Denna uppsats är skriven för att visa hur ett av världsarven på vår jord har byggts upp och hur vi ska kunna förvalta, bevara och utveckla staden Karlskrona. För att kunna göra detta har Karlskronas historia studerats. Varför är den byggd som den är? Hur arbetar Karlskrona kommun för att minska skadorna i möjligt kommande naturkatastrofer? Uppsatsen innehåller kvalitativa metoder som bland annat är intervjuer med personer inom Karlskronas kommun. Uppsatsen har även skrivits med hjälp av litteraturgranskning för att få en bra uppfattning av vad som har gjort Karlskrona till ett världsarv. Resultatet av denna studie visar på hur Karlskrona kommer att utvecklas vidare som stad samt hur man ska lyckas bevara den kultur och historia som finns i staden. Resultatet visar vilket ansvar kommunen har för att bevara det som gör staden till ett världsarv. Hur Karlskrona arbetar för att skydda sig mot möjliga kommande naturkatastrofer kommer också att redovisas.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för tjänstemännens syn på deras organisations möjligheter att tillhandahålla offentliga e-tjänster samt deras uppfattning om arbetsinnehåll har förändrats i samband med implementering av e-tjänster. Fokus riktas mot tjänstemän vid Karlskrona kommun. I den här studien har vi valt att använda hermeneutiska perspektivet och metodologiskt tillvägagångssätt bestående av kvalitativa intervjuer både enskilda- och i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att tjänstemän kopplar utveckling av e-tjänster till ökad effektivitet på individnivå och ett sätt att öka service till medborgare på organisationsnivå. Informanterna upplever att medborgarna driver utvecklingen framåt, men ingen av dem uppger att de känner till om någon e-tjänst som tagits fram på initiativ av medborgare som lett fram till IT-implementering. Tjänstemän tycker att medborgare får och kan ställa krav på kommunen beträffande e-tjänster. Några informanter upplever osäkerhet vid kontakten med medborgarna. De menar att det beror på att det inom organisationen saknas en strategi eller policy som styr denna kontakt. Studiens resultat visar även att implementeringen av den nationella IT-strategin vid Karlskrona kommuns förvaltningar befinner sig på olika nivåer. På en nivå handlar det om informationserbjudande till visioner medan det på en annan nivå utveckling av e-tjänster som funktionerar i integration med andra myndigheter. Analysen visar att implementeringen av IT inom organisationen påverkat medarbetarnas arbetsinnehåll både positivt och negativt. Det positiva är att arbetsinnehållet har blivit intressantare, roligare med större möjligheter. IT - implementeringen kan ge ett dubbelt arbete med dokumentering av ärendena, som måste göras både i pappers- och elektronisk form. Hinder i samband med införandet av nya e-tjänster är tids- och kunskapsbrist, rädsla för förändring och svårigheter som uppstod i början av implementeringen vilka har lösts med tiden i samverkan med organisationens IT-utvecklare. Detta kan förstås utifrån Giddens struktureringsteori och begreppen allokativa och auktoritativa resurser. Hans struktureringsteori bidrar med skildring av strukturer som begränsar möjliga handlingsalternativ. En central hypotes i hans teori är att människor förklarar och reflekterar över sina handlingar samt har praktiska och diskursivt medvetande. En slutsats som kan dras är att tjänstemän har obetydligt påverkan över utvecklingen av e-tjänster till medborgare och att de anser att e-tjänsterna utvecklas efter medborgarnas behov och efterfrågan, men de kan inte ange något exempel att medborgare var tillfrågade.

iLOQ är ett företag som håller på att revolutionera låsbranschen genom att erbjuda marknaden ett digitalt låssystem som inte behöver batterier eller kablar. Deras vision är att bli marknadsledande inom den självverkande digitala låsbranschen, där de ska åstadkomma revolutionerande kundnyttor. iLOQs framgång bygger på tre punkter: alla nycklar är mekaniskt identiska, både cylindern och nyckeln ska vara elektroniska samt att cylindern ska alstra sin egen energi. För att fortsätta expandera behöver de identifiera och penetrera nya marknader. Genom intervjuer och datasökning har både en marknads- och en konkurrentanalys gjorts. Marknadsanalysen har bland annat besvarat hur stor låsmarknaden i Karlskrona kommun är samt hur ansvaret gällande lås och nycklar ser ut inom kommunen. I konkurrentanalysen har iLOQs konkurrenter identifierats samt konkurrentens responsprofil tagits fram. Resultatet från marknadsanalys visar bland annat att marknaden för lås i Karlskrona kommun, år 2013 uppgick till över 1,3 miljoner SEK. 270.000 SEK av dessa kostnader hade kunnat undvikas om kommunen istället använt sig av iLOQs låssystem. Detta då iLOQs system inte kräver batterier, kablar, nyckelskåp eller omläggning. Konkurrentanalysen visar att den största konkurrenten och aktören i Karlskrona kommun är ASSA som har en svaghet i att de är så pass stora som de är, vilket gör de oflexibla när det kommer till kampanjer. Slutsatsen är att det för iLOQ finns potential att i framtiden lyckas penetrera marknaden i Karlskrona kommun då resultaten pekar på att det finns besparingar att göra samt att iLOQs låssystem är den produkt som uppfyller kommunens kriterium bäst. Innan dess måste iLOQ bli godkända av SIS samt se till att Creab AB blir en av deras partners. Nyckelord: iLOQ, Lås, Nycklar, ASSA, Elektromekaniska lås, Karlskrona kommun.