<p>Korruptionen i Kina beror på flera olika faktorer där de huvudsakliga är ekonomiska, kulturella och kontrollmässiga. Det finns klara korrelationer mellan att Kina är ett relativt fattigt land och det faktum att där finns en utbredd korruption, något som däremot inte är exklusivt för Kina. Något som dock är mer unikt för Kina, och som vi också funnit påverkar korruptionen, är det kulturella fenomenet guanxi som verkar i gränslandet mellan det lagliga och det vi anser korrupt. Den utbredda korruptionen i landet urholkar också det juridiska IP-skyddet och leder till att skyddet måste övervägs på fler plan än bara det rent juridiska. För att förebygga och motverka pågående intrång av IP är goda kontakter med statliga myndigheter både på central och på lokal nivå mycket viktiga. Främst de lokala myndigheterna kan i dessa frågor ha dubbla intressen eftersom de illegala intrången ofta skapar många arbetstillfällen, samtidigt som de då kan skrämma bort de legala arbetsgivarna. Det företag måste vara försiktiga med när det gäller samarbete med myndigheter är var gränsen för korruption går. Företag bör, för att visa att allvar menas med sina ambitioner att skydda sin IP, registrera allt som är möjligt att registrera trots att det legala skyddet ofta är bristfälligt. Att bygga in skydd i produkter är något vi funnit kan vara ett alternativ för att försvåra kopiering men också för att vid intrång enklare kunna bevisa att det verkligen rör sig om kopierade produkter, något som inte alltid är självklart. Olika etableringsformer har för och nackdelar när det gäller skyddet av IP och generellt gäller att ju större kontroll ett företag har över verksamheten desto säkrare är den. Vi har även funnit ett motsatsförhållande mellan skydd av IP och klassisk internationaliseringsteori där låg risk enligt internationaliseringsteorin kan innebära hög risk för intrång i IP. Medvetenheten hos kinesiska befolkningen gällande IP är ofta bristfällig. Att sprida information är därför av högsta vikt och något alla intressenter bör engagera sig i för att på sikt kunna påverka de djupt liggande orsakerna som kultur och värderingar vilka urholkar IP-skyddet.</p>

Behandelte Themen sind: ex-post Prüfung und ex-ante Beratung - Kennzeichen und Merkmale; Wandel der Rechnungsprüfungsämter; Wandel der Rechnungsprüfungsämter (auch) als Reaktion auf neue Korruptionsrisiken?; Praxis der Korruptionsbekämpfung durch Rechnungsprüfung

No description available.

Behandelte Themen sind: Staat und Wirtschaft als wesentliches Thema von TI; Staat und Wirtschaft früher stärker verbandelt; Distanz zwischen Staat und Wirtschaft als Korruptionsprävention; Geforderte Distanz gegenläufig zu New Public Management; New Public Management als Alternative zum Klüngel; Public Private Partnerships (PPP) – populär, wo formalisierte Lösungen versagen; „Privatisierung“ führt zu neuen Korruptionsrisiken; New Public Management – in Teilbereichen Alternative zu „Privatisierung“?; Das Potential von Transparenz; Neue Chancen für Ethik und Integrität

Korruptionen i Kina beror på flera olika faktorer där de huvudsakliga är ekonomiska, kulturella och kontrollmässiga. Det finns klara korrelationer mellan att Kina är ett relativt fattigt land och det faktum att där finns en utbredd korruption, något som däremot inte är exklusivt för Kina. Något som dock är mer unikt för Kina, och som vi också funnit påverkar korruptionen, är det kulturella fenomenet guanxi som verkar i gränslandet mellan det lagliga och det vi anser korrupt. Den utbredda korruptionen i landet urholkar också det juridiska IP-skyddet och leder till att skyddet måste övervägs på fler plan än bara det rent juridiska. För att förebygga och motverka pågående intrång av IP är goda kontakter med statliga myndigheter både på central och på lokal nivå mycket viktiga. Främst de lokala myndigheterna kan i dessa frågor ha dubbla intressen eftersom de illegala intrången ofta skapar många arbetstillfällen, samtidigt som de då kan skrämma bort de legala arbetsgivarna. Det företag måste vara försiktiga med när det gäller samarbete med myndigheter är var gränsen för korruption går. Företag bör, för att visa att allvar menas med sina ambitioner att skydda sin IP, registrera allt som är möjligt att registrera trots att det legala skyddet ofta är bristfälligt. Att bygga in skydd i produkter är något vi funnit kan vara ett alternativ för att försvåra kopiering men också för att vid intrång enklare kunna bevisa att det verkligen rör sig om kopierade produkter, något som inte alltid är självklart. Olika etableringsformer har för och nackdelar när det gäller skyddet av IP och generellt gäller att ju större kontroll ett företag har över verksamheten desto säkrare är den. Vi har även funnit ett motsatsförhållande mellan skydd av IP och klassisk internationaliseringsteori där låg risk enligt internationaliseringsteorin kan innebära hög risk för intrång i IP. Medvetenheten hos kinesiska befolkningen gällande IP är ofta bristfällig. Att sprida information är därför av högsta vikt och något alla intressenter bör engagera sig i för att på sikt kunna påverka de djupt liggande orsakerna som kultur och värderingar vilka urholkar IP-skyddet.

