This study aims to explore the potential impact of social media platforms in shaping public discourse and political communication. To arrive at such a proposition, I attempt to conceptually problematize the idea of media logic in general and the advent of social network media logic in particular, more specifically the logic of Twitter as a political space. What is more, I argue that, with regard to the current state of political communication and with social media content increasingly contributing to setting the agenda for the public and political dialogue, this field of research may indeed benefit from taking it one step further by studying the even further specialized institutional logics of specific social network media platforms. For, while it is indeed necessary to study a more general social network media logic, it ought to be recognized that each individual platform comes with its own merits and practices for mediating content. Moreover, contemporary research in this area focuses mainly on the material or infrastructural features of media logics. I argue that the symbolic dimension demands equal academic attention. Thus, for the purpose of demonstrating and exemplifying this need for platform-specific media logics and a consideration of their symbolic dimension, this particular study dives into the possible establishment of a symbolic Twitter logic. The practical applicability of said logic is then empirically approached via the specific case of President Donald Trump, who along with a majority of currently active American politicians seem to increasingly rely on Twitter as political space for the purpose of public communication and the dissemination of information, as well as influencing and gauging public opinion.

Studien undersöker vad människor uppfattar som sexualiserat bland de manliga karaktärerna i datorspelet ”League of Legends’’. Det har gjorts tidigare undersökningar kring hur de kvinnliga karaktärerna i spelet är sexualiserade och denna rapport undersöker vad som uppfattas som sexualiserat bland de manliga karaktärerna. Frågeställningarna till denna undersökning är: ● Vad är det som gör en karaktär sexualiserad? ● Skiljer sig sexualiseringen mellan karaktärerna? ● Hur ser spelande och icke-spelande på sexualiseringen av karaktärerna? Undersökningen använder sig av fokusgrupper som metod samt även representationsteorin, Connells Hegemoniska maskulinitet, Althussers teori kring ideologi och Connells arbete kring mannens kropp. Undersökningen kommer fram till att de som spelar spelet tycker att karaktärerna är sexualiserande medan de som inte spelar spelet tycker att endast två i gruppen att en av karaktärerna är sexualiserad. Det som gör en karaktär sexualiserad är hur kroppen visas upp i bilderna. Det som skiljer sexualiseringen mellan karaktärerna är deras kläder och personligheter.

No description available.

This thesis aims to portray the professional challenges for journalists in the private Ethiopian media sphere during a time of historical political change. Several liberal reforms have been enacted since the inauguration of Prime Minister Abiy Ahmed in 2018. Journalists have been released from prison, numerous websites have been unblocked and government intervention of independent media actors has declined. However, these changes are not without new challenges. The study uses qualitative, in-depth interviews with several key actors in the private media sector as the method of data collection and numerous findings that describe the new situation for journalists surfaced. While the interviewees commonly perceived an increase in media freedom and decrease in government threats, other challenges remain, and new ones have appeared. The data indicate that there are still considerable difficulties in accessing government information, as well as a significant uncertainty as to whether the transition will occur, as new media laws have yet to be put in place. The most prevalent finding was, however, the distinct and unanimous shift in perceived threats towards journalists. As government intervention has declined, public unrest and intimidations have increased to the point where several of the respondents no longer felt safe reporting from to certain geographical areas in the country. The investigation concludes that there is a need for further research into the often profound impact that political developments have on journalistic practice in sub-Saharan countries, as well as the impact of sudden increases in freedom of expression in countries with a history of heavily censored authoritarian leadership.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur relationen mellan en organisation och mottagare ser ut i kampanjer där organisationen har som mål att påverka mottagaren på något sätt. För att ta reda på detta används Riksidrottsförbundet antidopingkampanjer från 2005, 2007 och 2016 för att mer specifikt undersöka hur de realiserar sitt budskap samt deras relation till mottagarna. På så sätt skapas en bild av hur påverkanskampanjer inom antidopingdiskursen ser ut.  Då kampanjerna består av text i samspel med bilder, används den multimodala kritiska diskursanalysen som grund för att fånga betydelsepotential i både de skriftliga och visuella delarna. Verktygen som används för att fånga interaktionen i texterna är tagna från den systemisk-funktionella grammatiken och där används främst den interpersonella metafunktionen med inslag av den ideationella. Med hjälp av dessa verktyg fångas textens modalitet, tilltal och omtal – dessutom går det att analysera huruvida språkhandlingarna är givande eller krävande. I samspel med detta analyseras även förstadeltagarna för att skapa en bild av texternas textjag och textdu. De visuella delarna analyseras enligt deras bildhandlingar, symboliska distansen och deras konnotation.  Resultatet visar att Riksidrottsförbundets kampanjer har stor variation i sin interaktionspotential och symboliska distans till mottagaren. De växlar mellan att vara givande och krävande i både text och bild för att på ett effektivt sätt framföra sitt budskap kring antidoping. En summering av detta visar att relationen mellan RF och mottagarna är asymmetrisk med RF i överläge och att det finns en distans mellan dem som främst realiseras av påståenden och distanserade bilder.

No description available.