The purpose of this study was to examine the hairdresser’s knowledge about the chemicals they handle in their business and how they were handling the chemicals and the risks that follows. 9 Salons were visited to gather information. The same questions were asked at the salons. A sample of hair color products was photographed to gather information about ingredients and labeling. The conclusions of the study were that hairdressers have good knowledge about the risks related to human health but they need to improve their knowledge when it comes to environmental risks. The deficiencies that were found were that they lack knowledge about the laws concerning the use and distribution of cosmetics products and that not all saloons are handling the hazardous waste and residues from treatments correctly. The risks that could follow are that not enough is done to protect human health and the environmental. To prevent that damage to human health and the environmental occurs they should use more sources that focus on health and environmental to gather information about the risks with the chemicals they are handling, they should also limit the treatments on children and always inform about the risks when they are using products that can cause an allergic reaction. Keywords: Risks hairdressing, cosmetics products, p-phenylenediamine, Toluene-2,5-diamine, ammonia.

Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka svenska konsumenters förhållningssätt, kännedom och informationssökning om kemikalier i kosmetiska produkter samt hur utbrett fenomenet kemofobi, den irrationella rädslan för kemikalier är. Framförallt har en kvantitativ ansats tillämpats i studiedesignen. Empirin samlades in med en webbaserad enkät som besvarades av 221 personer. Sociala bakgrundsfaktorer har ställts mot huvudvariablerna för att upptäcka möjliga samband. Respondenternas svar redovisas i resultatet med tabeller och grafer och jämförs sedan med en rad olika tidigare studier inom ämnet. Vårt resultat ger en indikation för förhållningssätten bland kvinnor, personer i medelåldern och högutbildade eftersom detta var den mest övervägande gruppen av våra respondenter. Resultatet indikerar på att det finns både en medelnivå av kemofobi och toxikologisk kunskap hos respondenterna. Det finns en negativ förknippning till begreppet kemikalier och riskmedvetenheten av kosmetiska produkter är inte speciellt utbredd. Sedan framgick även att informationssökningen kring innehållet i kosmetika är komplex då innehållsförteckningen som tillhandahålls till konsumenter är bristfällig i att kommunicera risker på ett lättförståeligt sätt. Därför behöver riskkommunikationen ses över för kosmetiska produkter men även att de ska riskbedömas och märkas likt andra produkter utan något undantag i kemikalieregleringen. Detta är ytterst viktigt för att säkerställa medvetna inköpsval och skydd av hälsa och miljö. / This study’s main purpose is to investigate Swedish consumers’ approaches, knowledge and how they search for information concerning chemicals in cosmetics as well as how widespread the phenomenon chemophobia, the irrational fear of chemicals, is. A mainly quantitative approach has been applied in the design of the study. Empirical data was collected with a web-based survey resulting in 221 respondents. Sociodemographic factors were connected to the main variables with the purpose of discovering possible correlations. The answers from the respondents are presented in the result with tables and graphs and then compared with several different studies on the subject. Our result indicates the views among women, middle-aged and people with higher education due to this being the most prevalent group of our respondents. The result indicates that there is a medium level of both chemophobia and toxicological knowledge among the respondents.There is a negative association with the word chemicals and the risk awareness for cosmetic products are not that widespread. Furthermore, it appeared that the information search concerning the contents of cosmetics are complex because the table of content that is provided to consumers is lacking in communicating risks in an understandable manner. Therefore, the risk communication concerning cosmetics should be evaluated and the products should also undergo the same risk assessments and labelling equal to other consumer products without exceptions in regulation. This is of outmost importance to ensure conscious purchasing behaviour and protection of health and the environment.

Denna studie är ett kandidatarbete i informationsdesign som fokuserar på interaktionsdesign. Den syftar specifikt till att utveckla och utvärdera en innovativ applikation som förenklar valet av hudvårdsprodukter för personer med allergier och hudkänslighet. Studien använde en kombination av kvalitativa metoder, inklusive intervjuer och användbarhetstester, och kvantitativa metoder, såsom enkäter, för att samla in data. Denna rapport detaljerar utvecklingsprocessen från forskning och användarstudier genom iterativa design och testfaserna till skapandet av en slutlig högkvalitativ prototyp. Utvecklingen innefattade samråd med experter och potentiella användare för att säkerställa en användarcentrerad designinsats. Olika teorier, inklusive kognitiv belastningsteori och principer för användarcentrerad design, tillämpades för att förbättra applikationens användbarhet. Resultatet av denna studie är en högkvalitativ prototyp av Allergo. Denna applikation innehåller funktioner som en ingrediensscanner, personliga allergilarm, personliga hudvårdsrekommendationer, community-feedback och recensioner samt en rutintracker. Applikationen hjälper användare att snabbt och effektivt identifiera säkra hudvårdsprodukter, vilket främjar en känsla av förtroende och kontroll över deras hudvårdsval. / This study is a bachelor's thesis in information design that focuses on interaction design. It specifically aims to develop and evaluate an innovative application that aims to simplify the choice of skin care products for people with allergies and skin sensitivities.  The study employed a combination of qualitative methods, including interviews and usability testing, and quantitative methods, such as questionnaires, to gather data. This report details the development process from research and user studies through iterative design and testing phases to the creation of a final high-fidelity prototype. The development involved consultations with experts and potential users to ensure a user-centered design approach. Various theories, including Cognitive Load Theory and User-Centered Design principles, were applied to enhance the application's usability. The outcome of this study is a high-fidelity prototype of Allergo. This application integrates features like an ingredient scanner, personal allergy alerts, personalized skincare recommendations, community feedback, and reviews, as well as a routine tracker. The application helps users identify safe skincare products quickly and effectively, fostering a sense of confidence and control over their skincare choices.