Univ., Diss.--Mannheim, 2003. / Literaturverz. S. 253 - 267.

Univ., Diss. u.d.T.: Gneuß, Stephan: Die Wirkung der strafmildernden Selbstanzeige im Kontext der Korruptionsbekämpfung--Frankfurt (Main).

Zugleich: Diss. Potsdam, 2006. / Literaturverz.

Although many researchers refer to organizational culture as the key to explain employees' organizational corruption (= corruption on behalf of the organization), literature lacks systematic empirical evidence. Through a mixed-method approach this research tries to shed some first lights on this issue with the questions: what characteristics describe an organizational culture that promotes employees' corruption? Does a certain type of organizational culture shape a positive attitude towards organizational corruption? Does organizational culture differ in its impact on different types of corruption? Does organizational culture interact with employees’ sex to promote employees’ corruption? And, is there a main effect of sex on corruption? A qualitative study investigates the characteristics of a corrupt organizational culture in both general and in particular for managers and employees (Study 1). 14 experts of different occupations were asked about underlying assumptions, values, and norms of a corrupt organizational culture coding the frequency and relationship of their answers. The results showed specific underlying assumptions, values, and norms that were shared by the interviewees and provide first insights into their interrelatedness. In addition, the quantitative field survey (Study 2) analyzed if a corrupt organizational culture shapes a positive attitude towards organizational corruption and if both tangible rewards and lax control mechanism mediate this impact. 131 participants answered questionnaires about their perceived competition in their industry, tangible rewards, lax control mechanism, and their attitude towards both gifting and bribery. Results showed that lax control mechanism (and for gifting also tangible rewards) mediated the positive impact of a corrupt organizational culture on organizational corruption. In addition, men and women did not differ in their attitude towards organizational corruption in a corrupt organizational culture. Finally a web-based experiment investigates if organizational culture shapes employees' corruption (Study 3). In addition this approach also covers if the impact of organizational culture on corruption depends on the type of corruption (organizational corruption vs. counterproductive), and if employees’ sex influence corruption and if there is an interaction of organizational culture and sex on employees’ corruption. 563 participants had to decide whether they engage in corruption. Although a corrupt organizational culture raises both types of corruption, there was neither a notable main effect of sex nor a high impact interaction effect of both on both types of corruption. Thus, aspects of a corrupt organizational culture seem to influence employees' corruption. / Obwohl Organisationskultur von vielen Wissenschaftlern als eine Schlüsseldeterminante gesehen wird um organisationale Korruption (= Korruption im Sinne der Organisation) zu erklären, fehlt es in der fachwissenschaftlichen Literatur an systematischen empiristischen Belegen: Welche Eigenschaften zeichnen eine korruptionsfördernde Organisationskultur aus? Kann ein bestimmter Typ von Organisationskultur eine positive Einstellung gegenüber organisationaler Korruption formen? Und schließlich: unterscheiden sich die Einflussfaktoren für Korruption zwischen verschiedenen Korruptionstypen? Durch die Anwendung verschiedenere methodischer Zugänge versucht diese wissenschaftliche Arbeit erste Antworten in diesem Forschungsfeld zu geben. Gibt es eine Interaktion zwischen dem Geschlecht der Mitarbeiter und der Organisationskultur und unterscheiden sich Männer und Frauen in ihrem korrupten Verhalten? Zunächst werden anhand einer qualitativen Analyse von 14 Experteninterviews grundlegende Charakteristiken einer Organisationskultur in korrupten Organisationen analysiert (Studie 1). Die Experten aus verschiedenen Berufsfeldern wurden zu ihrer Wahrnehmung der Organisationskultur von verschiedenen korrupten Organisationen befragt. Die Ergebnisse zeigten, dass es spezifische unbewusste Annahmen, Werte und Normen gibt, die von den verschiedenen Experten berichtet worden sind. Diese Studie ermöglicht erste Einblicke in die Wirkung der und Verbindungen zwischen den von den Experten wahrgenommenen Normen, Werten und Annahmen. Weiterführend analysierte eine Feldstudie (Studie 2), ob eine korrupte Organisationskultur eine positive Wirkung auf die Einstellung von Mitarbeitern zu organisationale Korruption hat. Weiter wurde untersucht, ob konkrete antizipierte Belohnungen und laxe Kontrollmechanismen bei der Aufgabenerfüllungen den Effekt der korrupten Organisationskultur auf organisationale Korruption mediieren. 131 Probanden beantworteten verschiedene Fragebögen zu ihrer Wahrnehmung von Wettbewerb in ihrer Branche, laxe Kontrollmechanismen von Korruption, zu konkreten Belohnungen in ihrer Organisation und zu ihrer Einstellung zu Geschenke und Bestechung. Die Ergebnisse zeigen, dass es einen Haupteffekt von der korrupten Organisationskultur auf organisationale Korruption vorhanden ist, dass dieser durch konkrete Belohnungen und laxe Kontrollmechanismen (bei Geschenken) und durch laxe Kontrollmechanismen (bei Bestechung) mediiert wird. Männer und Frauen unterscheiden sich in einer korrupten Organisationskultur nicht hinsichtlich ihrer Einstellung zur Korruption. Abschließend analysiert Studie 3 als web-basiertes Experiment, ob sich die Organisationskultur auf Korruption auswirkt. 563 Probanden spielten einen männlichen oder weiblichen Angestellten, welcher entweder in einer ethischen oder korrupten Organisationskultur in einer fiktiven Organisation arbeitet. Alle Teilnehmer mussten sich in der Rolle entscheiden, ob er oder sie in verschiedenen Arten von Korruption (organisationale vs. kontraproduktive Korruption) aktiv werden will. Die Ergebnisse zeigen, dass eine korrupte Organisationskultur einen ähnlich positiven Einfluss auf beide Typen von Korruption hatte. Das Geschlecht hatte weder einen nennenswert signifikanten oder keinen Einfluss auf die Annahme der Korruption. Darüber hinaus gab es keine Interaktion zwischen Geschlecht und Organisationskultur für beide Typen der Korruption.

