Examensarbetet har utförts på Skatteverkets kontor i Visby. Eftersom Skatteverket arbetar med ett befintligt projekt som medför en kommande förändring på filformatet från flatfil till XML-fil så fanns en oro över att det nya formatet skulle medföra prestandaproblem. Därför ville Skatteverket göra en utvärdering på inläsningen från filformaten till en databas med fokus på prestanda men även andra kvalitetskriterier. Målet med examensarbetet var att jämföra inläsningen av de olika filformaten där systemet skulle klara av hundratals till hundratusentals kontrolluppgifter för att sedan sammanställa resultatet av jämförelsen i en rapport. För att arbetet skulle kunna utföras så behövdes en lokal utvecklings- och testmiljö installeras. Testdata behövde även tas fram för att kunna utföra utvärderingen. Slutsatsen blev inte helt oväntat att flatfilsformatet är snabbare att läsa av än XML-formatet. Detta grundar sig i att XML-formatet innehåller betydligt fler tecken än flatfilsformatet. Flatfilsparsern var i genomsnitt 29% snabbare än XML-parsern i de fallen då ett hundratal kontrolluppgifter till flera hundratusentals parsades. Resultatet var dock mer oväntat då skillnaden i filstorlek mellan formaten förhöll sig konstant runt 80% för samma antal kontrolluppgifter. I min mening tycker jag att skillnaden i berarbetningstid och filstorlek borde ha varit mer jämna procentuellt. En graf med bearbetningstiderna finns att se i rapporten. Resultatet blev fyra stycken Eclipse-projekt på totalt 2988 rader kod. XML-parsern som valdes för utvärderingen var SAX-parsern, vilket var den mest lämpade parsern då den strömmar inläsningen av XML-dokument och håller därför en låg minnesanvändning. Flatfilsparsern var lite knepigare, då det inte fanns en färdig parser att tillgå som var anpassat efter formatet, därför var jag tvungen att skriva en egen parser för Skatteverkets format. Detta går att läsa mer om i rapporten.

Sparandedirektivets syfte är att effektivisera beskattningen av ränta på sparande inom EU genom att räntan ska beskattas i betalningsmottagarens hemviststat. Direktivet gäller endast fysiska personer och gränsöverskridande räntebetalningar. Syftet ska uppnås genom ett utbyte av information medlemsstaterna emellan. I stället för att utbyta information kan en medlemsstat välja att ta ut källskatt på ränta och vidarebefordra en viss del av källskatten till betalningsmottagarens hemviststat. De svenska bankernas kontrolluppgiftsskyldighet för begränsat skattskyldiga sparare har i och med direktivets införande utvidgats. Bankerna skickar uppgifterna till Skatteverket som i sin tur vidarebefordrar dem till behörig myndighet i spararens hemviststat. Direktivet innehåller ett undantag, de minimis-regeln, som innebär att medlemsstaterna om de vill får undanta vissa ränteinkomster som härrör från fondföretag. Syftet är att undanta aktiefonder som måste investera i fordringar av likviditetsskäl. Regeringen har valt att inte införliva undantaget i svensk lag. Detta medför enligt vår åsikt en konkurrensnackdel för de svenska fondbolagen. På grund av Regeringens beslut måste dessa bolag, för att kunna sälja sina fonder inom EU, kunna redovisa hur stor del av en utdelning som hänför sig till ränta. Kan de inte göra detta betraktas hela beloppet som ränta och omfattas därmed av kontrolluppgiftsskyldighet. Sparandedirektivet har implementerats i svensk lag genom en paragraf i lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter (LSK) som stadgar att direktivet gäller som svensk lag. Utöver detta har ett antal ändringar införts i LSK. Vi anser att implementeringen kan strida mot direktivet som föreskriver att medlemsstaterna ska anta de lagar och förordningar som krävs för att uppfylla direktivets föreskrifter. Vi anser inte att LSK på ett tillfredsställande sätt har anpassats till direktivet eftersom LSKs regler ibland överlappar direktivet och ibland motsäger det. LSK innehåller två undantag från kontrolluppgiftsskyldigheten. Dessa undantag strider mot direktivet som inte innehåller några dylika undantag. Vi anser dock att undantagen är rimliga eftersom de undantar konton utan betydelse för informationsutbytet och att liknande undantag bör införlivas i direktivet. Med anledning av sparandedirektivets införande har de svenska bankerna, i rollen som betalningsombud, föranletts merarbete och kostnader. Kostnaderna har uppstått bland annat då bankerna har ändrat sina datasystem för att kunna uppfylla direktivets kontrolluppgiftsskyldighet. De har även fått komplettera sin information om begränsat skattskyldiga kunder. Skatteverket är den behöriga myndigheten i Sverige och ska således vidarebefordra de uppgifter om personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige som lämnas av betalningsombuden. Eftersom Sverige sedan tidigare har ett väl utbyggt kontrolluppgiftssystem och har deltagit i informationsutbytet inom OECD har sparandedirektivets införande inte medfört särskilt stora kostnader för Skatteverket. Sparandedirektivet förväntas leda till ökade skatteintäkter för de stater vars obegränsat skattskyldiga personer placerar sina tillgångar utomlands. Emellertid finns det risk för att dessa personer placerar sina tillgångar i andra typer av sparande eller placerar tillgångarna i stater som inte omfattas av direktivet för att undgå beskattning. Vi anser därför att det finns risk för att sparandedirektivet blir ett slag i luften. / The aim of the Savings Taxation Directive is to ensure an effective taxation of income from savings in the form of interest payments within the EU. This shall be done through taxation of the interest payment in the Member State where the beneficial owner, the saver, has his residence. The directive is only applicable on individuals