Bakgrund: Ett lager är en viktig del av de flesta värdekedjor. Stora ansträngningar har därför under de senaste åren gjorts för att finna optimala strategier för planering och kontroll av lagersystem. För att uppnå en ökad produktion krävs det att kapacitetsutnyttjandet förbättras. Genom att planera sin kapacitet kan företag reducera kapacitetsbegräsningar, så kallade flaskhalsar, som är nyckeln till att förbättra produktionens kapacitetsutnyttjande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva Staples nuvarande kapacitetsutnyttjande i påfyllnads- och plockprocessen. Vidare avser studien att identifiera kapacitetsbegränsningar inom dessa processer. Därefter ämnar studien att finna de bakomliggande orsakerna till dessa kapacitetsbegränsningar samt hur de kan förbättras. Metod: Det har genomförts ostrukturerade intervjuer, semi-strukturerade intervjuer, deltagande observationer samt insamling av kvantitativ data. Inledningsvis genomfördes en processkartläggning i syfte som ett verktyg för resterande delar av studien. Vidare utfördes beräkningar för att finna flaskhalsar i produktionen och intervjuer för att identifiera störningsmoment inom flaskhalsarna. Slutligen presenterades ett antal förbättringsförslag. Slutsatser: Efter genomförda beräkningar framgick att Staples idag inte utnyttjar sin kapacitet maximalt, dock är maximal kapacitet är en nivå som inte anses vara rimlig. Det framgick att Staples har ett kapacitetsbortfall på grund av att det finns en differens mellan nominell kapacitet och bruttokapacitet. Slutsatsen drogs att följande tre aktiviteter utgör flaskhalsar i Staples verksamhet; godsmottagning, plock ZtZ (plock av framförallt tyngre och otympliga artiklar) och plock PTS (detaljplock). Inom dessa flaskhalsar påträffades ett antal störningsmoment som till stor del har grund inom deiiiteoretiska områdena som Stevenson (2009), Slack et al. (2012) och Bergman och Klefsjö (2012) benämner som anläggning och teknik samt metod. Vidare fastslogs att en svårighet finns i att ge kortsiktiga förbättringsförslag för dessa störningsmoment. Detta på grund av studiens tidsram samt att det berör ämnen utanför studiens omfattning. Det presenteras dock tre scenarier för att hitta en fördelaktig fördelning av kapacitet mellan PTS och ZtZ. Dessa scenarier bygger på tre tidsintervaller för hur produktionen är igång samt två plockhastigheter. Baserat på att PTS:en innehar en större andel aktiva arbetstimmar och en högre plockhastighet är scenario 3 mest fördelaktigt eftersom det krävs att ZtZ är minst verksam. / Background: A warehouse is an important part of most value chains. Great effort has in recent years been made to find optimal strategies for planning and control of storage system. In order to achieve a higher production it requires the capacity utilization to be improved. By planning its capacity, companies can reduce capacity constraints, so-called bottlenecks, which is the key to improving the production’s capacity utilization. Purpose: The aim of this study is to describe Staples current capacity utilization in the filling and picking process. Furthermore, the study aim to identify capacity constraints in these processes. Then, the study intends to find the causes of these capacity constraints and how they can be improved. Method: There have been unstructured interviews, semi-structured interviews, participant observation and collection of quantitative data. Initially there was a process mapping in purpose of a tool for the remaining study. Further calculations were performed to find bottlenecks in the production and interviews to identify disturbances in the bottlenecks. Finally, a number of suggestions for improvement where presented. Conclusions: Calculations revealed that Staples is currently not using their capacity to the maximum, altough this is not a level considered reasonable. It appeared that the company has a capacity shortfall when there was a difference between the nominal capacity and gross capacity. It was concluded that the following three activities constituted bottlenecks in Staples; receiving, picking ZtZ (picking of particularly heavy and bulky items) and picking PTS (detail picking). Within these bottlenecks, there was a number of disturbances found that largely had their basis in the teoratical areas Stevenson (2009), Slack et al. (2012) and Bergman and Klefsjö (2012) terms as facility and technology and method. Furthermore, it was established a difficulty in providingvshort-term improvement suggestions to these disturbances. This’s because of the study's time frame and that it reach subjects outside the scope of the study. However, three scenarios are presented to find a favorable allocation of capacity between PTS and ZTZ. These scenarios are based on three time intervals for how production is running and two picking speeds. Based on that the PTS holds a higher proportion of active working hours and a faster pick-speed scenario 3 is the most beneficial because it requires that ZTZ is least active.