<p>Syftet med denna uppsats är att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatliga</p><p>variationen av korruption. En teoretisk genomgång pekar ut Transparency Internationals Corruption</p><p>Perception Index, samt Världsbankens Control of Corruption Index som lämpliga indikatorer</p><p>på graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer används två dimensioner</p><p>som den amerikanske samhällsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det världsomspännande</p><p>World Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvärkulturell</p><p>polarisering mellan traditionella visavi sekulära värderingar och överlevnadsvärden visavi</p><p>emancipativa frihetsvärden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empirisk</p><p>bevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förändring, således används</p><p>denna faktor som bakomliggande kontrollvariabel – FN:s Human Development Index</p><p>nyttjas som indikator på socioekonomisk utveckling.</p><p>Flera teoretiker framhäver närvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaring</p><p>till graden av korruption. Därför inbegrips även denna variabel i undersökningen; måttet</p><p>på formell demokrati baseras på en sammanvägning av ett tvådimensionellt ”frihetsindex”</p><p>som tillhandahålls av den amerikanska organisationen Freedom House. Ytterligare en institutionell</p><p>förklaring som förekommer inom litteraturen är demokratisk design. Av denna anledning</p><p>inkluderas Lijpharts (1999) tvådimensionella index över demokratiskt institutionellt arrangemang</p><p>i undersökningen, detta för att kontrollera om olika demokratiska konfigurationer</p><p>har någon effekt på korruptionsnivån.</p><p>Den empiriska analys som genomförts vittnar om att kulturella faktorer har en oberoende</p><p>inverkan på graden av korruption; närmare bestämt så är det förekomsten av emancipativa</p><p>frihetsvärden som tenderar att motverka korruption. Den huvudsakliga slutsatsen är sålunda</p><p>att förklaringskraften hos den kulturella dimensionen emancipativa frihetsvärden håller för</p><p>kontroll av socioekonomisk utveckling, formell demokrati samt demokratiskt institutionellt</p><p>arrangemang. Däremot visade sig den andra kulturella dimensionen – traditionella kontra sekulära</p><p>värderingar – inte ha någon signifikant förklaringskraft under kontroll för bakomliggande</p><p>faktorer.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att utreda hur svenska företag agerar på marknader där korruption förekommer utan att själva engagera sig i korrupt verksamhet. Studien bygger på intervjuer med nio respondenter som har god kunskap och lång erfarenhet av arbete på korrupta marknader samt en enkätundersökning utförd på 28 företag från fyra marknader med olika korruptionsgrad. Studien åskådliggör att det inte är lätt för företag att ha full insikt i alla aspekter av korruption. Marknaderna kan i vissa fall anpassa sig efter företagens agerande och hitta nya vägar för korrupt beteende. Studien visar dock att det går att agera korruptionsfritt. Korruptionsfritt agerande handlar mycket om att ha kontroll på företagets aktiviteter, att inte ta saker för givet, samt att ha tydliga policydokument och utbilda sina anställda i ämnet.</p>

