<p>Hypokondri eller hälsoångest är ett syndrom där individen tror sig vara drabbad av en allvarlig sjukdom. Ångesten och de beteenden som följer blir oftast så pass problematiska att individen får betydande funktions-nedsättningar. Kognitiv beteendeterapi har i internationella studier visat på mycket goda effekter vid behandling av hälsoångest. Föreliggande pilotstudie hade i syfte att i samarbete med Karolinska sjukhuset dels ta fram och preliminärt utvärdera en självhjälpsmanual för KBT vid hälsoångest och dels att undersöka ifall KBT i grupp kan ge indikationer på effekt vid behandling av hälsoångest. Studien var utformad som en inomgrupps pretest- posttestdesign med baslinjemätning. En tiosessions-gruppbehandling genomfördes under hösten 2007 med fyra deltagare. Resultaten visar tydlig effekt av behandlingen för en av de fyra patienterna. För övriga tre är effekterna mer oklara. Resultaten ger dock indikationer på hög klienttillfredsställelse. Självhjälpsmanualen fungerade bra i behandlingen men vissa förändringar bör göras för att öka chansen för framsteg hos framtida patienter.</p>

Hypokondri eller hälsoångest är ett syndrom där individen tror sig vara drabbad av en allvarlig sjukdom. Ångesten och de beteenden som följer blir oftast så pass problematiska att individen får betydande funktions-nedsättningar. Kognitiv beteendeterapi har i internationella studier visat på mycket goda effekter vid behandling av hälsoångest. Föreliggande pilotstudie hade i syfte att i samarbete med Karolinska sjukhuset dels ta fram och preliminärt utvärdera en självhjälpsmanual för KBT vid hälsoångest och dels att undersöka ifall KBT i grupp kan ge indikationer på effekt vid behandling av hälsoångest. Studien var utformad som en inomgrupps pretest- posttestdesign med baslinjemätning. En tiosessions-gruppbehandling genomfördes under hösten 2007 med fyra deltagare. Resultaten visar tydlig effekt av behandlingen för en av de fyra patienterna. För övriga tre är effekterna mer oklara. Resultaten ger dock indikationer på hög klienttillfredsställelse. Självhjälpsmanualen fungerade bra i behandlingen men vissa förändringar bör göras för att öka chansen för framsteg hos framtida patienter.

Att leva med hälsoångest är komplext då det ofta inte föreligger någon kroppslig sjukdom utan den som lever med hälsoångest har en ständig rädsla för att ha eller få en allvarlig sjukdom. Detta är något som är oerhört påfrestande för individen och påverkar sjukvården genom frekventa vårdtillfällen. Syftet med denna studie var att studera personers upplevelser av att leva med hälsoångest. En litteraturstudie på narrativ tillämpades där sex stycken bloggar analyserades. Resultatet utgjordes av tre huvudkategorier och sex subkategorier. De huvudkategorier som framkom var; Att rädslan är ständigt närvarande och påtaglig; Att försöka hitta sätt att klara av hälsoångesten och hålla sig flytande i vardagen; Att andras bemötande och förhållningssätt får betydelse för måendet. Kunskapen av denna studie ämnar till att öka förståelsen för hur det är att leva med hälsoångest och därmed på ett bättre sätt kunna bemöta samt hjälpa personer som lider utav detta. / Living with health anxiety is complex because usually physical illness is not present. Instead it is a constant fear of having or going to have a severe disease. This is something that is extremely strenuous for the individual and is also strenuous for the healthcare system because the person with health anxiety often seeks medical attention. The aim of this study was to examine the experiences of people living with health anxiety. A literature study of narratives was applied, and six blogs were analyzed. The analysis resulted in three main categories and six sub-categories. The three main categories that emerged were:  That fear is constantly present and palpable; Trying to find ways to cope with the healthanxiety and keep themselves floating in the daily life; That others’ responses and approaches to the suffering individuals has a great impact on their wellbeing.This study aspires to increase the understanding of living with health anxiety and thus to be better able to respond to and help people who suffer from this.