Bakgrund: Formgivningsprocessen på Svensson & Linnér är en produktionsprocess som syftar till att förändra produktens form genom pressning samt böjning. I en produktionsprocess existerar det oftast ett flertal slöserier och kapacitetbegränsningar som inte kan identifieras förrän en processkartläggning är gjord. Kartläggning av processer möjliggör därför att företag blir medvetna om de slöserier och kapacitetsbegränsningar som existerar. Detta gör att företag kan förbättra sina processer genom att eliminera ledtider, väntetider och onödiga rörelser. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att identifiera slöserier och kapacitetsbegränsningar i formgivningsprocessen på Svensson & Linnér samt förklara dess bakomliggande orsaker. Syftet är vidare att föreslå förbättringsåtgärder som borde göras för att öka kapaciteten i processen. Metod: Studien som genomförts är en fallstudie på företaget Svensson & Linnér där data samlats in genom deltagande och strukturerade observationer samt genom ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer. En processkartläggning och beräkningar av kapacitetsutnyttjandet har gjorts för att kunna identifiera slöserier och kapacitetsbegränsningar. Orsak-verkandiagram har sedan upprättas för att identifiera bakomliggande orsaker och ge förslag på förbättringsåtgärder som bör göras för att öka kapaciteten i processen. Slutsatser: Studien har kommit fram till att det i formgivningsprocessen existerar slöserier i form av onödiga lager, rörelser, transporter, väntan, inkorrekta processer, defekta produkter och outnyttjad kreativitet hos medarbetarna. Efter beräkningar av kapacitetsutnyttjandet i processen identifierades det att funktionen skär- och sliproboten är kapacitetsbegränsningen i processen. Utifrån de bakomliggande orsakerna har fem förbättringsförslag identifierats som kan leda till kapacitetsökning i formgivningsprocessen. Svensson & Linnér bör endast ha ett lager för stansat faner där FIFO-principen och ställagring av pallat gods bör användas. I processen bör fel och brister åtgärdas långsiktigt istället för provisoriskt och arbetssättet bör standardiseras. I robotcellerna bör soptunnor placeras ut så att avfall kan slängas direkt och inte vid skiftbytet senare. För att öka kapaciteten i kapacitetsbegränsningen, skär- och sliproboten, föreslås det att fallföretaget ska anpassa kapaciteten efter efterfrågan på produkten genom att utnyttja övertid i processen. / Background: The shaping process at Svensson and Linnér is a process that aims to change the shape of the product by pressing and bending. In a production process there usually exists a number of wastes or capacity constraints which not can be identified until a process mapping is made. A mapping of a process therefore enables companies to become aware of the waste and the capacity constraints that exist. This enables companies to improve their processes by eliminating lead times, waiting times and unnecessary movements. Purpose: The aim of this thesis to identify waste and capacity constraints in the shaping process at Svensson & Linnér and to explain its underlying causes. The aim is then to propose improvements that should be done in order to increase the capacity in the shaping process. Method: The study is conducted as a case study at the company Svensson & Linnér where data was collected through participant and structured observations and through unstructured and semi-structured interviews. A process mapping and calculations of capacity utilization has been made to identify waste and capacity constraints. Cause - effect diagrams was then established to identify the underlying causes and to suggest improvements that could lead to increased capacity. Conclusions: The study has concluded that it in the shaping process exists wastes in terms of unnecessary inventory, motion, transportation, waiting, incorrect procedures, defective products and untapped creativity of the operatives. After calculations of capacity utilization in the process, it was identified that the cutting and grinding robot is the capacity limit of the process. Based on the underlying causes have five suggestions for improvements been identified that could lead to increased capacity in the shaping process. Svensson & Linnér should only have one stock for punched veneer where the FIFO principle and rack storage of palletized goods should be used. In the process should errors and flaws be fixed in long terms instead of provisionally and working methods should be standardized. In the robot cells should dustbins be placed so that waste can be disposed immediately and not at the shift change later. To increase the capacity of the capacity constraint, cutting and grinding robot, it is suggested that the company should adjust their capacity to demand for the product by using overtime in the process.

