I Sverige har cirka 2 miljoner människor diagnosen hypertoni och det är den folksjukdom som ligger bakom cirka 30 000 fall av stroke och lika många hjärtinfarkter varje år. En ökning av personer med sjukdomen hypertoni ses i världen vilket beror på att världens befolkning och den åldrande befolkningen ökar. Hypertoni beror på funktionella kärlförändringar i artärväggen som leder till en stelhet. Denna stelhet är resultatet av flera faktorer såsom förhöjda blodfetter, rökning, diabetes, åldern, alkoholvanor och övrig livsstil. Vid hypertoni är risken stor för att utveckla kardiovaskulär sjukdom som stroke, hjärtsvikt, kranskärls- och njursjukdom. Hypertoni är även den enskilt största behandlingsbara riskfaktorn för kardiovaskulär sjukdom. Förändring av livsstil är grunden i behandlingen, men flertalet individer behöver också behandlas med läkemedel. För att uppnå detta krävs hälsokompetens hos patienten och ett personcentrerat arbetssätt hos vårdpersonal   Syfte: Syftet med studien var att undersöka patientens hälsokompetens kring risken att utveckla kardiovaskulär sjukdom vid ohälsosam livsstil och primär hypertoni. En frågeställning skapades för att se om det fanns skillnader mellan könen.   Metod: Metoden var en empirisk deskriptiv icke experimentell tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Författarna valde att göra en enkätstudie på 50 stycken patienter som fått diagnosen primär hypertoni mellan åren 2014-2017 på en vårdcentral i södra Sverige.   Resultat: Det framkommer att en viss del av deltagarna får information om livsstilsförändringar gällande kostvanor, rökning, alkoholvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse vid diagnosen hypertoni. Det framkommer även att de gjort förändringar utifrån detta. Dock är det långt ifrån alla som får information och gör ändringar och skillnader mellan män och kvinnor kan ses.   Slutsats: Ett medvetandegörande om patientens hälsokompetens och ett personcentrerat förhållningssätt hos vårdpersonal i det primärpreventiva arbetet med livsstilsförändringar anser författarna är av största vikt. Detta för att hjälpa patienten till egenvård av sin primära hypertoni, vilket på sikt minskar risken för kardiovaskulär sjukdom, främjar hälsa och samhällets ekonomi. / Approximately 2 million people in Sweden are diagnosed with hypertension, which is a public health disease that is estimated to cause 30, 000 cases of stroke and myocardial infarction every year. An overall growing and aging population in the world is the cause of the increase in the numbers of people diagnosed with hypertension in the world. Hypertension is caused by functional changes in the arterial wall which causes a stiffness in the vessel. This stiffness is a result of factors such as dyslipidemia, smoking, diabetes, age, consumption of alcohol and other lifestyle factors. People with hypertension have an increased risk of developing cardiovascular diseases such as stroke, heart failure, coronary arterial disease and kidney disease. Hypertension is also the greatest treatable risk factor for cardiovascular disease. Lifestyle changes is the cornerstone in the treatment of hypertension, however many individuals may also need drug therapy. For the individual to achieve lifestyle changes, the patient needs a high level of health literacy and a person centred approach from health care professionals are needed   Aim: The aim of this study was to investigate the patient’s health literacy relating to the risk of developing cardiovascular disease with an unhealthy lifestyle in combination with essential hypertension. A question formulation was constructed as a compliment to the aim of the study with the purpose of identifying possible differences between the sexes.   Method: The method was an empirical descriptive non experimental cross-sectional study with a quantitative approach. The authors choose to conduct the study by handing out 50 questionnaires to patients diagnosed with essential hypertension between the years 2014-2017 at a public health office in southern part of Sweden.   Result: Participants received information regarding lifestyle changes such as eating habits, smoking, alcohol consumption and physical activity and their importance when diagnosed with hypertension. The results also showed that the participants made changes regarding this. However not all participants got information or made changes and a differences between men and women could be seen.                                                    Conclusion: Making health care professionals conscious of the patient’s health literacy while maintaining a person centred approach in the primary preventive care, which is focusing on lifestyle changes, is of utmost importance. It is essential to enable the patient’s self care regarding their essential hypertension, which further reduces the risk to develop cardiovascular disease, promotes health and benefits the economy of the society.

