Denna kandidatuppsats behandlar synen på användarmedverkan vid kravinsamling hos projektledare i svenska IT-företag. IT-system kan bidra med mycket positivt i en verksamhet - om det görs på rätt sätt efter användarens krav. För att få in användarnas krav behövs användarnas medverkan: användarmedverkan. Det råder dock en oklarhet i om användarmedverkan vid kravinsamling bidrar med positiv inverkan på IT-projekt eller inte. Denna kandidatuppsats syfte är att försöka reda ut denna oklarhet genom vår metod som innebär att intervjua projektledare på svenska IT-företag vars standardsystem konfigureras efter användarens krav. Utifrån dessa intervjuer försöker vi få fram de positiva såväl som negativa sidor med användarmedverkan vid kravinsamling enligt de intervjuade projektledarna. Vidare vill vi också reda ut vilken roll användarna egentligen har vid kravinsamlingen samt huruvida påverkan av användarmedverkan vid kravinsamling kan förutses - redan innan ett projekt har börjat. Med detta menas huruvida projektledarna redan innan projektet påbörjats, vet om användarmedverkan vid kravinsamling kommer ha positiv utgång på projektet eller inte. Kandidatuppsatsen lyfter fram hur dagens projektledare ser på användarmedverkan vid kravinsamling och dess positiva och negativa effekter. Projektledarna får också ta ställning till möjligheter och problem som presenterats i teori. Kandidatuppsatsen bygger på nämnda teori som främst består av vetenskapliga artiklar med inslag av litteratur. Jämförelser mellan nämnda teori och de intervjuade projektledarna visar på en överlag samstämmande syn på användarmedverkan vid kravinsamling i både teori och intervjuer. Respondenterna sinsemellan och teorin tycks vara väl överens om framförallt vilka positiva effekter som finns med användarmedverkan vid kravinsamling. Exempelvis är samtliga överens om att användarmedverkan i kravinsamlingsprocessen leder till bättre och mer precisa krav. Respondenterna skiljer sig samtidigt från teorin på vissa områden, exempelvis när det kommer till synen på extra resurser för att ha användarmedverkan. Det visar sig också att respondenterna menar att det går att förutse påverkan av användarmedverkan vid kravinsamling under förutsättningen att det finns kompetenta och villiga användare. / Our Bachelor Thesis in Informatic discusses the view on user-participation seen through the perspective of project managers at Swedish IT-companies. IT-systems can offer a lot of positive things in a workplace - if it is done properly after the user’s requirement. To gather user’s requirements, one needs the users to participate: user-participation. However, there is some obscurity whether user-participation in requirement gathering has a positive influence on IT-projects or not. This Bachelor Thesis in Informatic aim is to bring clearness into this problem by using our method, which contains interviewing project managers at Swedish IT-companies that have standard systems that they configure based on user requirements. Based on these interviews, we try to bring out the positive and negative aspects of user-participation in requirement gathering according to the interviewees. We also aim to find out what roles the users have during requirement gathering. We also want to know whether one can predict the outcome of user-participation in requirement gathering on beforehand. By this we refer to whether the project managers know the outcome of user-participation in requirement gathering, even before the project has started. Our Bachelor Thesis in Informatic brings out how project managers view user-participation in requirement gathering and the positive and negative effects of it. The project managers also get to take a stand to the possibilities and problems that are presented in theory. The Bachelor Thesis in Informatic is built upon this theory that contains mainly of scientific papers, with some elements of literature. A comparison between the presented theory and the interviewed project managers shows an agreed view on user-participation in requirement gathering, both in theory and in interviews. The interviewees and presented theory share the same view especially about the positive aspects with user-participation in requirement gathering. For example, they all agree on that better and more precise requirements is a positive aspect of user-participation in requirement gathering. However, the interviewees and presented theory have some differences in their point of view. One example is the view on the need of additional resource costs to have user-involvement. Regarding whether one can predict the outcome of user-participation in requirement gathering, the interviewees argue that it is possible, if one has qualified users. / User-participation User Requirement Requirement-gathering

Syfte – Syftet med denna studie är att undersöka vilka problem den offentliga organisationen har vad gäller informationsflödet inom organisationen samt föreslå en lösning på detta. För att uppnå syftet kommer följande frågeställningar att besvaras: Vilka problem har en offentlig organisation med informationsflödet? Hur kan en kravspecifikation bidra till en effektivisering av informationsflödet inom en offentlig organisation? Metod – För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna har en kvalitativ studie utförts på en offentlig organisation. Först utförs semistrukturerade intervjuer, efter det har det teoretiska ramverket skapats ur litteraturstudier för att ge en kunskapsgrund inom området. Ur detta framkommer riktlinjer för skapandet av en kravspecifikation, som ligger till grund för ett mer effektivt informationsflöde inom en offentlig organisation. Den empiri som insamlats på beskrivet sätt har sedan analyserats och jämförts med den insamlade teorin. Detta för att jämföra verkliga det arbetslivet med teorin. Även litteraturstudier har