Denna undersökning syftar till att kartlägga Botkyrka Kommuns kulturprofilering samt se hur den påverkar det konstnärliga innehållet hos kulturverksamheterna som är verksamma inom kommunen. Detta är en fallstudie med en kvalitativ forskningsdesign där primärdata utgörs av ostrukturerade intervjuer med tio informanter som på något sätt arbetar inom ramen för Botkyrkas kulturarbete. Informanterna utgörs av en politiker, en extern kulturstrateg, tjänstemän och verksamhetschefer på kulturverksamheterna. Förutom Botkyrka kommun har Cirkus Cirkör, Mångkulturellt centrum, Subtopia och Xenter funnits representerade i studien. Det analytiska verktyg som använts verkar med bakgrund till de reformativa förändringarna inom offentlig förvaltning och tankarna om den nya ekonomin, där kultur och ekonomi närmar sig varandra allt mer. Utifrån institutionaliserade idéer skapas en växelverkan mellan regler, aktörer och handling som i sin tur skapar och skapas av diskurser. Val av analysverktyg syftar till att försöka förstå hur dessa institutionaliserade idéer skapar en social praktik och hur detta definieras av en uppfattad verklighet. Botkyrka är en kommun som bedriver mycket kulturverksamhet och tycker detta är viktigt. Kulturverksamheter har länge funnits inom kommunens gränser och 2002 togs ett formellt politiskt beslut; att satsa på kultur och upplevelser. Denna satsning syftade till att ändra den rådande negativa mediala bild som Botkyrka kommun hade internt och externt samt att ta vara på den kreativitet och kraft som fanns hos medborgarna. Satsningen upplevs ha resulterat i en positiv förändring i den interna och den externa bilden av kommunen iallafall inom vissa kretsar. Kultursatsningen påverkar inte den konstnärliga autonomin enligt informanterna på kulturverksamheterna med undantag från att de ibland måste prioritera vissa projekt för att få finansiering. Samtliga informanter tycks ha en förståelse och medvetenhet för diskurserna inom kommunfältet samt kulturfältet. Detta leder till en förtroende som kan ses som en avgörande faktor att detta samarbete ska fungera. Hos informanterna tycks inte den klassiska motsättningen mellan kultur och ekonomi råda. Medborgarundersökningar tyder på att förankringen och deltagandet hos medborgarna inte ärfullt lika framgångsrik. Detta ser kommunen som sin största utmaning just nu och arbetar för att förändra detta.

This essay examines the content in the Artworks: the arts & business journal with the aim to find out what economic models and business ideas are presented to be applied by the artists and the artworld. The method being used is a material context analysis, together with Marxist capitalist theories, with ‘speculation as a mode of production’ according to Marina Vishmidt, as a philosophical analysis tool. The results show that the opinions and suggestions that appear in the material correlates with the political and economic development of the modern western society: arts should work more closely with the business, and also it should be a business itself. Internet and technology appear as a main field of opportunities suggested for the artworld in order to increase their businesses and autonomy. The results of the analysis also show ‘speculation as a mode of production’ in action and explains how art and creative work can be measured and used in a business plan. / Populärvetenskaplig sammanfattning  Uppsatsen undersöker innehållet i tidskriften Artworks: the arts & business journal, för att se vilka förslag och lösningar som där i föreslås som ekonomiska modeller för konst och konstvärlden. Metoden som använts till undersökningen är en materialistisk kontextanalys, med teori där spekulation som produktionssätt med utgångspunkt i marxistisk teori om kapitalism har använts enligt Marina Vishmidt. Resultaten av undersökningen visar att aktörerna i materialet föreslår att konst och konstvärlden samarbetar mer med vinstdrivande företag, samt att de själva mer bör agera som företag. Resultaten sammanfaller med den för tiden aktuella diskursen om ”samhällets ekonomisering” vilket innebär att tidigare autonoma fält som konstens fält nu underordnats det ekonomiska fältet. Internet och teknologi framträder i undersökningen som en arena eller marknadsplats av möjligheter där de kreativa aktörerna kan förverkliga sitt skapande och nå ut till kunderna direkt utan att behöva vara beroende av andra parter. Uppsatsens resultat visar också på hur Vishmidts teori om spekulation som produktionssätt fungerar när konst och konstnärligt arbete ska mätas och användas i en affärsplan.