The main purpose of this essay is investigating to which extent individuals withcompetence in film and photography can identify digitally processed material. Thestudy uses a questionnaire to create a statistical picture of the result. The participantsin the survey are part of a selected demographic consisting of current students atDalarna University (within film production) as well as graduated students. Throughthe survey, these individuals are divided into different groups based on theircompetence in film and photography. The survey consists of two tests whereparticipants view, compare and assess a material that has been filmed with a diffusingcamera filter (Tiffen pro mist) and a material that has been processed digitally torecreate the same effect. What diffusion is and how it affects the image will also bepresented in the text. A total of 36 individuals participated in the study. The results donot show a definitive answer for any of the competence groups. This indicates that inthe case of diffusion there does not necessarily exist any especially strong advantagesto using a genuine camera filter. What can be established however, is that a higher levelof competence in film and photography is synonymous with a general, overallknowledge of camera filters and digital processing. / Det huvudsakliga syftet med denna uppsatts är att undersöka huruvida individer medkompetens inom film och foto kan identifiera digitalt bearbetat material. Studienkommer med hjälp av en enkät skapa en statistiks bild av ett stickprov. Deltagarna ienkäten är en utvald demografi bestående av nuvarande studenter vid HögskolanDalarna (inom filmproduktion) och även examinerade studenter. Dessa individer delasgenom enkäten upp i olika grupper baserad på deras kompetens inom film och foto.Själva enkäten består av två tester där deltagare bes skilja på ett material som är filmatmed ett diffuserande kamerafilter (Tiffen pro mist) och ett material som behandlatsdigitalt för att återskapa samma effekt. Vad diffusion är och hur det påverkar bildenkommer också utvecklas i texten. Totalt har 36 individer deltagit i studien, resultatetvisar inte något definitivt svar i frågeställningen för någon av kompetensgrupperna.Detta tyder på att det i fallet för diffusion inte nödvändigtvis finns en särskilt starkfördel med att använda ett analogt kamerafilter. Det som dock kan fastställas är att enhögre kompetens inom film och foto innebär en övergripande generell kunskap omkamerafilter och den digitala processen.

For a long period, the fashion- and advertising industry have contributed to unattainable beauty ideals among young women and retouching is not a new phenomenon. However, the rise of social media has led to easy access to free retouching applications and beautifying camera filters. The beauty ideals are maintained in today's society through camera filters' allusion to female beauty ideals. Young women can easily transform their appearance to fit within societal norms. Due to this, the study aims to investigate young women’s experiences of image manipulation tools. The study also aims to analyze whether image manipulation is important for young women's self-image and whether self-presentation on social media is adapted to the expectations of the individuals in the environment. The results of this qualitative study are based on six semi-structured interviews with women between the ages of 18 - 25, who continuously use image manipulation tools on social media. Furthermore, the study's theoretical framework is based on Goffman's dramaturgical perspective, Hirdman's gender system and West and Zimmerman's concepts of 'doing gender'. The results of this study clearly illustrate an ambivalence in young women's reasoning concerning camera filters and retouching. On the one hand, a positive attitude to the possibility of changing one's appearance is emphasized. On the other hand, negative consequences and their damage are clarified. Consequently, a prominent conclusion is that image manipulation tools have an impact on young women's self-image, which results in a normalized approach to beauty procedures. The results also show that individuals in the environment are important for female self-presentation on social media. Preparation of self-portraits and feedback in terms of likes and comments is an important part of self-presentation. / Reklam- och modebranschen har sedan länge bidragit till utseendefixering bland unga kvinnor och retuschering är därmed inget nytt fenomen. Framväxten av sociala medier har dock skapat en lättillgänglighet av retuscherande gratis-applikationer och förskönande kamerafilter. Detta har medfört att utseendenormer upprätthålls genom kamerafilters anspelan på kvinnligt skönhetsideal. Unga kvinnor kan genom endast en knapptryckning förvandla utseendet för att passa in i samhällsnormerna. Syftet med studien är därmed att få en djupare förståelse för unga kvinnors upplevelser av bildmanipulationsverktyg. Studien syftar även till att undersöka om bildmanipulation har betydelse för unga kvinnors självbild och om självpresentationen på sociala medier anpassas efter omgivningens förväntningar. Resultatet av den kvalitativa studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 18 till 25 år, som kontinuerligt använder bildmanipulationsverktyg på sociala medier. Vidare utgår studiens teoretiska ramverk från Goffmans dramaturgiska perspektiv, Hirdmans genussystem samt West och Zimmermans begrepp “doing gender”. Studiens resultat betonar en ambivalens i unga kvinnors resonemang om kamerafilter och retuschering. Å ena sidan poängteras en positiv inställning till möjligheten att förändra det egna utseendet. Å andra sidan tydliggörs negativa konsekvenser och dess skada. Ytterligare en framträdande slutsats är att bildmanipulationsverktyg har betydelse för unga kvinnors självbild, vilket i sin tur innebär ett normaliserat förhållningssätt till skönhetsingrepp. Resultatet belyser ytterligare att individer i omgivningen har en avgörande betydelse för unga kvinnors självpresentation på sociala medier. Förberedelser av självporträtt och feedback i form av likes och kommentarer utgör en viktig del av självpresentationen.