Detta är en kvantitativ studie om mediepåverkan inom området för kommunikationsvetenskap, och arbetar även med teorier kring informations diffusion och beteendevetenskapliga teorier. Studien syftar till att vara deduktiv och det genomförs en multipel regressionsanalys för att utröna vilka medier som har starkast påverkan på individers förtroende för samhällsinstitutioner. Detta görs i syfte att undersöka den effekten som sociala medier kan ha på individers åsikter och hur sociala medier kan orsaka en begränsad mediediet hos användarna. Resultatet av studien visar en markant skillnad i påverkan mellan medierna där konsumtionen av sociala medier är den starkaste mediala faktorn som påverkar åsikter. Det finns en tydlig koppling till ökning av konsumtionen av sociala medier och minskningen av traditionella medier där det i motsats inte finns många signifikanta samband, vilket kan bero på att användningen av traditionella medier ofta är bredare med flera olika tidningar, radiokanaler och tv-kanaler.

The aim of this thesis is to compare content on the websites of Voice of America and Sputnik News. This includes comparing the website content in general, including categories and non-news content available on the websites apart from articles. A selected number of articles were also analysed for an in-depth study and comparison between the two websites. The differences between the websites was studied by examining differences in how the same topic was treated differently on each website. In addition, the strategies used by both websites to attract visitors were identified. This was then compared with historical research done on the shortwave radio stations that are the precursors to these websites.                       The study is a rhetorical analysis of five articles from Voice of America, and five articles from Sputnik News. All articles analysed are about the Syrian Civil War. This, together with the non-news content is then compared, both between the two websites, but also with earlier research in order to see if the strategy has changed through history. The propaganda models of Persuasion, Information and Goodwill are key to these studies.                       The analysis revealed that the difference in usage of rhetoric and “propaganda models” were fairly similar between the two websites. There were however certain differences, such as Sputnik News had more Entertainment, while Voice of America contained more educational content. There were also differences in which languages, and thus, what parts of the world the websites has as their target audiences. One big difference was in the length of the articles.   Keywords: Propaganda, Shortwave Radio, Voice of America, Sputnik News, Rhetorical analysis / Syftet med uppsatsen är en jämförelse av webbsidorna Voice of America och Sputnik News. Detta inkluderar en jämförelse av webbmaterialet i allmänhet, såsom kategorier och icke-nyhetsrelaterat innehåll som finns på webbsidorna utöver enbart artiklarna. Ett urval av artiklar analyseras djupare och jämförs de två webbsidorna emellan för att se hur artiklarna på webbsidorna skiljer sig åt. Genom att göra detta kunde vi se vilka strategier de två webbsidorna använder sig av för att locka besökare till deras respektive webbsidor. Det förekommer också en jämförelse med historisk forskning gjord om kortvågsradiostationerna som är föregångarna till dessa webbsidor.                           Studien är en retorisk analys av fem artiklar från Voice of America, och fem artiklar från Sputnik News. Alla artiklar som analyseras handlar om det Syriska inbördeskriget. Detta, tillsammans med det icke-nyhetsrelaterade materialet jämförs sedan, både webbsidorna emellan, men även med tidigare forskning för att se om det skett en förändring i strategi genom historien. Propagandamodellerna Persuasion, Information och Goodwill är viktiga för dessa studier.                       Efter analysen kunde vi se att skillnaden i retorik och ”propagandamodeller” inte skiljer sig från varandra nämnvärt i allmänhet. Det fanns däremot vissa skillnader, som att Sputnik News innehåller mer underhållning, medan Voice of Amerika har mer utbildningsrelaterat material. Det fanns också skillnader i vilka språk som fanns tillgängliga, och därför, vilka delar av världen webbsidorna har som sin huvudsakliga målgrupp. En stor skillnad var längden på artiklarna.   Nyckelord: Propaganda, Kortvågsradio, Voice of America, Sputnik News, Retorisk analys

No description available.

The aim of this study is to contribute with an increased knowledge of how gender identity in regards to football players is articulated online and how this can be analyzed with discourse analysis. This will be done through an analysis of comments made on online forums in regards to the introduction of female football players in the game Fifa 16. The comments were gathered via an online observational study and analyzed in accordance with Laclau and Mouffes theory regarding discourse theory as a analytical tool. In the results we can see a lot of conflicting opinions from the participants on the forums and that many of them fear the potential consequences of this addition. There was also some debate and confusion amongst the forum participants in regards to who these additions were made for, often leaving the commentators frustrated and speculating in regards to why the company behind the game had decided to add female football players as playable characters in the game. Furthermore, we could also determine from the discourse analysis that the discourse regarding the gender identity of football players, was primarily focused on the body and its capabilities depending on factors such as gender and looks.

No description available.

No description available.

