No description available.

Syfte Studien syftar till att undersöka internkommunikationen inom ett socialt intranät. Internkommunikation är ett viktigt forskningsfält som utvecklats och studerats i över 100 år. Men som numera behöver studeras inom de sociala intranäten där internkommunikationen i allt högre grad sker. Design Forskningen om internkommunikation via sociala intranät är fragmenterad och i behov av fler teoribaserade studier. I den här studien används det närliggande forskningsfältet internkommunikation samt teorin “Three levels of ISM” för att utveckla teoretiseringen av forskningsfältet internkommunikation via sociala intranät. I studien undersöks kommunikationen inom ett socialt intranät i en svensk offentlig organisation genom kvalitativ innehållsanalys med hjälp av de fyra teorierna om internkommunikation och kommunikation via sociala intranät. Resultat Analysen visar på att kommunikationen är mycket begränsad samt att en stor mängd av kommunikationen inte ens berör organisationens angelägenheter utan snarare privata angelägenheter. Vidare innehåller kommunikationen deltagande, kunskapsdelande och meningsskapande kommunikation i mycket liten utsträckning. Detta visar på att organisationen inte utnyttjar det sociala intranätet i enlighet med samtida forskning om internkommunikation, utan istället positionerar sig närmare det klassiska perspektivet. Därtill visar resultatet problem med teorin ”Three levels of ISM” vilket leder till att teorin problematiseras.

No description available.

This essay is revolving around three big tv commercials and their impact on how the businesses use symbols and branding. The essay is also revolving around expressions like femvertizing and pinkwashing. The three commercials are one by Gillette, one by HM and one by SJ. By analyzing scenes from these three commercials through a semiotic method of connotation and denotation the essay states that the companies are using their power through feminist symbols and branding to get more people to buy their products.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnliga och manliga partiledare framställs i rapporteringen om statsministeromröstningarna efter riksdagsvalet 2018. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ gestaltningsanalys och utifrån ett genusperspektiv. Det empiriska materialet som undersökts är 18 texter från Dagens Nyheter och Aftonbladet som berör statsministeromröstningarna. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i framställningen av kvinnliga och manliga partiledare. De gestaltningsramar som är gemensamma för båda könen framställer partiledarna som motståndare i spel, aktörer i konflikt och politiska aktörer med moraliska dilemman. De gestaltningsramar som är specifika för kvinnliga partiledare framställer partiledarna som svåra att ha att göra med och avvikande från den manliga normen på ett negativt sätt. Den gestaltningsram som är specifik för manliga partiledare framställer partiledarna som konstruktiva och samarbetsvilliga.Slutsatserna som dras är att skillnaderna som framkommer i framställandet av partiledarna till stor del är till de kvinnliga partiledarnas nackdel och de manliga partiledarnas fördel, vilket i förlängningen kan skapa ett demokratiproblem och reproducera stereotypa könsroller.

Som mitt examensarbete har jag valt att skriva ett längre reportage om biohacking. BIohacking är en term som framförallt används för att beskriva teknologi som placeras inuti den mänskliga kroppen. Jag har framförallt valt att fokusera på relationen mellan människa och maskin, och på hur det kommer se ut i framtiden, utifrån dagens mikrochipsteknik. Kommer människan behöva uppgradera sig teknologiskt för att kunna mäta sig med allt mer avancerade robotar?

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera vilka föreställningar som finns kring hur Internet of Things (IoT) kan komma att bidra till ett mer hållbart samhälle, med fokus på Stockholm stad. För att besvara vårt syfte har studien genomförts med hjälp av tre expertintervjuer med personer arbetandes med Internet of Things och hållbarhet i Stockholm. Studiens frågeställningar är:- Hur menar ledande experter att IoT (Internet of Things) kan skapa ökad hållbarhet i Stockholm?- På vilket sätt arbetar Stockholm idag utifrån experternas föreställningar för att bli en smartare stad? Efter genomgången forskning besvaras frågeställningarna utifrån att IoT kan öka hållbarheten både ekologiskt, ekonomiskt, socialt och demokratiskt i Stockholms stad. Detta genom att staden idag på många sätt arbetar för att bli en smartare stad via digitalisering i olika sektorer i samhället, både på företagsnivå och individnivå. De tre expertintervjuerna följde samma mönster och föreställningar om att IoT har en positiv påverkan på Stockholm avseende hållbarhet.

No description available.

In recent years, the country of Turkey has seen both political and economic turbulences. University students frequently were central players in anti-government protest, displaying significant levels of discontent with the status quo. In 2018, the first elections after the constitutional referendum was held, ringing in a new era for Turkey. This research aims to find out, how this new reality affects the identity and identity formation of university students in Istanbul. To do that, the study employs the concepts of social identity and identity formation as well as local and translocal spatiality. For that, an ethnographic study was conducted. The study follows 7 university students from Istanbul through their daily life and processes oral accounts, observational data and artifacts - both from a personal and general context. The analysis reveals, how students construct their identities reflexively in opposition to a perceived threat by a majority identity. Students spatialize their identity both in relation to the local spaces of Istanbul - and translocal spaces employing modern communication tools. The identity of students is primarily contested through the sociopolitical – but also the urban-capitalistic realities of living in Istanbul.

Agile methods for software development have become a well-known and trendy phenomenon since the turn of the millennium. Now, agile management methods are even starting to appear outside of the IT industry. We have interviewed and observed ten employees at a medium-sized system development company with the purpose to investigate how the meetings appear to the employees. We thereby aim to answer the question “What meaning does the stand-up meeting have for its participants?” The results are analyzed and discussed through Robert D. McPhee’s CCO-theory The Four Flows. We conclude that the meetings provide many potential benefits for coordinating activities, but that this depends upon the participants taking initiatives, focusing on relevant aspects of their own work and being familiar with the topics at hand. The respondents value the sense of overview and help in problem solving that the meetings provide. Still, what is being said during the meetings can sometimes be hard to understand. Participants generally have their membership negotiated in a way that includes them in the organization. However, new employees often experience initial comprehension difficulties. The daily stand-up is a place for organizational reflexive self-structuring mainly in the sense meetings enforces a sense of unity within the group. Institutional positioning however is not a predominant feature of this particular meeting routine. This study contributes to agile development communication in that it highlights the need for clarification regarding the goals of the daily stand-up-meetings, and that comprehensive difficulties should be addressed, not least for new employees.