Företag förväntas idag ta ett större samhällsansvar jämfört med tidigare och utvecklingen går hela tiden framåt. Kraven från intressenterna ökar och hållbarhetsredovisning används som ett verktyg för att presentera hur företag arbetar med ekonomiska-, miljömässiga- och sociala aspekter. Hållbarhetsredovisning ett viktigt instrument för att skapa legitimitet gentemot intressenter, långsiktig lönsamhet och idag en lagstiftad nödvändighet för en väsentlig del av svenska företag. Det kom en ny lagstiftning gällande hållbarhetsredovisning 2017, men många svenska företag har frivilligt hållbarhetsredovisat tidigare än så. Med denna studie vill vi undersöka om en VD:s observerbara egenskaper och företags karakteristika kan ha en påverkan på när svenska företag frivilligt implementerat hållbarhetsredovisning. Utifrån ett valt referensår (år 2000) har tiden till implementering och antalet redovisade hållbarhetssidor studerats för att kunna förklara hur viktigt företag anser det vara att arbeta med hållbart företagande och redovisa resultatet för sina intressenter. Studien syftar till att skapa förståelse kring om det finns specifika företags karakteristika och observerbara egenskaper hos företagets VD som har påverkat hur lång tid det tagit innan de undersökta företagen implementerade hållbarhetsredovisning, samt hur mycket hållbarhetsinformation som redovisades. För att besvara studiens syfte har vi använt en kvantitativ metod och samlat in data från 63 svenska företag inom 15 olika branscher. Företagens årsredovisningar har studerats och data har samlats in rörande en VD:s observerbara egenskaper och företags karakteristika. De observerbara egenskaper som studien har avsett att undersöka är: kön, ålder, tid på posten och utbildning. Sedan har även avkastning på eget kapital, antalet anställda, omsättning och branschtillhörighet studerats, vilket utgör företags karakteristika i studien. I studien har en Poisson-regression använts och vi har funnit många intressanta samband mellan de undersökta variablerna. Det tar i genomsnitt fem år snabbare för ett företag med en manlig VD att implementera hållbarhetsredovisning gentemot företag med en kvinnlig VD, samt att det tar längre tid att implementera hållbarhetsredovisning om företaget har en VD som suttit längre tid på posten. Även antalet eftergymnasiala utbildningsår har visat sig ha en positiv inverkan på implementeringstiden och ett företag med en VD som har en längre utbildning har börjat hållbarhetsredovisa tidigare. Antal eftergymnasiala utbildningsår har även ett positivt samband med mängden hållbarhetsinformation som redovisats under företagens implementeringsår.Företag med en högre omsättning implementerade hållbarhetsredovisning tidigare än företag med en lägre omsättning och företag med en högre omsättning redovisar även fler antalet sidor under implementeringsåret. Även branschtillhörighet har visat sig ha en påverkan på både implementeringsåret samt antalet redovisade sidor det specifika året. Sammanfattningsvis kan det fastställas att både specifika observerbara egenskaper hos en VD och vissa företags karakteristika har en påverkan på både implementeringsåret och antalet redovisade sidor. Detta ger en tydlig indikering på hur viktigt olika företag i olika branscher tycker det är att arbeta med hållbart företagande och redovisa sina handlingar gentemot företagets intressenter.