Bakgrund Kranskärlssjukdom är ett av världens stora hälsoproblem där både insjuknandet och dödligheten är hög.Det finns god evidens för att träningsbaserad hjärtrehabilitering minskar mortaliteten och behovet avsjukhusvård. Trots detta är det i Sverige endast 20% av patienterna som deltar i träning inomcenterbaserad hjärtrehabilitering. En vanlig orsak till lågt deltagande är långa avstånd. Träning förmedladvia E-hälsa har potential att kunna öka tillgängligheten till hjärtrehabilitering. Innan implementeringbehöver effekten utvärderas. Syfte Syftet är att genom en systematisk litteraturöversikt jämföra effekten av träningsbaseradhjärtrehabilitering i klink med träningsbaserad hjärtrehabilitering på distans med hjälp av digital teknik. Metod Den systematiska litteraturöversikten utfördes genom artikelsökningar från databaserna PubMed ochCinahl. Söksträngarna formulerades enligt PICO-modellen. Därefter granskades artiklarna och bedömdesför bias enligt SBU:s formulär ”Bedömning av randomiserade studier”. Resultat Tretton artiklar uppfyllde inklusionskriterierna. De former av E-hälsa som användes varmobilapplikationer, websidor, telefonkontakt, SMS, mail och videomöten. Syreupptagningsförmåga mätt iVo2 peak eller Vo2 max var likvärdig eller bättre i interventionsgrupperna (E-hälsa) jämfört medkontrollgrupperna (sedvanlig vård). Följsamhet till träningen rapporterades vara bättre iinterventionsgruppen än kontrollgruppen och den självskattade livskvalitén som lika god iinterventionsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna. Konklusion Resultaten tyder på att träningsbaserad hjärtrehabilitering förmedlad via E-hälsa kan vara lika effektivsom centerbaserad hjärtrehabilitering. Att använda E-hälsa som ett kompletterande hjälpmedel skullekunna göra träning inom hjärtrehabilitering mer lättillgänglig och öka både deltagande och följsamhet.

Introduktion: Kardiovaskulära sjukdomar är en av de vanligaste sjukdomarna världen över och står årligen för 18 miljoner dödsfall, en tredjedel av alla dödsfall. En av dessa sjukdomar är diabetes som en av elva i världen har i någon form och mörkertalet är stort. Typ 2-diabetes (T2D) kan vara ärftlig men är också påverkbart. Riskfaktorerna kan förebyggas genom en hälsosam livsstil som innefattar fysisk aktivitet och hälsosam kost, som kan reducera övervikt. En skyddsfaktor är frukt och grönsaker, något som en vegansk diet till stora delar består av. Syfte: Syftet med denna studie är att genom två perspektiv (primär- och sekundärprevention) undersöka om en vegansk kost minskar risken för T2D. Metod: Med en strukturerad litteraturstudie har datainsamling skett via databaser PubMed och Cochrane Library. Vald analysmetod var innehållsanalys. Resultat: Från 21 granskade artiklar framkom sex olika kategorier: 1) Prevention, prevalens och incidens av T2D (veganer löper lägre risk att drabbas av T2D); 2) Vikt, BMI och kroppsmått (en vegansk kost främjar viktnedgång och sänkt BMI vid övervikt); 3) Blodvärden och blodtryck (både systoliskt och diastoliskt blodtryck, HbA1c, glukos, c-peptid, betacellsfunktion och insulinkänslighet förbättras av en vegansk kost); 4) Hormoner (GLP-1, GIP, PYY och amylin optimeras av en vegansk kost); 5) Metabolism (TMAO minskar medan och postprandial metabolism stärks av vegansk kost); och 6) Kolesterol (vegansk kost förbättrar värden för LDL, HDL samt triglycerider). Slutsats: I sin helhet visade resultatet på att en vegansk kost kan minska risken för T2D bland vuxna (≥18 år) på både primär och sekundär nivå. / Introduction: Cardiovascular disease (CVD) is one of the most common diseases worldwide and accounts for 18 million deaths annually, which is one-third of all deaths. One risk factor for CVD is type 2 diabetes (T2D). Globally, one in eleven persons has T2D and undetected cases are high. T2D can be hereditary but people can also be susceptible to T2D. The risk factors can be prevented through a healthy lifestyle including physical activity and healthy diet, which can reduce obesity. A protective factor is dietary intake of fruits and vegetables, something that a vegan diet largely contains. Aim: The aim of this study is to investigate through two perspectives (primary and secondary prevention) whether a vegan diet reduces the risk of T2D. Methods: A systematic literature review accomplished data collection using two databases, PubMed and the Cochrane Library. The analysis method chosen was content analysis. Results: Of 21 articles reviewed, six different categories emerged: 1) prevention, prevalence and incidence of type 2 diabetes (vegans are at lower risk of developing T2D); 2) body weight, body mass index (BMI) and body measurements (a vegan diet promotes weight loss, decreased BMI); 3) Blood values and blood pressure (systolic and diastolic blood pressure, HbA1c , glucose, c-peptide, beta cell function and insulin sensitivity are enhanced by a vegan diet); 4) Hormones (GLP-1, GIP, PYY and amylin are optimized by a vegan diet); 5) Metabolism (TMAO decreases and postprandial metabolism is enhanced by vegan diet); and 6) Cholesterol (vegan diet improves LDL, HDL and triglycerides). Conclusion: The results showed that a vegan diet can reduce the risk of type 2-diabetes among adults (≥18 years) at both primary and secondary levels.