Uppsatsen syftar till att utreda hur svenska företag agerar på marknader där korruption förekommer utan att själva engagera sig i korrupt verksamhet. Studien bygger på intervjuer med nio respondenter som har god kunskap och lång erfarenhet av arbete på korrupta marknader samt en enkätundersökning utförd på 28 företag från fyra marknader med olika korruptionsgrad. Studien åskådliggör att det inte är lätt för företag att ha full insikt i alla aspekter av korruption. Marknaderna kan i vissa fall anpassa sig efter företagens agerande och hitta nya vägar för korrupt beteende. Studien visar dock att det går att agera korruptionsfritt. Korruptionsfritt agerande handlar mycket om att ha kontroll på företagets aktiviteter, att inte ta saker för givet, samt att ha tydliga policydokument och utbilda sina anställda i ämnet.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatliga variationen av korruption. En teoretisk genomgång pekar ut Transparency Internationals Corruption Perception Index, samt Världsbankens Control of Corruption Index som lämpliga indikatorer på graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer används två dimensioner som den amerikanske samhällsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det världsomspännande World Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvärkulturell polarisering mellan traditionella visavi sekulära värderingar och överlevnadsvärden visavi emancipativa frihetsvärden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empirisk bevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förändring, således används denna faktor som bakomliggande kontrollvariabel – FN:s Human Development Index nyttjas som indikator på socioekonomisk utveckling. Flera teoretiker framhäver närvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaring till graden av korruption. Därför inbegrips även denna variabel i undersökningen; måttet på formell demokrati baseras på en sammanvägning av ett tvådimensionellt ”frihetsindex” som tillhandahålls av den amerikanska organisationen Freedom House. Ytterligare en institutionell förklaring som förekommer inom litteraturen är demokratisk design. Av denna anledning inkluderas Lijpharts (1999) tvådimensionella index över demokratiskt institutionellt arrangemang i undersökningen, detta för att kontrollera om olika demokratiska konfigurationer har någon effekt på korruptionsnivån. Den empiriska analys som genomförts vittnar om att kulturella faktorer har en oberoende inverkan på graden av korruption; närmare bestämt så är det förekomsten av emancipativa frihetsvärden som tenderar att motverka korruption. Den huvudsakliga slutsatsen är sålunda att förklaringskraften hos den kulturella dimensionen emancipativa frihetsvärden håller för kontroll av socioekonomisk utveckling, formell demokrati samt demokratiskt institutionellt arrangemang. Däremot visade sig den andra kulturella dimensionen – traditionella kontra sekulära värderingar – inte ha någon signifikant förklaringskraft under kontroll för bakomliggande faktorer.

Zugl.: Wuppertal, Univ., Diss., 2005