and on cross-border payments. The aim shall be achieved through an exchange of information between the Member States. Instead of exchanging information, a Member State can choose to levy a withholding tax. A certain amount of that tax shall be transferred to the Member State of residence of the beneficial owner. The obligation for Swedish banks to forward statements of earnings concerning foreign savers has been extended through the directive. The banks sends the information to the Swedish tax authority which then forwards the information to the competent authority in the savers state of residence. The directive contains an exception, the de minimis rule, that states that Member States can choose to exempt certain interest payments deriving from Undertakings for the Collective Investment of Transferable Securities (UCITS). The aim of the exception is to give the Member States a possibility to exclude undertakings which invest mainly in equity but which must hold some debt for liquidity purposes. The Swedish Government has chosen not to implement the exception into Swedish law. In our opinion, this leads to a competitive disadvantage for Swedish UCITS. Due to the Governments’ decision, the Swedish UCITS must, in order to be able to sell their products within the EU, be able to show the interest part of a dividend. If this cannot be done, the entire amount is considered as interest and must be reported as such. The directive has been implemented into Swedish law through a paragraph in the Law of Self Assessment and Statement of Earnings. It states that the Savings Taxation Directive shall be applied as Swedish law. Besides the implementation, some parts of the law have been changed. We think that the implementation may be in breach of the directive, which states that Member States must pass laws and decrees necessary to fulfill the regulations in the directive. We do not think that the Swedish law has been adjusted to the directive in a sufficient way since the Swedish law sometimes overlap the directive and sometimes contradict it. The Swedish law contains two exceptions from the obligation to give statements of earnings. These exceptions breach the directive since the directive does not contain any exceptions of this kind. However, we think that the exceptions are reasonable since they exempt bank accounts which are of no importance for the exchange of information stated in the directive. Similar exceptions should therefore in our opinion be included in the directive. The implementation of the Savings Taxation Directive has caused the Swedish banks, in their role as paying agents, supplementary work and costs. The costs have occurred when the banks have had to adopt their computer systems in order to fulfil the criteria in the directive. The banks also had to complete their information about foreign savers who are liable to tax in Sweden. The Swedish tax authority is the competent authority in Sweden and shall therefore report the information, concerning foreign tax payers, that is forwarded by the paying agents. Sweden had, even before the implementation of the directive, a well functioning system for statements of earnings. The state also participates in the exchange of information that takes place within the OECD. Therefore, the implementation of the directive has not caused any costs of importance for the Swedish tax authority. It is expected that the Savings Taxation Directive will give rise to increased tax revenues for the Member States whose tax payers invest abroad. However, there is a risk that these savers invest in other products or transfer their assets to states that are not within the scope of the directive in order to avoid taxation. Because of this, we think that the Savings Taxation Directive might be a waste of effort.

<p>Sparandedirektivets syfte är att effektivisera beskattningen av ränta på sparande inom EU genom att räntan ska beskattas i betalningsmottagarens hemviststat. Direktivet gäller endast fysiska personer och gränsöverskridande räntebetalningar. Syftet ska uppnås genom ett utbyte av information medlemsstaterna emellan. I stället för att utbyta information kan en medlemsstat välja att ta ut källskatt på ränta och vidarebefordra en viss del av källskatten till betalningsmottagarens hemviststat. De svenska bankernas kontrolluppgiftsskyldighet för begränsat skattskyldiga sparare har i och med direktivets införande utvidgats. Bankerna skickar uppgifterna till Skatteverket som i sin tur vidarebefordrar dem till behörig myndighet i spararens hemviststat.</p><p>Direktivet innehåller ett undantag, de minimis-regeln, som innebär att medlemsstaterna om de vill får undanta vissa ränteinkomster som härrör från fondföretag. Syftet är att undanta aktiefonder som måste investera i fordringar av likviditetsskäl. Regeringen har valt att inte införliva undantaget i svensk lag. Detta medför enligt vår åsikt en konkurrensnackdel för de svenska fondbolagen. På grund av Regeringens beslut måste dessa bolag, för att kunna sälja sina fonder inom EU, kunna redovisa hur stor del av en utdelning som hänför sig till ränta. Kan de inte göra detta betraktas hela beloppet som ränta och omfattas därmed av kontrolluppgiftsskyldighet.</p><p>Sparandedirektivet har implementerats i svensk lag genom en paragraf i lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter (LSK) som stadgar att direktivet gäller som svensk lag. Utöver detta har ett antal ändringar införts i LSK. Vi anser att implementeringen kan strida mot direktivet som föreskriver att medlemsstaterna ska anta de lagar och förordningar som krävs för att uppfylla direktivets föreskrifter. Vi anser inte att LSK på ett tillfredsställande sätt har anpassats till direktivet eftersom LSKs regler ibland överlappar direktivet och ibland motsäger det. LSK innehåller två undantag från kontrolluppgiftsskyldigheten. Dessa undantag strider mot direktivet som inte innehåller några dylika undantag. Vi anser dock att undantagen är rimliga eftersom de undantar konton utan betydelse för informationsutbytet och att liknande undantag bör införlivas i direktivet.