Spelling suggestions: "subject:"identitetspolitik"" "subject:"minoritetspolitik""
1 |
Sista spiken för svensk neutralitetspolitik? : Svensk säkerhets- och neutralitetspolitik under Gulfkriget 1990-1991Macias Ajaillo, David January 2023 (has links)
No description available.
|
2 |
Svensk solidaritet - Avsteg eller snedsteg från neutralitetspolitiken? : En studie om det nordiska försvarssamarbetet i förhållande till Sveriges säkerhetspolitiska linjeSöderbäck, Elsa January 2014 (has links)
Sverige som land säger sig idag ha förändrat sin politik ifrån en neutralitetspolitik till en solidaritetspolitik. I studier tidigare gjorda för den tid Sverige hade en uttalad neutralitetspolitisk linje inom säkerhetspolitiken sågs en bakomliggande solidaritet ligga i det dolda. Det denna studie syftar till är genom en analys av den politiska diskursen ta reda på huruvida Sverige kan sägas ha lämnat sin neutralitetspolitik och fullt ut gått över till en solidaritetspolitik. För att ta reda på detta genomförs en fallstudie med ett fall av svensk säkerhetspolitik. Fallet består av det nordiska samarbetet sett från svensk politisk synpunkt. För att kunna anlysera solidaritet kontra neutralitet används teorierna neoliberalism och neorealism som ett medel för att tolka Sveriges politiska drivkraft i samarbetet. Neoliberalism i studien står för solidariteten och neorealism står för den gamla politiska linjen av neutralitetspolitik och nationellt intresse för landet i det främsta rummet. De texter som analyseras i studien är regeringens skriveleser om det nordiska samarbetet från år 2008 - 2014 samt artiklar där svenska politiker uttalar sig om det nordiska samarbetet idag, 2014. Tidsepoken som analyseras är vald utefter att det nordiska försvarssamarbetet, Nordefco, som skrev under och antogs år 2009 samt den nordiska solidaritetsförklaringen år 2011. Efter genomförd analys och diskussion visar studien att Sverige som land till stor del anammat en solidaritetspolitik och en vilja att utveckla denna vidare. Dock ses genomgående mellan åren en kvarlevande tradition av den gamla politiska linjen om en neutralitetspolitik och en vilja att sätta det egna landets intressen först. Den största förändring ses i de flesta av analyspunkterna ske mellan år 2008 och år 2010 d.v.s. efter Nordefco:s införande i Norden. Sveriges ses ha en solidarisk utveckling i sin säkerhetspolitiska linje även om det ännu finns en bit att gå för att nå ända fram till att säga att landet fullt ut anammat en solidaritetspolitik.
|
3 |
Den svenska neutralitetspolitikens utveckling under 1991- 2015 : Socialdemokraternas respektive Moderaternas syn på alliansfrihet och neutralitet - en jämförelseSmailagic, Ednan January 2017 (has links)
No description available.
|
4 |
Den starkes rätt? : En säkerhetspolitisk studie av Sveriges militära stöd till UkrainaFrithiof, Jarl January 2024 (has links)
This study has analysed Sweden's security policy strategy and decision to send military supportto Ukraine in light of the Russian invasion of 2022. By applying a combination of discourseanalysis (WPR) and neorealism, the study has explored the political motivations behind thesedecisions, under both the Andersson and Kristersson administrations. The results show aconsistent line in Sweden's security policy since 2014, where support for Ukraine is seen as animportant contribution to maintaining international law and supporting democracy. The studycritically examines the balance between moral obligations and strategic interests that guideSweden's support for Ukraine, and discusses the implications of this support for Sweden'snational defence capability and long-term financial sustainability. Furthermore, it assesses thebroader impacts of these decisions on the rule-based international order and Sweden's positionwithin it. The findings suggest that Sweden's actions represent a significant reorientation in itssecurity policy, aiming to strengthen both national and European security through solidarityand international cooperation. This reflects a pragmatic approach to the anarchic internationalsystem, where supporting Ukraine not only aligns with Sweden's moral values but also servesstrategic security interests.