Stroke is an enormous global burden, six and a half-million people die fromstroke annually [1]. Effectively monitoring blood hemodynamic parameters suchas blood velocity and volume flow permits to help and cure people. This projectaimed to calibrate a custom-made wearable system for measuring cerebral bloodflow (CBF) using a photoplethysmography (PPG) sensor. The measurementswere validated using Doppler ultrasound as a reference method. Five (N=5)subjects (age = 24±1.41 years) were selected for the project. The PPG and Dopplerultrasound probe were placed above the left and right common carotid arteries(CCA), respectively. Measurements were taken simultaneously for 12 secondseach, with six consecutive measurements per subject and 2 time-synchronizedECG recordings. Subsequently, using an extraction algorithm the velocityenvelope (TAMEAN) was extracted from the Doppler image to obtain the bloodvolume flow (ml/min). After synchronization, the PPG signal output expressedin volts was calibrated to the corresponding volume, and a calibration curve wascreated.The extraction algorithm achieved remarkable results, with almost perfectcorrelation with the Doppler image reference, rT AM EAN =0.951 and rvolume=0.975demonstrating its reliability. Challenges encountered during postprocessingand synchronization highlighted the need for careful refinement in the projectframework. Despite successful signal processing and alignment techniques,calibration results were suboptimal due to synchronization difficulties andmotion artifacts. Limitations included impractical measurement locations andsusceptibility to movement artifacts. The calibration process did not yield theexpected outcomes and the project aim was not achieved. All the linear regressionmodels for each subject failed to accurately predict the volume flow based on themeasured voltages. Future work could focus on refining calibration procedures,improving synchronization methods, and expanding studies to include largercohorts. Although the wearable device was tested, the project’s goal was onlypartially achieved, underscoring the complexity of accurately measuring cerebralblood flow using PPG sensors. / Stroke är en enorm global börda, sex och en halv miljon människor dör av strokeårligen [1]. Effektiv övervakning av hemodynamiska blodparametrar såsomblodflödeshastighet och volymflöde gör det möjligt att hjälpa och bota människor.Detta projekt syftade till att kalibrera ett specialtillverkat bärbart system föratt mäta cerebralt blodflöde (CBF) med hjälp av en fotopletysmografisensor(PPG). Mätningarna validerades med Doppler-ultraljud som referensmetod. Fem(N=5) försökspersoner (ålder = 24±1.41 år) valdes ut för projektet. PPG- ochDoppler-ultraljudssonden placerades över vänster respektive höger gemensamhalsartär (CCA). Mätningar togs samtidigt i 12 sekunder vardera, med sexpå varandra följande mätningar per försöksperson och 2 tids-synkroniseradeEKG-inspelningar. Därefter användes en extraktionsalgoritm för att extraherahastighetskuvertet (TAMEAN) från Doppler-bilden för att få blodvolymflödet(ml/min). Efter synkronisering kalibrerades PPG-signalens utgång uttryckt i volttill motsvarande volym, och en kalibreringskurva skapades.Extraktionsalgoritmen uppnådde anmärkningsvärda resultat, med nästan perfektkorrelation med Doppler-bildreferensen, rT AM EAN =0.951 och rvolume=0.975,vilket visar dess tillförlitlighet. Utmaningar som uppstod under efterbearbetningoch synkronisering betonade behovet av noggrann förfining av projektetsramverk. Trots framgångsrik signalbehandling och justeringstekniker varkalibreringsresultaten suboptimala på grund av synkroniseringssvårigheteroch rörelseartefakter. Begränsningar inkluderade opraktiska mätplatser ochkänslighet för rörelseartefakter. Kalibreringsprocessen gav inte de förväntaderesultaten och projektmålet uppnåddes inte. Alla linjära regressionsmodellerför varje försöksperson misslyckades med att noggrant förutsäga volymflödetbaserat på de uppmätta spänningarna. Framtida arbete kan fokusera på att förfinakalibreringsprocedurer, förbättra synkroniseringsmetoder och utöka studier tillatt omfatta större kohorter. Även om den bärbara enheten testades, uppnåddesprojektets mål endast delvis, vilket understryker komplexiteten i att noggrantmäta cerebralt blodflöde med hjälp av PPG-sensorer.