I denna studie undersöks Aftonbladets mobila nyhetsapplikation, som syftar till att ”pusha” ut information om de viktigaste händelserna. Studien undersöker hur stor andel av nyhetsartiklarna som berör ämnesområdet brott. Därefter undersöks vad som karaktäriserar de brottsrelaterade nyhetsartiklarna och dess tillhörande push-notiser som dyker upp på mottagarens mobilskärm. Målet med studien är att skapa en ökad förståelse för Aftonbladets mobila nyhetsapplikation som informationskanal, med ett övergripande fokus på händelser som berör brott. För att besvara studiens syfte tillämpas en kvantitativ innehållsanalys, som möjliggör en kvantifiering av en större mängd analysenheter. Variablerna är framtagna utifrån tidigare forskning samt studiens teoretiska ramverk, som innefattar följande teorier: nyhetsvärdering, intressanta/viktiga nyheter samt medielogikens dramaturgi. Studiens resultat visar att brottsnyheterna har ett högt nyhetsvärde. Push-notiserna som sänds ut via den mobila nyhetsapplikationen kan därmed ses som en förlängning av vad som kännetecknar kvällspressen i andra nyhetskanaler. Studiens resultat stämmer väl överens med Hvitfelts (1985) nyhetsvärderingskriterier beträffande ämnesområde, närhet och källor. Vidare visar resultatet att push-notiserna många gånger förenklas, personifieras och konkretiseras för att på så sätt attrahera mottagaren.

No description available.

Social media have opened up completely new opportunities for people to participate with their voice in the public sphere. Furthermore, we live in a world of promotional culture, where individuals who work with their personal brand, the visibility of an attractive lifestyle, are rewarded with social capital and symbolic means. Problems that arise in parallel with this are based on the premise that all individuals can participate on equal terms, which is the basis for the purpose of this study. This study aims at examining how, or if, operational police officers find that the professional role contributes to the possibilities and/or limitations of private communication on social media. While the police authority is one of Sweden's utmost authorities, and has both violence monopoly and the power to detain, there are people behind the uniforms who possess knowledge and experience that is of major social and democratic value to the public/social debate. In order to seek a deeper understanding of our topic of study, an overall question was formulated which was subsequently broken down into four different parts: How does the individual police officer experience that the professional role contributes to self-censorship in the representation of self on social media? How does the individual police officer experience that the professional role contributes to self-realization in the representation of self on social media? How does the individual police officer experience the presence of the police force on social media? How does the individual police officer experience the presence of profiled police officers on social media? To answer the questions above, eight interviews were conducted with police officers from a medium-sized city in Sweden. The results were analyzed primarily using Erving Goffman's theory of impression management in relation to Anthony Giddens theories of reflexive modernity, with elements from social psychological theories of Leon Festinger and Fritz Heider. The results showed that all informants use impression management strategies as a result of their professional role, mainly due to experienced threats. At the same time, there are more complex reasons for how the professional role contributes to self-censorship and self-realization. The conclusion we can draw from this research is that individuals negotiate the boundary between the professional role and the private role, and that self-censorship is a common form of impression management as a strategy to meet the audience’s expectations of how an individual who works as a police officer should be. / Sociala medier har öppnat upp för helt nya möjligheter att delta med sin röst i det offentliga rummet. Vidare lever vi i en värld präglad av promotion-kultur, där individer som arbetar med sitt personliga varumärke, synliggörandet av en attraktiv livsstil, belönas med socialt kapital och symboliska medel. Problem som uppstår parallellt med detta grundar sig i den förutfattade meningen att alla individer kan delta på lika villkor, vilket ligger till grund för undersökningens syfte. Den här studien syftar till att undersöka hur, eller om, operativa poliser upplever att yrkesrollen bidrar till möjligheter och/eller begränsningar i den privata kommunikationen på sociala medier. Samtidigt som Polismyndigheten är en av Sveriges yttersta auktoriteter, och har både våldsmonopol och makten att frihetsberöva, är det människor bakom uniformen som besitter kunskap och erfarenhet som är av stort socialt och demokratiskt värde för samhällsdebatten. För att söka djupare förståelse för undersökningens syfte, formulerades en övergripande frågeställning som sedermera bröts ner i fyra olika delar: Hur upplever individen att yrkesrollen bidrar till självcensur i framställning av jaget på sociala medier? Hur upplever individen att yrkesrollen bidrar till självförverkligande i framställning av jaget på sociala medier? Hur upplever individen yrkeskårens officiella närvaro på sociala medier? Hur upplever individen profilpolisers närvaro på sociala medier? För att ge svar på frågeställningarna genomfördes åtta samtalsintervjuer med poliser från en mellanstor stad i Sverige. Resultatet analyserades primärt med hjälp av Erving Goffmans teori om impression management i relation till Anthony Giddens teorier om reflexiv modernitet, med inslag från socialpsykologiska teorier av Leon Festinger och Fritz Heider. Resultaten visade på att samtliga respondenter använder sig av impression management-strategier som ett resultat av sin yrkesroll, huvudsakligen på grund av en upplevd hotbild. Samtidigt finns det mer komplexa orsaker till hur yrkesrollen bidrar till självcensur och självförverkligande. Slutsatsen vi kan dra av denna undersökning är att individerna förhandlar gränsen mellan yrkesrollen och den privata rollen, samt att självcensur är en vanligt förekommande form av impression management som en strategi för att möta publikens förväntningar på hur en individ som arbetar som polis ska vara.

No description available.