Bakgrund Kemiskt beroende – ofta benämnt drogmissbruk – är en sammansatt, komplicerad och svårbehandlad psykiatrisk sjukdom. Vägen in i missbruk och beroende påverkas av affektiva, kognitiva och sociala störningar och dysfunktionella beteenden. Den beroende personen är påverkad av långvarigt bruk av nervgifter (drogerna), som befäst och förvärrat psykiska besvär och dysfunktionella beteendestrategier. Samsjuklighet med olika psykiatriska och somatiska sjukdomar/symtom förekommer i hög utsträckning. Syftet med studien är att utvärdera pilotprojektet Mindfulness-Baserad Återfallsprevention (MBÅP) som genomförts vid Upplands Väsby Beroendeteam, samt att beskriva symtomförändring. Metod MBÅP bygger på Mindfulness-Based Relapse Prevention (MBRP) som baseras på Mindfulness-Based Cognitive Therapy (MBCT) och har tidigare utvärderats i en randomiserad kontrollerad studie (RCT). Som utvärderingsmetod av MBÅP användes utvärderingsfrågor inklusive VAS-skala före och efter behandling, semistrukturerade djupintervjuer av deltagare och inspelning under en boostersession. Symtomförändring skattades med självscreeningsfrågor (SCL-90). Resultaten visar att interventionen förbättrade deltagarnas färdigheter att hantera utmanande situationer som riskerar leda till återfall. Det förekom ett felsteg bland deltagarna, men inget återfall i okontrollerat bruk. Denna studie indikerar att programmet skulle ge bättre effekt om det förlängdes till exempel med uppföljningsträffar. Ett noterbart resultat är att MBÅP-gruppen skattade markant högre på psykiatriska symptomjämfört med en grupp som fick mindfulness-baserad kognitiv terapi (MBCT) för depression. Slutsats Baserat på denna utvärdering av pilotprojektet MBÅP kan programmet rekommenderas som en verkningsfull behandling för att förebygga återfall i missbruk. Då deltagarna skattade högt på psykiatriska symtom indikerar detta behov av behandling för den samsjuklighet som framkom.

Syftet med uppsatsen är att belysa samsjuklighetspatientgruppen (heterogeniteten inom patientgruppen), utifrån ett antal olika faktorer som kan vara viktiga för förståelse av motivation och genomförande av behandling för samsjuklighetspatienter. Faktorerna lyfts fram genom patienternas skattning för självbild (SASB), känslomedvetenhet (TAS-20) och av oro och hjälpbehov för ett antal olika problemområden samt patienternas problem inom samma områden bedömda av en oberoende bedömare (ASI). Heterogeniteten påvisar patienternas problem och behandlingsbehov utöver beroende/missbruksproblem och vikten av att rikta rätt insats till rätt patient vid rätt tillfälle. Undersökningsgruppen bestod av 11 patienter som sökt till vuxenpsykiatrin för sitt psykiska illabefinnande och missbruk- beroendeproblematik. Vi ville även se om samsjuklighetspatienter inom psykiatrin uppvisar lika positiv självbild och har samma problemnivå för missbruk- beroende som tidigare studie inom socialtjänsten av Armelius m.fl. (2002;2008) visat med instrumenten ASI och SASB när detta är av intresse för behandlingsplanering. Studien visar att samsjuklighetspatienterna inom psykiatrin på gruppnivå uppvisar större konsekvenser och problem för missbruk- beroendet, självbild visar på mindre positiv och mer negativ självbild samt känslomedvetenhet på alexetyminivå. Tendens till två subgrupperingar visar sig i undersökningsgruppen varvid två fall lyfts upp för att exemplifiera detta samt belysa områden som kan aktualiseras i arbete med samsjuklighetspatienter inom psykiatrin.

Studiens hensikt: Målsettingen med denne studien er å se om manualisert kognitiv gruppeterapi har langtidseffekt i forhold til å redusere vold i nære relasjoner, for menn som frivillig ønsker tilbudet. Metode: Studiet sammenligner type og frekvens av fysisk , psykisk og seksuell vold hos den voldsutøvende mannen, ved hjelp av en utvidet utgave av spørreskjemaet Conflict Tactic Scales ( CTS), versjon Violence Questionnaire (VQ). Voldsatferden registreres før behandling og gjennom denne studien 4 – 7 år etter behandling. Deltakerne har alle fullført Sinnemestring Brøset Modellen (SBM) i tidsrommet 2002 – 2005. I 2009 ble 71 deltakere forespurt og aksepterte å delta i studien. Det var 37 personer som returnerte skjemaet (52.1%), mens det var 34 som ikke svarte. Det er brukt data fra første gangs registrering med CTS som også omhandler demografiske data og spørsmål om voldsutøver selv har blitt utsatt for overgrep i livet. Resultater: Studiet viser en signifikant reduksjon i bruk av vold 4 – 7 år etter å ha fullført SBM. Studiet viser også at deltakerne i stor grad har brukt intervensjonene fra SBM. Oppgaven viser også til sekundære funn hos menn som bruker vold i samliv, som kan være nyttig for videre forskning. Konklusjon: Manualisert kognitiv gruppeterapi for menn som frivillig søker hjelp er en nyttig intervensjon i forhold til vold i nære relasjoner.