|
5 |
Palme och Sverige mellan öst och väst : En studie i framställningen av Sverige och Olof Palme i väst- respektive östtysk press i förhållande till systemkonkurrensen i det delade Tyskland 1983/1984 / Palme and Sweden between east and west : A study on how Sweden and Olof Palme was depicted in east- and westgerman press in relation to the ideological competition in the divided Germany 1983/1984Önnestrand, Björn January 2008 (has links)
<p>De tyska medierna visade både i öst och väst ett stort intresse för Olof Palme, Sverige och den svenska välfärdsstaten. Under det s.k. andra kalla kriget i början av 1980-talet beskylldes Palmes regering för att agera alltför undfallande gentemot det kommunistiska östblocket. Kritiken uttrycktes både inom och utanför Sveriges gränser och var särskilt utbredd i västtysk press, där samtidigt en uppmärksammad diskussion fördes som tycktes gå ut på att skrotförklara den svenska modellen: Sverige framställdes som ett totalitärt, överbyråkratiskt, anti-demokratiskt kontrollsamhälle i en debatt som till stor del anknöt till det mytomspunna året 1984 och George Orwells socialistiska skräckstatsvision i framtidsromanen med samma namn. Debatten kulminerade med några artiklar i västtyska Der Spiegel 1983, där det svenska socialväsendet liknades vid ett ”Barn-gulag” (”Kinder-gulag”). De tydligt negativa tendenserna i den västtyska pressen tyder på ett behov av opinionsskapande i en tid då Olof Palmes fredspolitiska insatser kunde uppfattas som ett hot mot väst. I den västtyska bilden av Sverige blir det sammantagna intrycket att Sverige ideologiskt befinner sig närmare öst än väst. Den inhemska bilden av ett ”DDR-Sverige” eller ett ”Big-brother-Sverige” var således inte bara ett uttryck för oskyldaktig svensk missbelåtenhet: den anammades och vidareutvecklades av västtyska tidningar och kom att fylla en viktig funktion i systemkonkurrensen mellan öst och väst. Olof Palmes officiella besök i DDR 1984 och mötet med Erich Honecker alstrade däremot enbart positiv publicitet i den östtyska pressen. Palme betraktades som fredshjälte och Sverige som en fredlig industriarbetarstat – helt klart tillgångar för DDR:s utrikespolitiska strävanden i den ideologiska konkurrensen, vilket talar för att den västtyska ”kampanjen” mot Sverige i slutändan faktiskt var framgångsrik.</p>
|
6 |
Palme och Sverige mellan öst och väst : En studie i framställningen av Sverige och Olof Palme i väst- respektive östtysk press i förhållande till systemkonkurrensen i det delade Tyskland 1983/1984 / Palme and Sweden between east and west : A study on how Sweden and Olof Palme was depicted in east- and westgerman press in relation to the ideological competition in the divided Germany 1983/1984Önnestrand, Björn January 2008 (has links)
De tyska medierna visade både i öst och väst ett stort intresse för Olof Palme, Sverige och den svenska välfärdsstaten. Under det s.k. andra kalla kriget i början av 1980-talet beskylldes Palmes regering för att agera alltför undfallande gentemot det kommunistiska östblocket. Kritiken uttrycktes både inom och utanför Sveriges gränser och var särskilt utbredd i västtysk press, där samtidigt en uppmärksammad diskussion fördes som tycktes gå ut på att skrotförklara den svenska modellen: Sverige framställdes som ett totalitärt, överbyråkratiskt, anti-demokratiskt kontrollsamhälle i en debatt som till stor del anknöt till det mytomspunna året 1984 och George Orwells socialistiska skräckstatsvision i framtidsromanen med samma namn. Debatten kulminerade med några artiklar i västtyska Der Spiegel 1983, där det svenska socialväsendet liknades vid ett ”Barn-gulag” (”Kinder-gulag”). De tydligt negativa tendenserna i den västtyska pressen tyder på ett behov av opinionsskapande i en tid då Olof Palmes fredspolitiska insatser kunde uppfattas som ett hot mot väst. I den västtyska bilden av Sverige blir det sammantagna intrycket att Sverige ideologiskt befinner sig närmare öst än väst. Den inhemska bilden av ett ”DDR-Sverige” eller ett ”Big-brother-Sverige” var således inte bara ett uttryck för oskyldaktig svensk missbelåtenhet: den anammades och vidareutvecklades av västtyska tidningar och kom att fylla en viktig funktion i systemkonkurrensen mellan öst och väst. Olof Palmes officiella besök i DDR 1984 och mötet med Erich Honecker alstrade däremot enbart positiv publicitet i den östtyska pressen. Palme betraktades som fredshjälte och Sverige som en fredlig industriarbetarstat – helt klart tillgångar för DDR:s utrikespolitiska strävanden i den ideologiska konkurrensen, vilket talar för att den västtyska ”kampanjen” mot Sverige i slutändan faktiskt var framgångsrik.
