No description available.

No description available.

I dagens samhälle är intresset för dokumentärfilmer större än någonsin och flera dokumentärfilmer lyfter upp ämnen som berör, engagerar och upprör människor. Samhällsdebatter har inletts efter att dokumentärfilmer har publicerats. Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad kunskap om hur retoriska grepp och berättarstrategier samverkar, skapar engagemang och legitimitet i dokumentärfilmen om artisten Josefin Nilssons livshistoria. Studiens metod är en kritisk retorisk analys och studien har sin grund i både retorisk teori och Bill Nichols dokumentära berättarstrategier. Dokumentärfilmens dominerande appellform var pathos argument och den deltagande strategin genomsyrade dokumentärfilmen. Resultatet visade också att det finns en etisk problematik med att representera en annan människas liv.

Den här studiens syfte har varit att ta reda på hur informationsmaterial om odling kan utformas språkligt för barn mellan 3–6 år för att de ska kunna ta till sig informationen, samt hur samspelet mellan text och bild kan öka barnens intresse för ämnet.Under arbetets gång jag utfört en intervju med en förskollärare, en deltagande observation på en förskola och två textanalyser – strukturell analys och stilanalys. Målen med de valda metoderna har varit att få en större inblick i vad barnen gillar och hur de interagerar med liknande material idag. Det teoretiska fokuset har legat på begriplighet och samspelet mellan text och bild.De slutsatser jag kunnat dra efter denna studie är att samspelet mellan text och bild spelar en avgörande roll för hur väl målgruppen förstår och tar till sig innehållet, och att informationen ska vara konkret med tydliga exempel. I litteraturen är det viktigt med kausalitet, framför allt när man skriver för barn och därför ska det finnas tydliga orsakssamband i texter för barn.

No description available.

No description available.

The research conducted focused on the media practices by a South Korean band « BTS » and the named fandom « A.R.M.Y ». Through the use of Twitter, the research consisted in making use of BTS’s Twitter posts to study what they are doing on social media in order to engage fans, as well as the type of practices that are being executed. The second part of the study investigated the fandoms’ interaction, participation, and online engagement in regard to the media content tweeted by the south Korean band. Mix methods were used in order to answer the three research questions that were presented for this research. An analysis of media practices was conducted through a content analysis then followed by an online survey. The analysis highlighted that shared practices and regular media use were an important factor in the creation of a participatory culture. Culture was also shown to be an important component to the generation of fan engagement and artist interaction with their respective fandom. In addition, through fans high participation in online activities, the investigation was able to demonstrate that fans developed shared practices and shared identities, which were emerged from their activities. Furthermore, BTS members have shown that their cultural habits were important for engaging fans. Overall, the results of this study concluded that media practices are various and are executed in ways that allow the South Korean band to keep an online relationship with their fans through diverse media content that is published on their own personal managed Twitter account. In response to that, fans have shown a constant interactions and engagements by liking, retweeting, commenting to the bands’ tweets, along with other different activities that have been demonstrated in the analysis chapter.    Keywords: Social Media, K-pop, Fandom, Digital media practices, Participatory culture, engagement and interaction, Twitter

No description available.

No description available.

Den här studien fokuserar på myndigheters kommunikation till medborgarna i Sverige. Specifikt studeras informationsbroschyren Om krisen eller kriget kommer som myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har producerat på uppdrag från regeringen. Våren 2018 fick 4,8 miljoner hushåll i Sverige hem broschyren som en del av MSB:s arbete för krisförberedelse och höjd beredskap.   Studiens syfte är att undersöka hur texten har konstruerats i broschyren utifrån retoriken och vad texten kan ha för effekt på mottagaren och därigenom öka förståelsen och insynen för myndigheters externa kommunikation och den påverkan texter kan ha på oss medborgare.   För att komma åt dessa textkonstruktioner används en kvalitativ retorisk textanalys både som teori och metod. Studiens tillvägagångssätt grundar sig i analysbegrepp hämtade från retoriken som teori, vilket möjliggör en kvalitativ studie av broschyrens textkonstruktion. Detta genom att bryta ner texten med de retoriska begreppen ethos, logos, pathos, persuasio och doxa. Studien presenterar att MSB har en text som är konstruerad efter de retoriska begreppen och att dess effekt kan ge upphov till handling och en attitydförändring, beroende på mottagarens doxa, om dess syn på världens och hens värderingar.