Bakgrund:  En av de vanligaste orsakerna till att patienter söker sjukvård är depression. Medicinisk behandling har varit en av de mest använda metoderna för att behandla depression. Det har blivit allt vanligare att undersöka alternativa metoder som ett komplement. Mindfulness-baserad kognitiv terapi är en behandlingsmetod som utförs både i grupp och som egenvård. Det är viktigt för sjuksköterskor att hålla sig uppdaterad om både nya och beprövade behandlingsmetoder för att patienter ska få bästa möjliga vård. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av mindfulness-baserad kognitiv terapi vid depression inom primärvården. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2012) har använts med induktiv ansats baserad på kvalitativa data. Resultat: I resultatet presenterades tre huvudkategorier med sex underkategorier baserade på patienters upplevelser. Huvudkategorierna är Personlig påverkan, Interaktion och Utmaningar. Underkategorierna är att Bättre kunna hantera sina tankar och känslor, Få en känsla av välbefinnande, Lättare att fokusera och vara uppmärksam, Känna ökad egenförmåga, Känslan av brist på tid eller plats att praktisera mindfulness och Bättre kunna hantera utmaningar.  Slutsats: Mindfulness-baserad kognitiv terapi upplevs på olika sätt för patienter med depression. Sjuksköterskor kan hjälpa patienter som lider av depression i primärvården genom att ge råd om egenvård och presentera olika behandlingsalternativ. Sjuksköterskor ska samarbeta med andra vårdgivare och patienter för att kunna erbjuda bra och säker vård. Patienterna upplevde MBKT som ett bra verktyg för att hantera depressiva symtom.

Syfte: Syftet var att kartlägga effekten av kognitiv beteendeterapi och mindfulness baserad kognitiv terapi hos personer som lider av hypokondri/hälsoångest.Bakgrund: Hypokondri är en undergrupp till somatoforma syndrom, vilket är symtom som inte kan förklaras genom generell medicin. Hypokondri är svårdiagnostiserat och har en underklassificerad term vid namn hälsoångest. Olika behandlingsformer för hypokondri/hälsoångest kan bland annat vara kognitiv beteendeterapi eller mindfulness baserad kognitiv terapi med olika inriktningar.Metod: En litteraturstudie utfördes enligt Goodmans sju steg, där det sista steget exkluderades. Inklusionskriterier var studier som redovisade resultat med deltagare som uppfyllde kriterierna för hypokondri/hälsoångest. Artiklar som krävde en avgift exkluderas från studien. Databassökningar gjordes i PubMed, CINAHL och PsycINFO där tio vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades. Resultat: Behandlingstid var en avgörande faktor för reducering av hypokondri/hälsoångest, där gruppbehandling visade sig ge god effekt. Kognitiv beteendeterapi och mindfulness baserad kognitiv terapi reducerade den negativa synen och attityden på sjukdom och minskade uppmärksamheten över kroppsliga symtom. Konklusion: Graden av hypokondri/hälsoångest minskade med hjälp av kognitiv beteendeterapi, mindfulness baserad kognitiv terapi eller kognitiv terapi. Gruppbehandling gav positiv effekt och visade sig vara kostnadseffektivt för sjukvården. / Aim: The aim was to describe the effect cognitive behavior therapy and mindfulness-based cognitive therapy had on people who suffered from hypochondriasis/health anxiety.Background: Hypochondriasis is a subordinate group to somatoform disorders, which are disorders that cannot be explained by general medicine. Hypochondriasis is difficult to diagnose and has a subordinate term called health anxiety. Mindfulness-based cognitive therapy and cognitive behavioral therapy are different types of treatments for hypochondriasis/health anxiety. Method: A literature study was carried out according to Goodman’s seven steps, the last step was excluded. Inclusion criteria was studies that presented a result of participants who had criteria for hypochondriasis/health anxiety. Payment articles were excluded. Database searches were carried out in PubMed, CINAHL and PsycINFO, where ten scientific articles were chosen, and analyzed. Result: Time of treatment was a substantial factor for reduced hypochondriasis/health anxiety. Treatment in group had a significant effect on treatment outcome. Cognitive behavior therapy, and mindfulness-based cognitive therapy reduced the intrusive image and attitude of being sick, and reduced the attention of bodily symptoms.Conclusion: Hypochondriasis/health anxiety reduced due to treatment. Group treatment had a significant effect on outcome, and showed cost-effectiveness in health care.