The model Communicative Characteristics is designed by Europe’s largest contemporary research project in strategic communication, the project. The communicative organization. With the aim to sort out a current delay in the understanding of being communicative, the project present a model of six characteristics defining “communicative organizations”. With qualitative focus groups this thesis aims to test if the model functions as intended. Based on the same paradigm and theoretical framework as the model is developed in, the authors of this thesis investigate the research question: Does the model Communicative characteristics function to identify “communicative” organizations? To ensure that the thesis empirical data is not based upon answers the organizational members have been taught is the correct answer according to a specific communication model, the study is conducted on an organization that does not explicitly use strategic communicative actions. During the analysis, a discrepancy between the research project the Communicative organizations, and the theoretical perspective CCO which the model is built upon, notion of “communicative” were detected. To exclude the possibility that the model Communicative characteristics could contribute to confusion about the notion, a second research question was designed. In what ways does the research project’s, (the Communicative organization), and the theoretical perspective’s, (CCO), view of the notion “communicative” differ?  To be able to answer both research questions the analysis were divided into two parts, 1) Identification of Communicative characteristics and 2) Constitutive communication. The result achieved in this thesis is that the model Communicative characteristics is considered to function. By applying it to an organization that does not explicitly use strategic communicative actions, changes can be identified for what the organization should change to become communicative. The authors do recommend the research project to oversee their choice of notion due to the discrepancy found between the research project the Communicative organization’s, and the theoretical perspective CCO’s view of “communicative”. By clarifying the notion from only “communicative” to “explicitly communicative” and “explicitly communicative organizations” confusion can be avoided. / Modellen Kommunikativa karakteristika är framtagen av Europas största samtida forskningsprojekt inom strategisk kommunikation, projektet Den kommunikativa organisationen. Med förhoppningar om att reda ut en rådande eftersläpning i förståelsen av att vara kommunikativ, presenterar modellen sex karakteristika som definierar ”kommunikativa organisationer”. Med kvalitativa fokusgrupper testar denna uppsats modellen på en organisation, för att undersöka om den fungerar. Med utgångspunkt i samma paradigm och teoretiska ramverk som modellen är framtagen i, angriper uppsatsförfattarna forskningsfrågan: Fungerar modellen Kommunikativ karakteristika för att identifiera ”kommunikativa” organisationer? För att undvika att få resultat som grundas i svar organisationsmedlemmarna har lärt sig vara rätt enligt en specifik kommunikationsmodell har studien utförts på en organisation som inte anser sig utföra explicita strategiska kommunikationshandlingar. Båda perspektiv utgår från att organisationer är konstituerade i kommunikation. Under analysen upptäcktes en skillnad i forskningsprojektets, Den kommunikativa organisationen, och det teoretiska perspektivet modellen refererar till, Communicative Constitution of Organization (CCO), syn på begreppet ”kommunikativ”. För att utesluta att modellen kan bidra till förvirring angående begreppets innebörd analyserades upptäckten mer djupgående och en andra forskningsfråga formulerades. På vilket sätt skiljer sig forskningsprojektets, (Den kommunikativa organisationen), och det teoretiska perspektivets, (CCO), syn på begreppet kommunikativ? För att besvara de två frågeställningarna delades analysen av in i två delar, 1) Identifiering av Kommunikativa karakteristika och 2) Konstituerande kommunikation. De resultat som framkommit är att modellen Kommunikativa karakteristika anses fungera för att identifiera kommunikativa organisationer. Genom att applicera modellen på en organisation som inte arbetar med explicita strategiska kommunikationshandlingar kan förändringar identifieras för vad organisationen bör förändra för att bli kommunikativ. Uppsatsförfattarna rekommenderar dock forskningsprojektet att se över valet av begrepp då skillnaden mellan forskningsprojektets, Den kommunikativa organisationen, och det teoretiska perspektivets, CCO, syn på begreppet ”kommunikativ” är av betydande karaktär. Genom att förtydliga begreppet från endast ”kommunikativ” till ”explicit kommunikativ” och ”explicit kommunikativa organisationer” kan förvirring undvikas.

Syftet med denna studie är att belysa det som är utmärkande för sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter enligt vetenskaplig litteratur, utifrån två frågeställningar: Vad är karakteristiskt för sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter och vad är specifikt för sjuksköterskans yrkesroll? Resultatet presenteras utifrån teman sjuksköterskestudent, sjuksköterska- egenskaper, - yrkesroll, professionell socialisation samt sjuksköterskestudenters syn på omvårdnad. Författarnas slutsatser sammanfattar de resultat studien belyser, nämligen att varje sjuksköterska är unik. / The aim of this literature review is to illustrate the characteristics of nurses and nursing students according to scientific literature, on the basis of two questions at issue: What are the characteristics of nurses and nursing students and what is specific for the occupational role of nurses? The results are introduced from the basis of themes nursing students, nurse – characteristics, - professional role, professional socialization and nursing students view of care. The authors conclusions summarize the results that the study illustrate, videlicet that every nurse is unique.

<p>U ovoj doktorskoj tezi razvijen je postupak za ispitivanje uticaja<br />oklopa na merni transformator bez jezgra sa stanovišta<br />linearnosti transformatora i zaštite transformatora od<br />uticaja elektromagnetske smetnje. Formiran je parametarski model<br />oklopa i mernog transformatora bez jezgra. Izvedena su merenja<br />magnetskih karakteristika feromagnetskih materijala, dat je novi<br />analitički model histerezisa i određene su krive magnetisanja i<br />permeabilnosti materijala. Na osnovu numeričkih i<br />eksperimentalnih rezultata, a u skladu sa definisanim<br />kriterijumom, izvršena je analiza kvaliteta oklapanja za<br />razmatrane tipove oklopa.</p> / <p>In this thesis a method for examining the effects of shielding on a coreless<br />measuring transformer from the standpoint of transformer linearity and EM<br />radiation shielding is developed. A parametric model of the shield and the<br />coreless measuring transformer is constructed. Measurements of magnetic<br />properties of ferromagnetic materials were performed; a new analytical model<br />of hysteresis is developed; magnetization curves and permeability of the<br />materials are determined. Based on numerical and experimental results, and<br />using the defined criterion, the analysis of shielding quality of the considered<br />shield types was performed.</p>