</p><p>Med anledning av sparandedirektivets införande har de svenska bankerna, i rollen som betalningsombud, föranletts merarbete och kostnader. Kostnaderna har uppstått bland annat då bankerna har ändrat sina datasystem för att kunna uppfylla direktivets kontrolluppgiftsskyldighet. De har även fått komplettera sin information om begränsat skattskyldiga kunder.</p><p>Skatteverket är den behöriga myndigheten i Sverige och ska således vidarebefordra de uppgifter om personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige som lämnas av betalningsombuden. Eftersom Sverige sedan tidigare har ett väl utbyggt kontrolluppgiftssystem och har deltagit i informationsutbytet inom OECD har sparandedirektivets införande inte medfört särskilt stora kostnader för Skatteverket.</p><p>Sparandedirektivet förväntas leda till ökade skatteintäkter för de stater vars obegränsat skattskyldiga personer placerar sina tillgångar utomlands. Emellertid finns det risk för att dessa personer placerar sina tillgångar i andra typer av sparande eller placerar tillgångarna i stater som inte omfattas av direktivet för att undgå beskattning. Vi anser därför att det finns risk för att sparandedirektivet blir ett slag i luften.</p> / <p>The aim of the Savings Taxation Directive is to ensure an effective taxation of income from savings in the form of interest payments within the EU. This shall be done through taxation of the interest payment in the Member State where the beneficial owner, the saver, has his residence. The directive is only applicable on individuals and on cross-border payments. The aim shall be achieved through an exchange of information between the Member States. Instead of exchanging information, a Member State can choose to levy a withholding tax. A certain amount of that tax shall be transferred to the Member State of residence of the beneficial owner. The obligation for Swedish banks to forward statements of earnings concerning foreign savers has been extended through the directive. The banks sends the information to the Swedish tax authority which then forwards the information to the competent authority in the savers state of residence.</p><p>The directive contains an exception, the de minimis rule, that states that Member States can choose to exempt certain interest payments deriving from Undertakings for the Collective Investment of Transferable Securities (UCITS). The aim of the exception is to give the Member States a possibility to exclude undertakings which invest mainly in equity but which must hold some debt for liquidity purposes. The Swedish Government has chosen not to implement the exception into Swedish law. In our opinion, this leads to a competitive disadvantage for Swedish UCITS. Due to the Governments’ decision, the Swedish UCITS must, in order to be able to sell their products within the EU, be able to show the interest part of a dividend. If this cannot be done, the entire amount is considered as interest and must be reported as such.</p><p>The directive has been implemented into Swedish law through a paragraph in the Law of Self Assessment and Statement of Earnings. It states that the Savings Taxation Directive shall be applied as Swedish law. Besides the implementation, some parts of the law have been changed. We think that the implementation may be in breach of the directive, which states that Member States must pass laws and decrees necessary to fulfill the regulations in the directive. We do not think that the Swedish law has been adjusted to the directive in a sufficient way since the Swedish law sometimes overlap the directive and sometimes contradict it. The Swedish law contains two exceptions from the obligation to give statements of earnings. These exceptions breach the directive since the directive does not contain any exceptions of this kind. However, we think that the exceptions are reasonable since they exempt bank accounts which are of no importance for the exchange of information stated in the directive. Similar exceptions should therefore in our opinion be included in the directive.</p><p>The implementation of the Savings Taxation Directive has caused the Swedish banks, in their role as paying agents, supplementary work and costs. The costs have occurred when the banks have had to adopt their computer systems in order to fulfil the criteria in the directive. The banks also had to complete their information about foreign savers who are liable to tax in Sweden.</p><p>The Swedish tax authority is the competent authority in Sweden and shall therefore report the information, concerning foreign tax payers, that is forwarded by the paying agents. Sweden had, even before the implementation of the directive, a well functioning system for statements of earnings. The state also participates in the exchange of information that takes place within the OECD. Therefore, the implementation of the directive has not caused any costs of importance for the Swedish tax authority.</p><p>It is expected that the Savings Taxation Directive will give rise to increased tax revenues for the Member States whose tax payers invest abroad. However, there is a risk that these savers invest in other products or transfer their assets to states that are not within the scope of the directive in order to avoid taxation. Because of this, we think that the Savings Taxation Directive might be a waste of effort.</p>