Bakgrund: Strålbehandling är en vanlig behandlingsform vid cancersjukdom och hälften av alla cancerpatienter får någon form av strålbehandling, antingen extern eller intern strålbehandling. Hudreaktioner vid strålbehandling kan inte undvikas men med rätt omvårdnadsåtgärder kan man minska symptomen. Hudbiverkningar kan vara till stort besvär och förorsaka obehag hos patienten. Det finns fortfarande oklarheter i hur dessa bäst kan förebyggas och, när de uppstår, bäst lindras. Syfte: Syftet var att sammanställa och beskriva effekter av olika hudvårdsåtgärder och sårbehandlingar relaterat till strålbehandling. Metod: Studien är en litteraturstudie där artiklarna söktes från databaserna CINAHL och PubMed. 11 kvantitativa artiklar granskades och analyserades. Sökord som användes var; radiotherapy, nursing, skin care, radiodermatitis, self care och skin cream. Resultat: Resultatet delades in 4 kategorier enligt följande; fuktgivande- och mjukgörande krämer, naturläkemedel, steroider och förband-sårbehandling. Slutsats: Resultatet visar att det inte finns skäl till att rekommendera den ena fuktgivande/mjukgörande krämen framför den andra som åtgärd för prevention. Studier visar dock att användning av potent steroid skulle kunna rekommenderas i avsikt att få kontroll på akuta hudbiverkningar. Absorptionsförband anses vara fördelaktigare och effektivare än gentiana violett vid sårbehandling. Onkologisjuksköterskan bör vara medveten om evidens och bristen på evidens då hudvårdprodukter rekommenderas och information ges till egenvård. Nyckelord: strålbehandling, hudbiverkan, hudvård och sårbehandling.

<p>Strålbehandling är i dag en vanlig behandlingsmetod för cancer. Strålskador i form av hudkomplikationer är så gott som ofrånkomligt och drabbar ett stort antal patienter. Dessa hudkomplikationer är ofta till stort besvär och obehag för patienten. Än idag finns oklarheter kring hur dessa hudkomplikationer bäst förebyggs och lindras. Syftet med uppsatsen var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för prevention och symtomlindring av hudkomplikationer, samt vilka andra faktorer utöver strålbehandling som påverkar uppkomst av hudkomplikationer. Studien är en litteraturstudie där artikelsökning genomfördes i databaserna Cinahl, Medline, Scopus och Swemed+. Sökord som användes var radiotherapy, skin care, oncologic nursing, oncologic care, radiation injuries och radiodermatitis. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar som bedömdes vara relevanta för syftet. Utifrån dessa artiklar delades resultatet in i preventiva och symtomlindrande åtgärder efter typ av komplikation samt andra påverkande faktorer. Resultatet visade att det inte finns någon enskild åtgärd för prevention och symtomlindring. Däremot fanns inga negativa effekter av normal hudvård med vanlig hudtvätt och användning av mjukgörande och svalkande produkter. Det är viktigt att sjuksköterskan känner till de olika behandlingsmetoderna så att patienten på bästa sätt kan få stöd i och information om sin egenvård.</p>

Strålbehandling är i dag en vanlig behandlingsmetod för cancer. Strålskador i form av hudkomplikationer är så gott som ofrånkomligt och drabbar ett stort antal patienter. Dessa hudkomplikationer är ofta till stort besvär och obehag för patienten. Än idag finns oklarheter kring hur dessa hudkomplikationer bäst förebyggs och lindras. Syftet med uppsatsen var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för prevention och symtomlindring av hudkomplikationer, samt vilka andra faktorer utöver strålbehandling som påverkar uppkomst av hudkomplikationer. Studien är en litteraturstudie där artikelsökning genomfördes i databaserna Cinahl, Medline, Scopus och Swemed+. Sökord som användes var radiotherapy, skin care, oncologic nursing, oncologic care, radiation injuries och radiodermatitis. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar som bedömdes vara relevanta för syftet. Utifrån dessa artiklar delades resultatet in i preventiva och symtomlindrande åtgärder efter typ av komplikation samt andra påverkande faktorer. Resultatet visade att det inte finns någon enskild åtgärd för prevention och symtomlindring. Däremot fanns inga negativa effekter av normal hudvård med vanlig hudtvätt och användning av mjukgörande och svalkande produkter. Det är viktigt att sjuksköterskan känner till de olika behandlingsmetoderna så att patienten på bästa sätt kan få stöd i och information om sin egenvård.