|
7 |
Oro och handlingskraft : Uppsalas luftförsvar, politisk beslutsfattning och medias roll 1939–1942Hemmingsson, Erik January 2022 (has links)
Den här uppsatsen behandlar ämnet luftskydd i Uppsala under det andra världskriget. Att försvara den civila befolkningen från luftanfall skulle visa sig vara högt prioriterat hos lokala beslutsfattare. Men även om städer i mångt och mycket fick organisera sina egna utrymningsplaner, även om byggandet av skyddsrum var en kostnad som de flesta fick stå för själva, så fanns det övergripande statliga bestämmelser som gällde alla. I Uppsala var en av de stora politikerna under perioden en man vid namn Axel Johansson som identifierade sig som liberal. Förutom att han under en längre tid suttit på flera tunga positioner både på kommunal och länsnivå, var han även delägare och chefredaktör för en av stadens största tidningar, den liberala Upsala nya tidning. Med hjälp av tidningen har vi en unik möjlighet att dels följa den lokala uppbyggnaden av Uppsalas luftskydd, dels få en djupare förståelse för vad Johansson själv ansåg om kriget och hur han tyckte att Sveriges roll skulle se ut. Dessutom får vi en inblick i hur lokalpolitiska liberaler ansåg att den svenska staten, med Socialdemokraterna i spetsen förtar städers förmåga att försvara sig själva. Samtidigt som de tar politiska beslut för att hålla sig på god fot med tyskarna. Dessa beslut kan eventuellt ses som kontroversiella idag, men för tidpunkten var dessa beslut förmodligen det bästa, både för landet och för Uppsala. Historian om skapandet av det som senare skulle bli det svenska civilförsvaret, är något som ofta förbises inom den svenska historieskrivningen. Att få en djupare förståelse för hur det växte fram på en lokal nivå, är nyttigt för kunskapen om hur vi som samhälle ska möta framtida kriser.
|
8 |
Den tredje ståndpunktens betydelse : Neutralitet, ideologi och fredsideal i det tidiga kalla krigets Sverige / The meaning of ‘the third position’ : Neutrality, ideology and peace ideals in early Cold War SwedenModig, Mattias January 2022 (has links)
This essay deals with Swedish neutrality- and ideology discourse during the early cold war years, when a group of Swedish left-wing intellectuals advocated a third position (den tredje ståndpunkten); a rejection of both sides in the cold war. This third position is, within the premises of this essay, partly regarded as a piece in a larger ideological puzzle, in which a middle point or a third way between capitalism and socialism was sought during the twentieth century. In the early Cold War context, the third ideological alternative also came to be defined in geopolitical terms; as a middle way between the US and the Soviet Union. The Swedish third position was never a complete political program or distinctly defined political movement. It reflects many different aspects of the early Cold War reality in a Swedish context: the feeling of homelessness among the political left after the outcome of the Soviet communistic experiment; post-World War two pessimism and exhaustion; the immense fear of an atomic war; the ideological conflict over Swedish national identity; the construction of the cold war dichotomy and the resistance to this hegemonic construction. The proponents of the third position advocated continued neutrality with an idealistic and pacifistic approach, as a way to prolonged world peace. They also saw the US and the USSR as equally aggressive, power-driven, and according to a few of them, equally unfree and undemocratic. They did not totally reject the idea of a ‘communist threat’, but rather did put this threat side by side with the ‘capitalist threat’. They thus went far beyond the official Swedish neutral policy, which was much more aligned towards the west, and according to which the neutral country could very well sympathise with the west or aid one side in an international conflict, as long as it remained non-belligerent, even though this policy sometimes called for a complicated balancing act for the neutral Swedish state.
