This thesis examines the critical response to Quentin Tarantino’s representations of screen violence, primarily the violent content in his three revenge thrillers: Kill Bill (2003-4), Inglourious Basterds (2009), and Django Unchained (2012). Throughout Tarantino’s career, critics have attacked him for aestheticizing bloodshed to such a degree that it becomes a glib, pop culture affectation, and the empirically larger amounts of violent content in the revenge thrillers has only encouraged this claim. This paper argues for a recontextualization of how Tarantino wields brutality throughout these three pictures, that the rise in graphic content reflects a greater engagement with social-moral concerns in a manner that is both socially responsible – to echo Susan Sontag’s views on visual representations of violence in Regarding the Pain of Others (2003) – and creatively consistent among those artists looking to retain their cultural significance as they age.

<p>I december 2003 gick filmen <i>Kill Bill</i> upp på biograferna med ett våldsamt och blodigt innehåll. Reaktionerna blev starka, vilket kan bero på att <i>Kill Bill</i> är en actionfilm där kvinnorna har en annan roll än den lättklädda medhjälparen. Då kvinnorna står i fokus var filmen som gjord för en analysav hur just kvinnan gestaltas i filmens värld. Syftet med uppsatsen är att undersöka om de patriarkala strukturerna förändras när typiskt manliga roller intas av kvinnor. Analysen inriktar sig främst på filmen <i>Kill Bill</i>, men diskuterar också det sammanhang i vilket filmen skapats och lanserats det vill säga filmindustrin i Hollywood som knappast gjort sig känd för några jämställdhetssträvanden. In December 2003 the movie <i>Kill Bil</i>l premiered.</p> / <p>The reactions to its violent and bloody plot were strong, perhaps because <i>Kill Bill </i>is a film where women play different roles than the usual "sexy assistant", thus also making it suitable for an analysis of how women are represented on screen. The purpose of this thesis is to examine whether the patriarchal structures do change when the typical male part is given to by women characters. The analysis is mainly concentrated on the film <i>Kill Bill</i>, but will also discuss the context in which it was made - the Film Industry in Hollywood which has hardly been known for any ambition to achieve gender equality.</p>

I december 2003 gick filmen Kill Bill upp på biograferna med ett våldsamt och blodigt innehåll. Reaktionerna blev starka, vilket kan bero på att Kill Bill är en actionfilm där kvinnorna har en annan roll än den lättklädda medhjälparen. Då kvinnorna står i fokus var filmen som gjord för en analysav hur just kvinnan gestaltas i filmens värld. Syftet med uppsatsen är att undersöka om de patriarkala strukturerna förändras när typiskt manliga roller intas av kvinnor. Analysen inriktar sig främst på filmen Kill Bill, men diskuterar också det sammanhang i vilket filmen skapats och lanserats det vill säga filmindustrin i Hollywood som knappast gjort sig känd för några jämställdhetssträvanden. In December 2003 the movie Kill Bill premiered. / The reactions to its violent and bloody plot were strong, perhaps because Kill Bill is a film where women play different roles than the usual "sexy assistant", thus also making it suitable for an analysis of how women are represented on screen. The purpose of this thesis is to examine whether the patriarchal structures do change when the typical male part is given to by women characters. The analysis is mainly concentrated on the film Kill Bill, but will also discuss the context in which it was made - the Film Industry in Hollywood which has hardly been known for any ambition to achieve gender equality.