Syftet med denna studie är att utifrån ett kritiskt perspektiv undersöka föreställningar om maskulinitet på Instagram. Detta utförs genom en semiotisk bildanalys och diskursanalys där studien undersöker hur företagen NIVEA och No Society kommunicerar ut maskulinitet i bild och text på Instagram. Studien baseras på tio bilder med tillhörande bildtext som delats av de två företagen under åren 2019-2020. Analysen av materialet visar att traditionella könsnormer för män reproduceras i stor utsträckning. Där föreställningar kring maskulinitet var som allra tydligast i inläggen från NIVEA. Förväntningar samt stereotyper på män som exempelvis välvårdade, attraktiva och aktiva återfanns i bägge företagen men där No Societys flöde dock utmanade dessa förväntningar till viss grad. Studien bidrar med en indikation på hur företag på Instagram visar upp och porträtterar könsstereotyper i sin visuella kommunikation.

I samband med att konsumtionen ökar blir svenskarna mer intresserade av miljöfrågor och många konsumenter övergår till produkter med mindre klimatpåverkan. Konsumenterna anseräven samtidigt att symbolisk konsumtion är viktigt och därmed ökar även intresset förmiljömärkt hudvård. Men för att hudvård ska få en miljömärkt certifiering ställs det höga krav på produkten och dess innehåll. Syftet med studien är därför att undersöka konsumenters attityd till miljömärkt hudvård jämfört med konventionell hudvård. För att uppfylla syftet haren kvantitativ undersökning gjorts genom en enkätundersökning gjorts baserat på 105 respondenter. Data sedan analyserats genom multiattribut modellen för att jämföra attityder till de givna attributen hos konventionell och miljömärkt hudvård. Resultatet visade att konsumenter är mer positiva till miljömärkt hudvård jämfört med konventionell hudvård. Skillnaden var störst mellan attributet skyldighet/skuld, vilket innebär att konsumenter är positiva till att ta ett miljömässigt ansvar genom att välja miljömärkt hudvård. Studien ämnar till ett teoretiskt bidrag genom att bidra med ökan förståelse inom ämnet ekologiskkonsumtion, samt ett praktiskt bidrag till de företag som säljer och marknadsför miljömärkta hudvårdsprodukter. Genom att bidra med förståelse för hur attityden ser ut till givna attributhos miljömärkt jämfört med konventionell hudvård kan företag förstå och anpassakommunikationen till konsumenterna. / As consumption increases, Swedes become more interested in environmental issues and many consumers move to products with less climate impact. Consumers also believe that symbolic consumption is important and thus also increases interest in eco-labelled skin care. But for skin care to get an eco-labelled certification, there are high demands on the product and its contents. The purpose of the study is therefore to investigate consumers' attitude towards ecolabelled skin care compared to conventional skin care. To fulfill the purpose, a quantitative survey has been conducted through a survey based on 105 respondents. The data was then analyzed through the multi attribute model to compare attitudes to the given attributes of conventional and eco-labelled skin care. The results showed that consumers are more positive to eco-labelled skin care compared to conventional skin care. The differences were as largest for the attribute obligation/guilt, which means that consumers are positive in taking an environmental responsibility by choosing eco-labelled skin care. The study aims to make a theoretical contribution by contributing to understanding the subject of organic consumption, as well as a practical contribution to companies that sell and market eco-labelled skin care products. By providing an understanding of what the attitude looks like to given attributes of eco-labelled compared to conventional skin care, companies can understand and adapt communication to consumers.

Studien som följer syftar till att ta fram ett förslag på en visuell identitet för ett fiktivt hudvårdsvarumärke, som upplevs könsneutral och erbjuder produkter till en yngre målgrupp. Med könsneutral menas att varumärke inte upplevs rikta sig till ett specifikt kön. Fokus i studien är färg, form och förpackning. För att svara på syftet har forskning genom design använts. Genom en litteraturstudie, en inledande studie i form av en kvantitativ enkät samt semistrukturerade, kvalitativa fokusgrupper har en grund tagits fram för att kunna skapa en visuell identitet. Den visuella identiteten kom att innehålla logotyp, färger och mönster som applicerades på tänkta produkter. Den visuella identiteten har utvärderats i form av en kvalitativ enkät där resultatet har analyserats för att fastställa att designen uppfyller syftet. Genom att välja färger, en enkel logotyp och abstrakta mönster som anses passande för hudvård visar studien att med tydlig information och minimalistisk användning av grafiska element på förpackningarna så upplevs den visuella identiteten inte rikta sig till något specifikt kön men till en yngre målgrupp.

