I följande uppsats så analyseras alternativa och ofta uppseendeväckande tolkningar av kända konstverk, närmare bestämt interpretationer som menar sig peka på dolda budskap från konstnären. Bildtolkningarna granskas i ljuset av spårsökande paradigm samt det skelett som utgör konspirationsteorier. Konspirationsteorier handlar ofta om makt och politik, men det hindrar inte att strukturen som upprätthåller dessa teorier kan sprida sig till och florera även inom andra ämnen. Undersökningen analyserar vad som händer med bildtolkningarna när de sätts i relation till teorier om konspirationsteorier. Resultatet visar att bildtolkningarna i hög grad är formulerade som samt bygger upp sin bevisning i enlighet med konspirationsteorier, och det spårsökande paradigmet är ständigt närvarande med ett fokus på detaljer för att bättre förstå helheten.

Fenomenet konspirationsteorier har funnits i tusentals år. Under antiken finns historier om människor som antingen inte hört om eller inte tror på att kejsar Nero är död utan istället blir förledda av bedragare som säger att de själva är Nero, den rättmätige kejsaren. I Sverige finns dokument bevarade från trettonhundratalets digerdöden då prästerskapet i Visby skickar brev till Tyskland och proklamerar att de minsann kommit på vilka som sprider sjukdomen: konspiratoriska judar (detta utan entydigt bevis på att judar ens levde i Sverige under den här tiden). I dagens globaliserade värld sprider sig information snabbare än i antiken och kan få större konsekvenser än på medeltiden. Konspirationsteorier har potentialen att leda till katastrofala konsekvenser. Därför kommer den här uppsatsen diskutera QAnon, en teori och världssyn kopplad till allt ifrån upplopp till mord. I sin bredaste form kan konspirationsteorier definieras som obevisad teori (eller teorier) om en konspiration.  Konspirationsteorin QAnon startade 28/10 2017 på webbsidan 4chan med en anonym avsändare som erbjöd följande meddelande till forumsektionen /pol/: “HRC [Hillary Rodham Clinton] extradition already in motion effective yesterday with several countries in case of cross border run. Passport approved to be flagged effective 10/30 @ 12:01am. Expect massive riots organized in defiance and others fleeing the US to occur. US M’s [Marines] will conduct the operation while NG [National Guard] activated. Proof check: Locate a NG [National Guard] member and ask if activated for duty 10/30 across most major cities”. Hillary Clinton skulle utlämnas och arresteras var hon än landade och amerikaner kunde vänta sig stora upplopp. Men hur kommer det sig att användarna på 4chan trodde på detta, och hur konstruerade egentligen den anonyma författaren Q sitt ethos? Den här uppsatsen kommer att diskutera hur författaren eller författarna Q skapat ett ethos hos sin publik med hjälp av sin anonymitet, samt hävda att själva anonymiteten är en viktig del av konstruktionen. Vidare kommer uppsatsen att diskutera hur ett inlägg på en webbsida känd för extremism kunde växa tills de konspirationsteoretiska idéerna blev så stora att de fick majoritetsstöd inom det republikanska partiet när Kapitolium stormades, utan att ha en explicit förgrundsgestalt. Fem år senare så finns det snart 5000 så kallade Q-drops, en dokumentärserie på HBO, ett flertal böcker om QAnon och konspirationsteorin har till stor del bannlysts från sociala medier på grund av grävande journalistik som visat på radikalisering efter upploppen vid Kapitolium 6/1 2021. Uppsatsen kommer att använda sig av McCroskeys tredelade ethosteori, vid sidan av huvudmaterialet som kommer att bestå av ett antal Q-drops, för att försöka beskriva hur en anonym avsändare kan konstruera ethos hos en publik och hur olika slags bevisföring bolstrar ethoskonstruktionen.  Genom att finna och skapa en publik på 4chan och 8chan som är mottaglig för paranoid style så har konspirationsteorin kunnat växa i en tid då polariseringen mellan politiska partier växer och konspirationsteorier är en miljardindustri. Genom att vara anonym har “Q” kunnat konstruera ett ethos baserat på exakt vad hen behöver vara för stunden, ett ethos som transcenderar kön, klädsel och klassmarkörer till hundratusentals människor, världen över. Uppsatsen kommer inte att rota i avsändarens egentliga identitet mer än att beskriva det komplicerade förhållandet mellan konspirationsteorins anhängare och avsändaren (vissa av konspirationsteorins anhängare tror exempelvis att kontot idag styrs av en bedragare, men att Q finns). Fokus läggs istället på att beskriva en ethoskonstruktion som blir allt vanligare (online och anonym) och hur den samspelar med ekonomiska och politiska incitament som får politisk framgång genom att appellera till en publik som generellt sett kunnat beskrivas som mot etablissemanget.