Skiljerätten är ett system för tvistlösning utanför de allmänna domstolarnas monopol på rättskipning. För att skiljeförfaranden ska vara effektiva har möjligheten att överpröva och ogiltigförklara skiljedomar begränsats till ett fåtal regler i svensk rätt. En av dessa regler är ogiltigförklaring av en skiljedom som strider mot grunderna för den svenska rättsordningen, också kallat ordre public.  Genom Sveriges anslutning till Europeiska Unionen har unionsrätten blivit en integrerad del av svensk rätt med skyldigheter för staten att i sin dömande verksamhet tolka och tillämpa EU-rätten för att försäkra dess genomslag och de rättigheter som är förenade med den. I denna uppsats undersöks hur den svenska skiljerätten påverkats av EUrätten genom EU domstolens praxis kring ordre public och hur svenska domstolar vid överprövning av skiljedomar bedömt ordre public i en EU-rättslig kontext. I uppsatsen behandlas ordre public genom att undersöka vilka materiella regler i EU-rätten som utgör ordre public när svenska domstolar ska överpröva skiljedomar. Vidare så behandlas vilken granskningsnivå domstolar ska tillämpa vid överprövning av en skiljedom som strider mot en materiell regel i EU-rätten som utgör ordre public. Slutsatsen är att EU:s konkurrensrätt med säkerhet utgör materiell ordre public, samt att flera regler i EU-rätten som utgör bestämmelser av central vikt och har en tvingande funktion, potentiellt kan utgöra materiell ordre public. Vidare så är granskningsnivån för EU-rättslig ordre public underkastad principen om processuell autonomi och EU-domstolen har lämnat frågan åt de nationella domstolarna och lagstiftarna. För att överprövningen av skiljedomar som strider mot materiell EU-rättslig ordre public ska vara tillåten måste den vara förenlig med principerna om effektivitet och likvärdighet. Slutsatsen i denna del är att Sverige lever upp till EU-rättens krav men att granskningsnivån vid materiell EU-rättslig ordre public är präglad av osäkerhet och potentiellt svårtillämpad. Klargörande i praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen skulle därför vara välkomna.

Att avsiktligt skära, bränna eller på annat sätt skada sig själv illa är förenat med ett stort lidande och väcker ofta starka reaktioner hos de anhöriga. Problematiken är omfattande och självskadebeteende förefaller vara en stark prediktor för självmordsförsök och fullbordade självmord. Globalt är självmord den näst vanligaste dödsorsaken bland ungdomar. Efterfrågan på effektiva behandlingsmodeller för denna målgrupp är stor. I Sverige, närmare bestämt i Uppsala har behandlingsmodellen IKB – Intensiv Kontextuell Behandling utvecklats för ungdomar med självskadebeteende och/eller suicidala beteenden och deras familjer. Modellen är en integrerad individ- och familjeterapeutisk behandlingsmodell. Föreliggande studie syftade till att undersöka behandlingsmodellen IKB:s effektivitet i förhållande till minskat självskadebeteende hos ungdomarna och minskade nivåer av Expressed emotion hos föräldrarna. Sammanlagt har 34 familjer deltagit i studien och de har samtliga genomgått behandling inom ramen för IKB-modellen. Resultatet visade på en effektivitet i behandlingsmodellen IKB avseende att minska självskadebeteende hos ungdomarna samt att minska nivåerna av Expressed emotion hos föräldrarna. Utfallet av studien diskuteras utifrån tidigare forskning och metodologiska frågor. / To intentionally cut, burn or hurt oneself severely is associated with great suffering and often arouse strong reactions within the family context. The problem is extensive and self-harm appears to be a strong predictor of suicide attempts and completed suicides. Globally, suicide is the second leading cause of death among young people. Effective treatment models for this group is urgent. In Sweden, (Uppsala) the model IKB - Intensive Contextual Treatment was developed for adolescents with self-harm and / or suicidal behavior, and their families in order to provide support. IKB is an integrated individual and family therapeutic model. The aim of the study were to evaluate the effectiveness of IKB in relation to frequency of self-harm and levels of Expressed emotion. A total of 34 families participated in the study and they all received treatment in the context of the IKB-model. The families completed the self-assessment forms for data collection before treatment, after treatment and follow-up. Results showed efficiency to reduce self-harm among adolescents and to decrease levels of Expressed emotion. The outcome of the study are discussed based on previous research and methodological issues. / <p>27</p>

Samhällsutvecklingen går i en riktning där människor arbetar i allt närmare samarbete med artificiella agenter. För att detta samarbete ska vara på användarens villkor är det viktigt att förstå hur människor uppfattar och förhåller sig till dessa system. Hur dessa agenter bedöms moraliskt är en komponent i denna förståelse. Malle m.fl. (2015) utförde en av de första studierna kring hur normer och skuld appliceras på människa respektive robot. I samma artikel efterfrågades mer forskning kring vilka faktorer hos agenter som påverkar de moraliska bedömningarna. Föreliggande studie tog avstamp i denna frågeställning och avsåg att undersöka hur moralisk godtagbarhet och skuldbeläggning skiljde sig beroende på om agenten var en person, en humanoid robot eller ett autonomt intelligent system utan kropp (AIS). Ett mellangrupps-experiment (N = 119) användes för att undersöka hur agenterna bedömdes för sina beslut i tre olika moraliska dilemman. Deltagares rättfärdigaden bakom bedömningar samt medveten hållning utforskades som förklaringsmodell av skillnader. Medveten hållning avser Dennetts (1971) teori kring huruvida en agent förstås utifrån mentala egenskaper. Resultaten visade att person och robot erhöll liknande godtagbarhet för sina beslut medan AIS fick signifikant lägre snitt. Graden skuld som tillskrevs skiljde sig inte signifikant mellan agenterna. Analysen av deltagares rättfärdiganden gav indikationer på att skuldbedömningarna av de artificiella agenterna inte grundade sig i sådan information som antagits ligga till grund för denna typ av bedömningar. Flera rättfärdiganden påpekade också att det var någon annan än de artificiella agenterna som bar skulden för besluten. Vidare analyser indikerade på att deltagare höll medveten hållning mot person i störst utsträckning följt av robot och sedan AIS. Studien väcker frågor kring huruvida skuld som fenomen går att applicera på artificiella agenter och i vilken utsträckning distribuerad skuld är en faktor när artificiella agenter bedöms.