolution of the Soviet Union in 1991 significantly reduced the threat of a military confrontation between the two superpowers, the United States and the Soviet Union, and this led to a renewed discussion within both the political and military spheres. The defence decisions around the turn of the millennium represent a turning point in Sweden's modern history when it comes to security policy and defence. The purpose of this essay is to study the process behind the decisions and specifically look at the motives of some of the decision-makers, both military and political. The essay takes its methodological basis in oral history in the form of protocols from a witness seminar. The result of the study is that the combination of the geopolitical changes in the world around us and the new stricter economic budget frameworks together seem to have led to decisions that in the end were more extensive than what possibly was intended when they were made. / SVENSK FÖRSVARSPOLITIK EFTER KALLA KRIGET Den här uppsatsen handlar om Sveriges omsvängning från starkt territoriellt försvar till nedrustning i och med försvarsbesluten 1996, 2000 och 2004.  Under det kalla kriget hade Sverige fört en neutralitetspolitik som syftade till att hålla sig utanför stormakternas konflikter. Landets försvar var inriktat på att möta en eventuell invasion och förhindra ockupation. Det svenska försvaret byggdes upp med en stark inhemsk försvarsindustri vilket också gagnade Sverige som industrination. Strategin byggde på marginaldoktrinen där den tänkta angriparen var Sovjetunionen.  Det kalla krigets slut i början av 1990-talet förändrade emellertid förutsättningarna för Sveriges säkerhetspolitik dramatiskt. Berlinmurens fall 1989 och Sovjetunionens upplösning 1991 innebar att hotet om en militär konfrontation mellan de två supermakterna, USA och Sovjetunionen, minskade väsentligt och detta ledde till en förnyad diskussion inom såväl den politiska som militära ledningen rörande vilken linje som var rätt för Sverige fortsättningsvis. Försvarsbesluten kring millennieskiftet utgör en vändpunkt i Sveriges moderna historia när det kommer till säkerhetspolitik och försvar. Uppsatsens syfte är att studera processen bakom besluten och specifikt titta på vad några av beslutsfattarna, både militära och politiska, hade för bevekelsegrunder för besluten som togs. Uppsatsen tar sin metodologiska grund i muntlig historia i form av protokoll från ett vittnesseminarium. Resultatet av studien är att samverkan av de geopolitiska förändringarna i omvärlden och de samtidiga striktare ekonomiska budgetramarna verkar ha lett till beslut som i slutändan blev mer omfattande än vad som verkar varit avsikten när de fattades.

COMMON ENDS OR COMMON MEANS? The Cold War is over and Sweden and Finland are starting to deal with the new security enviroment that has emerged. Grand Strategy in both countries is changing to meet the new Europe and surroundings. Both Sweden and Finland consider the risk of a direct attack in the near future to be highly unlikely and this has effects on the respective countries grand strategy. A broadened approach to security is applied and the military instrument is no longer the primary concern in the strategy. Both Sweden and Finland become members of the European Union in 1995 but neither is a member of NATO, the countries both consider themselves as military non-aligned, the only two countries with a coastline to the Baltic Sea with that stance. This makes for a logic choice to cooperate for the common security and a cooperation is formed to cover security policies to be relevant in peace, crisis and war. Even though the countries are existing in and interpret the new security enviroment in similar ways they approach the challanges in differing ways. This creates the differences that we identify and describe in this thesis. The purpose of this thesis is to identify and describe the differences between Sweden's and Finland's grand strategy, how this difference has changed from 1996 to 2018 and if these differences can have consequences for the cooperation between the two countries, mainly military and at the highest strategic level. The thesis is focused on the elements of the grand strategy that involves the armed forces of the respective countries. This comparative text analysis compares political policy documents within the grand strategy field from both Sweden and Finland. We will compare the period from 1996-2018. The comparison will be made by examining three occasions in the period, year 1996, Year 2004 and year 2018. The documents used have relevance against these years and are analyzed by applying Jacob Westberg's model; ends, means, ways and environment. The differences and the consequences that are the conclusions of this thesis are that cooperation are not always formed because it is the best possible option but sometimest the only possible options. Sweden and Finland's history differ in some parts and this has affected the respective country's security strategies. Finland has a history of coping for itself and has thus a national focus with focus on a stable national defense while Sweden has a history without war in modern times and a constant glance at military international engagement and the political benefits that can be achieved on the international scene.

