Syfte Syftet med uppsatsen var att jämföra elevers uppfattningar av att använda kompenserande läshjälpmedel med de teorier som finns kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Metod Metoden som använts är kvalitativ med intervjuer med halvstrukturerad uppläggning. Intervjuer genomfördes med sex elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi som studerar i grundskolans år 7-9 eller gymnasieskolan i en utvald kommun. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån en fenomenografisk ansats. Resultat Undersökningens resultat visar att eleverna har god kännedom om läskompensation och goda erfarenheter av att använda den utrustning de fått. Hela elevgruppen anser sig ha ökat sin hastighet att ta till sig text, förbättrat sitt ordförråd och sin förståelse och därmed förändrat sin totala lärsituation i positiv riktning. De flesta använder hjälpmedlen hemma eller i skolans grupprum, mer sällan i klassrummet. Elevernas datorintresse har varit stort från början, likaså föräldrarnas stöd och engagemang. Elevernas uppfattning av lärarengagemanget är däremot olika. Diskussion Upplevelser av att vara annorlunda, att vara ledsen, att inte bli förstådd och respekterad har flera uttryckt. Trots medvetenhet om sina behov av hjälpmedel och stoltheten över att behärska utrustningen vill eleverna inte använda sina hjälpmedel fullt ut. Undersökningen visar att ytterligare forskning behövs kring självbild och läsning liksom kring hur kompenserande läshjälpmedel kan bli ett naturligt och självklart redskap i lärsituationen.

<p>Syfte</p><p>Syftet med uppsatsen var att jämföra elevers uppfattningar av att använda kompenserande läshjälpmedel med de teorier som finns kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi.</p><p>Metod</p><p>Metoden som använts är kvalitativ med intervjuer med halvstrukturerad uppläggning. Intervjuer genomfördes med sex elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi som studerar i grundskolans år 7-9 eller gymnasieskolan i en utvald kommun. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån en fenomenografisk ansats.</p><p>Resultat</p><p>Undersökningens resultat visar att eleverna har god kännedom om läskompensation och goda erfarenheter av att använda den utrustning de fått. Hela elevgruppen anser sig ha ökat sin hastighet att ta till sig text, förbättrat sitt ordförråd och sin förståelse och därmed förändrat sin totala lärsituation i positiv riktning. De flesta använder hjälpmedlen hemma eller i skolans grupprum, mer sällan i klassrummet. Elevernas datorintresse har varit stort från början, likaså föräldrarnas stöd och engagemang. Elevernas uppfattning av lärarengagemanget är däremot olika.</p><p>Diskussion</p><p>Upplevelser av att vara annorlunda, att vara ledsen, att inte bli förstådd och respekterad har flera uttryckt. Trots medvetenhet om sina behov av hjälpmedel och stoltheten över att behärska utrustningen vill eleverna inte använda sina hjälpmedel fullt ut.</p><p>Undersökningen visar att ytterligare forskning behövs kring självbild och läsning liksom kring hur kompenserande läshjälpmedel kan bli ett naturligt och självklart redskap i lärsituationen.</p>