Nudging är idag ett omtalat ämne och pratas om i flera olika sammanhang, exempelvis i Morgonpasset i P3, på Instagram och på portalen Resumé. Tekniken nudging har funnits länge men det var först år 2008 som begreppet myntades. Nudging är en marknadsföringsteknik som innebär att avsändare ”knuffar” kunden eller besökaren i ”rätt” riktning och gör det lättare att välja ”rätt” än att välja ”fel”. Nudging används inom allt från den ytliga skönhetsbranschen till livsviktig organdonation. 2015 utvecklades detta begrepp till digital nudging, det vill säga samma marknadsföringsteknik men som nu används digitalt.Studiens syfte är att ta reda på om konsumenten blir påverkad av digital nudging när personen ska handla något på en webbsida innehållande hudvård, samt vad konsumentens attityd till digital nudging är. För att möjliggöra detta syfte gjordes en marknadsundersökning i form av ett iscensatt köptillfälle, med markerade nudges från utgångspunkt av teorin som användes som underlag till diskussionen. När denna marknadsundersökning var gjord jämfördes det med ett antal webbsidor som säljer hudvård för att hitta den sida med flest synliga nudges som användes till datainsamlingen.Sammanfattningsvis visade det sig att studiens respondenter använder sig av recensioner när de handlar på en webbsida, vilket är en typ av nudging nämligen the scarcity effect. Övriga nudges påverkade dem inte avsevärt, enligt dem beror det på att de inte syntes tillräckligt mycket eller för att de är en medveten generation och därför vana att behöva sortera bort onödig information. / Nudging is today a talked-about topic and is discussed in several different contexts, for example in Morgonpasset i P3, on Instagram and on Resumé. The technology nudging has been around for a long time but it was not until 2008 that the concept was coined. Nudging is a marketing technique that means that the sender "pushes" the customer or the visitor in the "right" direction and makes it easier to choose "right" than to choose "wrong". Nudging is used in different businesses, from superficial beauty industry to vital organ donation. In 2015, this concept developed into digital nudging, that is the same marketing technique but which is now used digitally.The aim of the study is to find out if the consumer is affected by digital nudging when the person is shopping something on a web page containing skin care, and what the consumer's attitude to digital nudging is. To enable this purpose, a market research was made with a staged buying process, with marked nudges from the theory and used as a basis for the discussion. When this market research was developed, it was compared with a number of web pages that sell skin care to find the side with the most visible nudges that were used for data collection.In conclusion, it turned out that this study's respondents use reviews when shopping on a web page, which is a type of nudging namely the scarcity effect. The other nudges did not significantly affect them, according to them that depends their generation. They mean that their generation is used to sort out unnecessary information.

Bakgrund: KMC (kangaroo mother care) är en metod där det prematura barnet ligger hud- mot-hud med en förälder. Metoden har tidigare visats vara bra för både barnet och modern. Syfte: Syftet är att, i jämförelse med traditionell vård, beskriva effekten av känguruvård på det prematurt födda barnet både gällande fysiska effekter och barnets anknytning till föräldrarna. Metod: Litteraturöversikt med kvantitativa studier. I studien ingick 12 artiklar varav 10 hade RCT (Randomiserad kontrollerad studie) som metod. En kvasiexperimentell artikel och en överkorsningsstudie analyserades också till resultatet. Resultat: Resultaten visade att KMC kan reducera smärta hos prematura barn vid provtagning, vilket visas genom att barnet gråter mindre och grimaserar mindre i jämförelse med barn som enbart fått traditionell vård. Vid brukandet av KMC sjunker kortisolnivåerna hos barnet, speciellt över tid. Detta betyder att barnet blir mindre stressat. KMC bidrar också till en snabbare tillväxt och stabilare parametrar i form av hjärtfrekvens, saturation och medeltemperatur. Det har även visat sig att KMC kan underlätta och påskynda anknytningen mellan modern och barnet. Alla skillnader sågs vid jämförelse med traditionell vård. Slutsats: KMC har positiva effekter på fysiska parametrar och verkar påverka anknytningen positivt mellan förälder och barn. De fysiska parametrarna blir mer stabila och får bättre värden vid brukandet av KMC. Slutsatsen är därför att KMC bör rekommenderas som metod. Nyckelord: Känguruvård, hud-mot-hudvård, prematur, anknytning, fysiska effekter / Background: KMC (kangaroo mother care) is a method were the premature child lay skin to skin with a parent. The method has earlier shown to be good for both the child and the mother. Aim: The aim was to, in comparison to traditional care, describe the effect of kangaroo mother care on the premature child both including physical effects and the childs attachment to the parents. Method: Litterature overview with quantitative design. The study included 12 articles were 10 of them had RCT (Randomized controlled trial) as design. One qvasiexperimental article and one crossover trial were also analyzed. Result: The results showed that KMC can reduce pain in preterm infants during painful procedures, in comparisson to traditional care. This was evident as the baby was crying and grimacing less. By using the KMC method the babys’ cortisol level decreased, especially over time. This indicates that the baby was less stressed when KMC was used compared to when it was not. KMC also contributed to a faster growth in length and weight, more stabile parameters as heart rate, saturation and mean temperature. It was also shown that KMC can facilitate and favour attatchment between the mother and the infant. All differences were shown when compared to traditional care. Conclusion: KMC have positive physical effects on the premature child and affect the attachment between parent and child. The physical parameters become more stabile and better while using KMC. The conclusion is that KMC should be recommended as a method. Key Words: Kangaroo mother care, skin-to-skin care, premature, attachment, physical effects