I denna studie undersöks hur tre rikstäckande svenska dagstidningar med varierande ideologisk grund gestaltat ett urval av politiska händelser på Kuba under Fidel Castros kommunistiska styre 1962–1994. De politiska händelserna på Kuba som granskats är Kubakrisen 1962, Olof Palmes Statsbesök 1975 samt Specialperioden 1990–1994. Frågeställningarnas fokus har dels legat på hur gestaltningarna av Kubas politik bibehållits eller förändrats under den undersökta perioden, och dels hur tidningarna förhållit sig till sin politiska grundideologi över tid. Avslut- ningsvis har detta resultat ställts mot Francis Fukuyamas tes om ”Historiens slut”. Gransk- ningen av materialet har skett med ett gestaltningsteoretiskt ramverk där en kvalitativ aspekt granskat gestaltningens perspektiv och urval, samt en kvantitativ aspekt som fokuserat på jour- nalistikens värdeomdömen mot Kubas politik. Resultat visar att det fanns betydande skillnader mellan tidningarnas gestaltningar och värdeomdömen under 1960- och 1970-talet. Under Spe- cialperioden på 1990-talet förenades dock samtliga tidningar i en samstämmig kritik mot Fidel Castros kommunistiska styre på Kuba. Detta tycks dels vara ett resultat av tidningarna i allt högre grad blivit nyhetsstyrda snarare än idéstyrda. Ideologiska nyanser skiljer tidningarnas gestaltningar åt, dessa perspektiv överskuggas dock på 1990-talet av att tidningarna samlas i en typ av liberaldemokratisk mittfåra som enhälligt fördömer kommunismen på Kuba. / This study examines how three nationwide newspapers in Sweden framed a sample of political events on Cuba during Fidel Castro's communist rule during the period 1962–1994. The news- papers are all linked to different political ideologies. The political events examined were the Cuban missile crisis 1962, Olof Palme's state visit 1975 and the Special Period 1990–1994. The purpose of the study was on one hand to examine if the framing of Cuba’s politics was main- tained or changed during this period, and on the other hand how the newspapers adhered to their political ideology over time. In conclusion these results are discussed in relation to Francis Fukuyamas thesis “The End of History?”. The study uses a frame analysis as a theoretical framework which has a qualitative aspect that examines the salient perspectives and selections, and a quantitative aspect which focus on value judgments towards Cuba's political leadership. The study shows that there were significant differences between the newspaper framing and value judgements during the 1960s and 1970s. During the 1990s there were a substantial shift, as the newspapers now united in a unanimous condemnation of the communist rule on Cuba. This seems to be a result of the newspapers becoming more news-driven rather than idea-driven. Although some ideological nuances persisted during the 1990s, overall the ideologies expressed by the newspapers seem to converge in the support of political and economic liberalism. Based on the results of this study, the major ideological battle of the 20th century was replaced by minor ideological disputes in the 1990s.

Syftet med denna studie är att bidra till främjad politisk medvetenhet genom en analys av hur Socialdemokraterna och Moderaterna förhåller sig till sina respektive ideologier. Uppsatsen fokuserar på hur partierna i sina partimanifest redogör för Sveriges utrikespolitiska roll, samt om de utvalda partierna bibehåller sin ideologi eller om de frångår denna vid utrikespolitiska frågor. Metoden som används är Göran Bergströms och Kristina Boréus definition av ideologianalys. Analysen tillämpas genom ett analysverktyg utvecklat av Jan Hylén för att analysera förhållandet mellan ideologi och partimanifest utifrån definitioner av teorierna socialism och liberalkonservatism. Resultatet av studien visar att Moderaterna varierar i ideologiska utgångspunkter medan Socialdemokraterna behåller sin ideologi i partimanifesten utifrån den valda tidsperioden. Genom analysen framställs orsaker till att Moderaterna varit ett konservativt parti som senare kommit att bli mer och mer liberalt. Slutligen följer en ämnesdidaktisk implikation där studiens syfte ställs inför undervisning i samhällskunskapsämnet på gymnasieskolan.

This thesis on the Swedish voluntary women’s defence organisation Riksförbundet Sveriges lottakårer (SLK), studies how the board and the members of SLK discussed the problems and the meaning of voluntary defence work during the 1960s and 1970s. Furthermore the thesis aims to engage with previous research and give an explanation to why people may be interested in voluntary defence. Views varied greatly within SLK: some meant that the voluntary grounds of participation gave a sense of elite status to the organisation; however others saw voluntary work as untenable, since more women at the time had both work and family obligations. Another issue was professionalisation versus socialisation. While some members wanted to see a centralisation and professionalisation of the organisation, others found it more important to safeguard the social functions and independence of the local corps unit. The results suggest that gender structures as well as individual agency create multiple reasons and meanings behind voluntary defence work.

This study investigates differences in foreign policy among Swedish political parties during 1972-1982. For 44 years, Sweden was led by the Social Democrats until the centre-right coalition gained power in 1976.  Social Democrat Olof Palme is probably one of the most notable Swedish politicians, known for his strong commitment in foreign policy including opposition to American involvement in Vietnam. However, certain signs show that the centre-right parties also had a strong commitment in many conflicts during the investigated period. Deepened research comparing the left and the right during this period has however not been done. Hence, this study aims to compare if there was any change in policy after 1976, but also look into similarities and differences between the political parties during the whole period. This is done through a comparison of the yearly Swedish foreign policy debates from 1972 to 1982, comparing views in four conflicts at the time: Vietnam, South Africa, Afghanistan and Central America. The findings show many similarities and differences, with small general differences in Swedish foreign policy before and after the historical shift of power in 1976. Interestingly, there is a notable commitment to foreign policy among the centre-right parties - sometimes stronger than Palme and the Social Democrats.