|
9 |
På egna ben eller med grannarnas hjälp : En kvalitativ undersökning om framställningen av Sveriges civilförsvar 1947-1962 / Standing alone or with the help of neighbors : A qualitative study regarding the narration of Swedish civil defense 1947-1962Svahn, Sebastian January 2021 (has links)
No description available.
|
10 |
En komparativ studie av hur inrikespolitiska faktorer påverkar en fortsatt linje av alliansfrihet och neutralitet för Finland, Sverige och ÖsterrikePettersson, Stefan January 2003 (has links)
Det säkerhetspolitiska samarbetet inom EU fördjupas alltmer och inom ramen för Nice-fördraget , år 2001,så institutionaliseras ESDP. EU har tre alliansfria/neutrala stater som alla blev medlemmar år 1995. Imedlemsförhandlingarna förband de sig att acceptera medlemsskapet som ett totalt åtagande mot unionensframsteg och målsättningar, inkluderande utrikes- och säkerhetspolitik. Denna förutsättning har skapat etttryck på de alliansfria/neutrala staterna att anpassa sina säkerhetspolitika ställningstaganden till det nurådande europiska säkerhetsklimatet. Uppsatsen tar avstamp ur ovanstående förhållande och ställer frågorom några centrala inrikespolitiska faktorer som verkar för att bromsa en utveckling som kan innebära enavveckling av först neutraliteten, därefter alliansfriheten och slutligen innebära ett eventuellt medlemskap ien försvarsallians, NATO eller EU. Undersökningen fokuserar tidsmässigt runt perioden år 2001 ochomfattar, för respektive undersökt stat, politiska officiella deklarationer, riksdagspartiers officiellaställningstaganden, folkopinionens ställning, investeringar i försvarssystem och strukturer och slutligenvanans påverkan rörande alliansfrihet och neutralitet. Uppsatsen har en mycket direkt och konkretteorikoppling till Kjell Goldmanns teori om de faktorer som stabiliserar eller destabiliserar en politik.Resultatet visar att de tre staterna avvecklat sin neutralitetslinje men också att det i alla tre stater finnsinrikespolitiska faktorer som i olika grad verkar stabiliserande på den säkerhetpolitiska handlingslinjeninnebärande fortsatt alliansfrihet. Undersökningen visar också att staterna skiljer sig åt på olika punkter ochatt det ur det inrikespolitiska perspektivet inte går att betrakta staterna som en enhetlig grupp. / The security policy cooperation within the European Union is more andmore deepened and due to the Nice-summit, year 2001, the ESDP wasinstitutionalised.Within the European Union there are three states that all became membersin the year 1995. In the accession negotiations all three states, in order toallay the fears of other member states in the Union, they issued a jointdeclaration, in which they made several assurances. They promised, forexample, that their accession would serve to strengthen the coherence ofthe Union and its capacity to act within the area of foreign and securitypolicy. This situation has created a pressure for change and adaptation onthe three countries positions concerning security policy, in order to matchthe new European security climate. This essay identifies this pressure forchange and put forward questions regarding, if some central domesticpolicy factors work in act to hamper a development that might imply theend of non-alliance and neutrality, and eventually a development that willlead to a membership in a defensive alliance, NATO or a reformed EU.The investigation focuses at a period around year 2001 and comprises, foreach investigated state, official political declarations, official stands of theparty’s in Parliament, views of the opinion, investments in defence systemsand structures, and finally how the custom affects the policy of nonalignment and neutrality.The essay has a very clear and distinct connection to Professor KjellGoldmanns theory concerning factors that work as stabilizers ordestabilizers of foreign policy.The results show that the three states all have relinquished their neutralitypolicy, but also that there, in all three states, are domestic policy factorsthat works in order to stabilize a policy of continued non-alliance. Theinvestigation show that the impact of the stabilizers differs between thestates and that they do not represent a heterogeneous group of countries ina perspective of how domestic policy affect security policy standpoints.The essay is written in Swedish with this abstract in English. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03
|
Page generated in 0.0638 seconds