Rail Transport has held an important place in the European economy. Several problems plague rail freight. We frequently hear about train disruptions, whether it is due to a signal failure or an infrastructure breakdown, most of which have caused significant issues for both passengers and cargo. One of the primary reasons disruptions have such a significant impact on the railway system is limited redirections for trains. Taking this into account, we investigate the resilience of rail systems for international freight in the Öresund region. The Öresund area divides Denmark and Sweden via a small strait fixed link consisting of a bridge, a tunnel, and the artificial island of Peberholm. To avoid impeding freight traffic in the case of the Öresund bridge, we investigate two alternative fixed links where traffic may be routed if the bridge closes. The first proposal is LC Link (Europaspåret), which will connect Landskrona (Sweden) and Copenhagen (Denmark) with double track. Another alternative for the second fixed link is the HH rail connection between Helsingborg (Sweden) and Helsingör (Denmark) across the Öresund region. After the Fehmarn Belt link between Germany and Denmark, the infrastructure in the Öresund region should be strong enough to accommodate increased freight train capacity. Several methods have been used to assess the system’s robustness and resilience in terms of capacity. This master’s thesis employs both qualitative and quantitative evaluation methods. For the investigation, we employ Planimate simulation software and simulation models based on potential scenarios. A timetable for 2040 is developed based on the current number of trains passing through Öresund. The capacity constraints were selected depending on the resistance offered by the other routes. According to the research findings, more significant capacity limitations would eventually increase freight train queuing. The results from the simulation indicate that the LC link is the most robust and resilient option for the second fixed connection over the Öresund bridge. The data also indicate that when additional capacity restraints are applied, more crowding is seen for the HH connection, better suited for passenger traffic. The research also offers insight into the meso - models for modelling freight traffic. / Järnvägstransporter har en viktig plats i den europeiska ekonomin. Det finns dock flera problem kopplade till godstrafiken på järnväg. Vi hör ofta om tågstörningar, oavsett om det beror på ett signalfel eller ett infrastrukturfel, många av dem har orsakat betydande störningar för både passagerare och gods. En av de främsta anledningarna till att störningar har en så betydande inverkan på järnvägssystemet är de begränsade omledningsmöjligheterna för tåg. Med hänsyn till detta undersöker vi tågsystemets redundans för internationella godståg i Öresundsregionen. Öresundsregionen delar Danmark och Sverige genom ett litet sund med en fast förbindelse bestående av en bro, en tunnel och den konstgjorda ön Peberholm. För att undvika att hindra godstrafiken över Öresundsbron vid händelse av ett avbrott, undersöker vi två alternativa fasta förbindelser där trafik kan ledas om. Det första förslaget är Europaspåret som binder samman Landskrona (Sverige) och Köpenhamn (Danmark) med ett dubbelspår. Det andra alternativet för den andra fasta länken är HH-järnvägsförbindelsen mellan Helsingborg (Sverige) och Helsingör (Danmark) över Öresundsregionen. Efter att Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Tyskland och Danmark är färdigställd bör infrastrukturen i Öresundsregionen vara tillräcklig för att klara en ökad godstågskapacitet. Flera metoder har använts för att bedöma systemets robusthet och motståndskraft vad gäller kapacitet. Denna masteruppsats använder både kvalitativa och kvantitativa utvärderingsmetoder. För utredningen använder vi Planimates simuleringsprogram och simuleringsmodeller baserade på potentiella scenarier. En tidtabell för 2040 tas fram utifrån antalet tåg som passerar Öresund idag och har därefter räknats upp. Kapacitetsbegränsningarna valdes beroende på det uppskattade motståndet genom de olika alternativen. Enligt forskningsresultaten skulle mer betydande kapacitetsbegränsningar på sikt minska kapaciteten för godståg att passera. Resultaten från simuleringen tyder på att Europaspåret är det mest robusta och motståndskraftiga alternativet för den andra fasta förbindelsen över Öresundsbron. Uppgifterna indikerar också att när ytterligare kapacitetsbegränsningar tillämpas resulterar det i mer trängsel för HH-förbindelsen, som är bättre lämpad för passagerartrafik. Forskningen ger också insikt i meso-modeller för modellering av godstrafik.