genomförts eftersom det är viktigt att få en stabil bakgrund gällande metoder, teorier och verktyg. Med sin grund i kravspecifikationen skapandes ett lösningsförslag efter att ett val har gjort vilken typ av lösning som är lämplig för ändamålet. Detta gjordes i samrådande med den berörda organisationen. Kravspecifikationen har analyserats mot empirin och teorierna samt skett i samrådande med den berörda organisationen. En demonstration av den slutliga lösningen och uppföljningsintervju utfördes även för att få feedback lösningsförslaget effektiviserade den berörda organisationen informationsflöde. Resultat – Studiens resultat bygger på den insamlade empirin och den utförda litteraturstudien. Resultatet visar att utvecklandet av en artefakt i form riktlinjer för en kravspecifikation som ligger till grund för en vidareutveckling för att effektivisera informationsflödet, har resulterat i en förbättring av informationsflödet inom en offentlig organisation. Kraven som framkom genom semistrukturerade intervjuer har använts vid skapandet av kravspecifikationen. Detta för att få ett bra resultat som löser den berörda organisationen krav och behov, vad det gäller att effektivisera informationsflödet inom en offentlig organisation. Implikationer – Ambitionen i denna studie är att skapa riktlinjer för en kravspecifikation som ligger till grund för en effektivisering av informationsflödet inom en offentlig organisation. Genom studiens resultat fås riktlinjer fram som borde användas av andra utvecklare eller studenter vid liknade projekt. Blomkvist och Hallin (2015) menar att vissa exjobb ger ett metodologiskt bidrag till forskningen detta genom att på ett nytt sätt lösa en organisations praktiska problem. Detta är denna studies kunskapsbidrag. Kunskapsbidraget vad det gäller forskningen inom ämnet informatik, bidrar den till en förbättring av förmedling av information. Detta genom att ta fram och använda riktlinjer för en kravspecifikation som ligger till grund detta. Studien ges stöd genom att ta fram ett riktlinjer för en kravspecifikation i form av en artefakt som ligger till grund vid utvecklingsarbetet. Ytterligare studier kan ses som önskvärt då denna studie endast har inriktat sig på en organisation och för att forskningen ska bli optimal och behöver ytterligare studier inom området utföras. Begränsningar – En studie utfördes på en offentlig organisation och därför blir studien relevant för denna organisation samt för liknade organisationer. Studiens ämnesområden är av varierande djup, eftersom det inte tidsmässigt varit möjligt att gå lika djupt inom alla ämnen. / Purpose – The purpose of this study is to investigate what kind of problems a public organization has with their information flow and suggest a solution to the identified problems.To achieve the purpose, will the report answer the following questions: What problems do a public organization have with the information flow? How can a specification contribute to efficiency the flow of information within a public organization? Method – In order to achieve the objectives of the study and answer the research questions, a qualitative study is conducted in a public organization. First, semi-structured interviews have been conducted, and then a literature search is performed to provide a knowledge base in this field. From this emerges a specification that forms the basis for a more efficient flow of information within a public organization. The empirical data, which is collected in the manner described, is then analysed and compared with the collected theory. This is to compare the real working life with the theory. Even literature studies have been carried out because it is important to have a stable background current methods, theories and tools. With its basis in the specification, the proposed solutions was developed after an election has made the kind of solution that is fit for purpose. This was done in consultation with the organization concerned. The requirement specification has been analysed by the empirical data and theories, and occurred in consulting with the organization concerned. A demonstration of the final solution and follow-up interviews were also conducted, to get feedback about the solution improvement of the information flow within the public organization. Findings – The study results are based on the collected empirical data and the conducted literature review. The result shows that development of an artefact in the form of guidelines for a set of requirements that form the basis, for further development solution improvement of the information flow has resulted in an improvement of the information flow within a public organization. The requirements that have been identified; with semi-structured interview have been used to create the specification demands. This is done to get a good result that solves the organizations requirements and needs, in terms of information flow in a public organization. Implications – Blomkvist and Hallin (2015) argues that some thesis provides a methodological contribution to research this, a new way to solve an organization's practical problems. This is this study knowledge contribution. Knowledge contribution in terms of research in informatics, it contributes to an improvement in the distribution of information. This is through the development and use guidelines for a set of requirements that underpin it. The study provides support by producing a guidance on a specification in the form of an artefact that is the basis for development. Further studies may be seen as desirable as this study has only focused on the organization and for research to be optimal and needs further studies in the field carried out. Limitations – The study was conducted in a public organization and therefore the results of the study are specifically relevant for this kind of organizations.