<p>Syftet är att undersöka de teorier och behandlingsmetoder som Nyckelns behandlingshem använder sig av, samt att belysa själva begreppet självskadebeteende och dess orsaker. Vi har gjort en litteraturgenomgång om orsaker och behandling och en kvalitativ intervju med personal på behandlingshemmet Nyckeln, vars målgrupp är unga flickor i åldern 15 till 25 år. Dessa behandlas för självskador enligt vår definition: att skära, rispa eller bränna sig i huden. De metoder vi utgår från är kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi och dialektisk beteendeterapi, vilka Nyckeln grundar sin behandling på. Dessa teorier går ut på att förändra negativa tankesätt och att därmed få till en förändring i beteendet. De resultat vi har fått fram är att orsakerna till självskador i huvudsak är ett sätt att hantera svåra känslor på och att det är ett sätt för flickorna att uttrycka sig. Den kognitiva behandlingen är en fungerande metod just för att den lägger fokus dessa bitar och Nyckeln hjälper därmed flickorna att identifiera sina känslor och att hitta andra sätt att hantera dem på. Efter de resultat vi har fått fram i analysen kan vi dra slutsatsen att Nyckelns arbete fungerar. De lyckas behandla en hel del flickor utifrån de kognitiva modeller de använder sig av.</p>

Syftet är att undersöka de teorier och behandlingsmetoder som Nyckelns behandlingshem använder sig av, samt att belysa själva begreppet självskadebeteende och dess orsaker. Vi har gjort en litteraturgenomgång om orsaker och behandling och en kvalitativ intervju med personal på behandlingshemmet Nyckeln, vars målgrupp är unga flickor i åldern 15 till 25 år. Dessa behandlas för självskador enligt vår definition: att skära, rispa eller bränna sig i huden. De metoder vi utgår från är kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi och dialektisk beteendeterapi, vilka Nyckeln grundar sin behandling på. Dessa teorier går ut på att förändra negativa tankesätt och att därmed få till en förändring i beteendet. De resultat vi har fått fram är att orsakerna till självskador i huvudsak är ett sätt att hantera svåra känslor på och att det är ett sätt för flickorna att uttrycka sig. Den kognitiva behandlingen är en fungerande metod just för att den lägger fokus dessa bitar och Nyckeln hjälper därmed flickorna att identifiera sina känslor och att hitta andra sätt att hantera dem på. Efter de resultat vi har fått fram i analysen kan vi dra slutsatsen att Nyckelns arbete fungerar. De lyckas behandla en hel del flickor utifrån de kognitiva modeller de använder sig av.

<p>Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhållningssätt skulle kunna ha för tonåringar i deras vardag. Metoden som användes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det kognitiva förhållningssättet med utgångspunkt i den kognitiva terapin, har betydelse för tonåringar. Genom att arbeta utifrån den kognitiva terapins ram kan professionella få den unge att fundera kring samband mellan tanke, känsla och handling. Förhållningssättet visade sig också i viss mån kunna tillämpas som en slags självhjälp samt som en förebyggande insats inom t.ex. skolan. Studiens resultat är främst relevant för behandlingspedagoger och andra professionella som träffar tonåringar i sin yrkesvardag.</p>

Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhållningssätt skulle kunna ha för tonåringar i deras vardag. Metoden som användes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det kognitiva förhållningssättet med utgångspunkt i den kognitiva terapin, har betydelse för tonåringar. Genom att arbeta utifrån den kognitiva terapins ram kan professionella få den unge att fundera kring samband mellan tanke, känsla och handling. Förhållningssättet visade sig också i viss mån kunna tillämpas som en slags självhjälp samt som en förebyggande insats inom t.ex. skolan. Studiens resultat är främst relevant för behandlingspedagoger och andra professionella som träffar tonåringar i sin yrkesvardag.

Diss. Stockholm : Univ., 2004. / 4 uppsatser ingår.