Efterkrigstidens Sverige och dess säkerhetspolitik har kommit att uppmärksammas allt mer, även de omedelbara efterkrigsåren som präglades av osäkerhet. Något som länge stått i centrum är alliansfriheten och neutralitetspolitiken. Frågan om deras innebörd och hur teori och praktik hängt samman har diskuterats livligt. Det diplomatiska och politiska spelet har behandlats utförligt. Mindre uppmärksamhet har dock ägnats hur försvarsfrågan hanterades och krigsmaterielförsörjningen utvecklades. Den svenska flygplansindustrin är en anmärkningsvärd företeelse. Inte minst i förhållande till landets begränsade storlek och relativt avskilda, ohotade läge. Industrins förmåga var vid krigsslutet 1945 begränsad; inte något enda fullt modernt flygplan hade tillverkats. Utvecklingen ledde emellertid till att flygplansindustrin kom att etableras och bli något av en hörnsten för det svenska försvarets struktur. Ett svenskt militärindustriellt komplex kring den svenska flygindustrin kom att anta fast form, ett komplex vi lever med än idag. Hur går det att förklara den här utvecklingen? Hur kunde Saab börja tillverka state-of-the-art stridsplan? I avhandlingen nystas gåtan rörande den svenska flygplansindustrins efterkrigstida överlevnad och framväxt upp. Ett antal sammanflätade processer följs där ekonomiska, tekniska, militära och politiska spörsmål relaterade till flygvapnets och flygindustrins utveckling behandlats. Genom processerna, som utspelas både på ett inrikes och på ett internationellt plan, och deras sammanlänkning, framträder multikausala förklaringsmönster till hur det var möjligt att bygga moderna stridsflygplan i Sverige och framför allt varför de beställdes. Likaså berörs flygets roll i den större försvarsfrågan och därmed också för säkerhetspolitiken. Boken är i mycket en historia över Svenska Aeroplan Aktiebolaget, Saab, men även över flygförvaltningen och flygvapnet. En historia inbäddad i ett vitt sammanhang där formativa moment granskas under några kritiska år. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008</p>

The purpose of this thesis is to bring forward and discuss the American vision for space exploration found at NASA's homepage, how the vision is popularised and why. NASA's homepage is analyzed as popularized science and the theoretical perspective emanates from the field of popular science and especially the work of Johan Kärnfelt. The historical reference is made up by Howard E McCurdy and he's thoughts about space and the American imagination. The analysis is based on a number of documents that popularize the vision for space exploration and is intended for the public. These documents describe the future plan for NASA and US space exploration. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de amerikanska rymdvisionerna gestaltats på NASA:s hemsida, hur dessa populariseras samt vilka de bakomliggande drivkrafterna kan tänkas vara. NASA:s hemsida kommer att ses som populariserad vetenskap och det teoretiska perspektivet utgår från den populärvetenskapliga genren där en stor del av det teoretiska underlaget utgår från docenten Johan Kärnfelts tankar om populariseringen av vetenskap. Som historisk referens används professor Howard E. McCurdys tankar om den amerikanska rymdvisionen. Materialet som ingår i analysen är hämtat från NASA:s hemsida. Samtliga dokument handlar om den amerikanska visionen om rymden och USA:s fortsatta aktiviteter i rymden.

<p>The purpose of this thesis is to bring forward and discuss the American vision for space exploration found at NASA's homepage, how the vision is popularised and why. NASA's homepage is analyzed as popularized science and the theoretical perspective emanates from the field of popular science and especially the work of Johan Kärnfelt. The historical reference is made up by Howard E McCurdy and he's thoughts about space and the American imagination. The analysis is based on a number of documents that popularize the vision for space exploration and is intended for the public. These documents describe the future plan for NASA and US space exploration.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de amerikanska rymdvisionerna gestaltats på NASA:s hemsida, hur dessa populariseras samt vilka de bakomliggande drivkrafterna kan tänkas vara. NASA:s hemsida kommer att ses som populariserad vetenskap och det teoretiska perspektivet utgår från den populärvetenskapliga genren där en stor del av det teoretiska underlaget utgår från docenten Johan Kärnfelts tankar om populariseringen av vetenskap. Som historisk referens används professor Howard E. McCurdys tankar om den amerikanska rymdvisionen. Materialet som ingår i analysen är hämtat från NASA:s hemsida. Samtliga dokument handlar om den amerikanska visionen om rymden och USA:s fortsatta aktiviteter i rymden.</p>