Dagens svenska korruptionsbrottslagstiftning står nu i begrepp att förändras efter tryck från såväl nationellt som internationellt håll efter att stommen i lagstiftningen har sett i princip likadan ut under de senaste fyrtiofem åren. Under åren som gått har kritiken mot den befintliga lagstiftningen vuxit, vilket kulminerade i att regeringen tillsatte en utredning som 2010 kunde överlämna betänkandet Mutbrott. Enligt direktivet skulle utredningen se över hur lagen kunde moderniseras samt ta fram ett förslag till en kod för näringslivets självreglering. Efter att det sedvanliga remissförfarandet genomförts kunde propositionen 2011/12:79 - En reformerad mutbrottslagstiftning antas av riksdagen och den kommer att träda ikraft den 1 juli 2012. Propositionen innehåller ett flertal reformer där bl.a. korruptionsbrotten konsolideras till 10 kap. i brottsbalken, benämningarna på mutbrott och bestickning byts till givande respektive tagande av muta, nykriminalisering av handel med inflytande och vårdslös finansiering. Den här uppsatsen har genom användning av en klassisk rättsdogmatisk metod bearbetat den historiska utvecklingen, gällande rätt samt utvecklingen som lett fram till den av riksdagen antagna propositionen. Författaren riktar kritik mot att korruptionsbrottslagstiftningen behandlar den offentliga och privata sektorn gemensamt samt anser att lagen behöver bli mer konkret. Regeringens ambition att skapa en kod för näringslivets självreglering är blott en följd av en otydlig lagstiftning och ett osäkert rättsläge. Uppsatsen avslutas med ett förslag om att lagstiftningen för offentlig och privat sektor särskiljs med anledning av att de har så pass olika skyddsintressen.

Undersökningen ämnar att belysa ett område som inte ägnats mycket tidigare uppmärksamhet, medborgerligt förtroende på regional nivå. Syftet med uppsatsen är att genom en teoretisk bakgrund kring kopplingar mellan korruption, förtroende och legitimitet formulera ett samlingsbegrepp där korruption förstås i relation till förtroende och legitimitet och inte endast utifrån lagstiftning. Detta för att sedan utifrån detta begrepp undersöka förekomsten av samt vilka regelverk svenska landsting har att förhålla sig till för att motverka korrupt beteende. Undersökningens slutsatser är att det samlade regelverken som landstingen har att förhålla sig till är att anse som klart formulerade. En oväntad slutsats visade sig även. Ett stort antal av svenska landsting och regioner uppvisade stora brister i kommunikationsförmåga.

Uppsatsen behandlar olika definitioner av korruption utifrån internationella regelverk. The United Nations Convention against Corruption (UNCAC) ger en mer specifik definition till korruption än the African Convention on Combating and Preventing Corruption and Related Offences (AUCPCC). Då det finns flera olika definitioner av korruption kan diskuteras huruvida en enhetlig definition är nödvändig. Korruption påverkar även rätten till att bli prövad av en självständig och oberoende domstol. De internationella regelverk som behandlar denna rättighet är the Universal Declaration on Human Rights (UDHR), the African Charter on Human and Peoples’ Rights (ACHPR) och the International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR). När Ellen Johnson-Sirleaf blev president i Liberia uttryckte hon vikten av ett anti-korruptions program för att lyckas bekämpa den breda korruptionen i landet. För att framgångsrikt bekämpa korruption krävs en stark ledning i landet och ett medhåll från medborgarna att vilja bekämpa korruption. Det är även viktigt att vidta åtgärder för att bekämpa korruptionen inom rättsväsendet då det är domstolarna som skall tillämpa de lagar mot korruption som regeringen stiftar. Reformerna inom rättsväsendet innebär att fler effektiva och kvalificerade domare och personal utbildas och en höjning av deras löner. Trots dessa initiativ har Liberia inte stiftat någon anti-korruptions lag eller grundat en anti-korruptions kommission. Dock är en sådan lag under utveckling och kommer att grunda en anti-korruptions kommission. Grannlandet Sierra Leone har liknande historia av inbördeskrig som Liberia och har även haft stora problem med korruption. Landet har stiftat en anti-korruptions lag som grundar en anti-korruptions kommission. Dock har dessa positiva initiativ visat sig vara svaga och landet har inte lyckats kuva korruptionen genom dessa åtgärder. Detta innebär att fler åtgärder krävs än lagstiftning och anti-korruptions kommissioner för att lyckas bekämpa korruption.

Diss. Umeå : Univ., 2002.

Universiẗat, Diss.--Bochum, 2007. / Literaturverz. S. 259 - 279.