Bakgrund Hälsoångest är ett psykiatriskt tillstånd som kännetecknas av en stark oro att drabbas av sjukdom. I en alltmer digitaliserad värld ökar förekomsten av hälsoinformation online vilket skulle kunna vara problematiskt för denna patientgrupp, därför är sjuksköterskans kärnkompetens informatik och e-hälsa viktig. Syfte Beskriva användning av hälsoinformation online hos personer med hälsoångest. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Sökningar efter befintliga artiklar genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultatet innehåller elva artiklar (publicerade år 2012–2021) som har analyserats och sammanställts. Resultat Personer med hälsoångest som söker hälsoinformation online påverkades negativt i form av nedsatt livskvalitet samt påverkan på socialt liv och arbete/utbildning. Bristande källkritik ledde till att desinformation skapar obefogad oro. Slutsats En av sjuksköterskans kärnkompetenser är att utveckla informatik och E-hälsa vilket ställer krav på att sjuksköterskan ska ha god kunskap i hantering av online-hälsotjänster och kunna vägleda patienterna i att söka evidensbaserad och kvalitetssäkrad hälsoinformation på internet. / Background Health anxiety is a psychiatric condition that is characterized by a strong anxiety to suffer from disease. In an increasingly digitalized world, the prevalence of health information online is increasing, which could be problematic for this patient group, which is why the nurse's core competence in informatics and e-health is important. Aim Describe the use of health information online in people with health anxiety. Method The study was conducted as a literature review. Searches for existing articles were conducted in CINAHL, PubMed and PsycInfo. The result contains eleven articles (published in 2012-2021) that have been analyzed and compiled. Results People with health anxiety who searching for health information online were negatively affected in the form of reduced quality of life and the impact on social life and work / education. Lack of source criticism led to misinformation that created unjustified concern. Conclusions One of the nurse's core competencies is to develop informatics and e-health, which places demands on the nurse to have good knowledge in handling online health services and be able to guide patients in searching for evidence-based and quality-assured health information on the internet.

Syfte: Syftet var att kartlägga effekten av kognitiv beteendeterapi och mindfulness baserad kognitiv terapi hos personer som lider av hypokondri/hälsoångest.Bakgrund: Hypokondri är en undergrupp till somatoforma syndrom, vilket är symtom som inte kan förklaras genom generell medicin. Hypokondri är svårdiagnostiserat och har en underklassificerad term vid namn hälsoångest. Olika behandlingsformer för hypokondri/hälsoångest kan bland annat vara kognitiv beteendeterapi eller mindfulness baserad kognitiv terapi med olika inriktningar.Metod: En litteraturstudie utfördes enligt Goodmans sju steg, där det sista steget exkluderades. Inklusionskriterier var studier som redovisade resultat med deltagare som uppfyllde kriterierna för hypokondri/hälsoångest. Artiklar som krävde en avgift exkluderas från studien. Databassökningar gjordes i PubMed, CINAHL och PsycINFO där tio vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades. Resultat: Behandlingstid var en avgörande faktor för reducering av hypokondri/hälsoångest, där gruppbehandling visade sig ge god effekt. Kognitiv beteendeterapi och mindfulness baserad kognitiv terapi reducerade den negativa synen och attityden på sjukdom och minskade uppmärksamheten över kroppsliga symtom. Konklusion: Graden av hypokondri/hälsoångest minskade med hjälp av kognitiv beteendeterapi, mindfulness baserad kognitiv terapi eller kognitiv terapi. Gruppbehandling gav positiv effekt och visade sig vara kostnadseffektivt för sjukvården. / Aim: The aim was to describe the effect cognitive behavior therapy and mindfulness-based cognitive therapy had on people who suffered from hypochondriasis/health anxiety.Background: Hypochondriasis is a subordinate group to somatoform disorders, which are disorders that cannot be explained by general medicine. Hypochondriasis is difficult to diagnose and has a subordinate term called health anxiety. Mindfulness-based cognitive therapy and cognitive behavioral therapy are different types of treatments for hypochondriasis/health anxiety. Method: A literature study was carried out according to Goodman’s seven steps, the last step was excluded. Inclusion criteria was studies that presented a result of participants who had criteria for hypochondriasis/health anxiety. Payment articles were excluded. Database searches were carried out in PubMed, CINAHL and PsycINFO, where ten scientific articles were chosen, and analyzed. Result: Time of treatment was a substantial factor for reduced hypochondriasis/health anxiety. Treatment in group had a significant effect on treatment outcome. Cognitive behavior therapy, and mindfulness-based cognitive therapy reduced the intrusive image and attitude of being sick, and reduced the attention of bodily symptoms.Conclusion: Hypochondriasis/health anxiety reduced due to treatment. Group treatment had a significant effect on outcome, and showed cost-effectiveness in health care.