No description available.

<p>När det gäller utbildning är det den akademiska basen som upplevs vara viktig för hur man arbetar. Med detta menas att man har fått en grundläggande allmänbildning och man har lärt sig att handskas med stora mängder information. Men det faktum att man har en akademisk utbildning spelar inte stor roll för om man upplever sig arbeta strategiskt eller operativt. Förmågan att uttrycka sig i tal och skrift samt att vara pedagogisk upplever flera av respondenterna vara kunskaper som de lärt sig genom utbildning och som påverkar sättet de arbetar. Det är också erfarenhet i kombination med utbildning som upplevs spela roll för hur man arbetar. Flera av informatörerna upplever att de känner brist på företagsekonomisk kompetens och att detta begränsar dem i deras arbete. När det gäller hur informatörerna upplever att informationsfunktionens placering i organisationen påverkar deras sätt att arbeta mer strategiskt så är det de personliga relationer som en informatör har till sin ledningsgrupp och till sin chef som påverkar, det är också den förståelse som finns kring informationsarbete hos cheferna och ledningsgruppen, informatörens möjligheter att få insyn i organisationens beslutsprocesser och informatörens tillgång till relevant information. När det gäller samhällets ökade krav på organisationer upplevde flera respondenter att de under senare år har börjat arbeta mer aktivt mot omvärlden. Några av våra respondenter reflekterar i större utsträckning över organisationens identitet och existensberättigande. En utmärkande arbetsuppgift för en av respondenterna är att han idag har som uppgift att ta reda på hur organisationen "sköter sig" i olika frågor. För en annan respondent har arbetet att jobba för transparens i organisationen blivit en större del i arbetet. Hälften av respondenterna, de vars organisation som enligt oss verkar ha tagit ansvarssteget, upplever att de för en dialog med fler intressenter idag.</p>

När det gäller utbildning är det den akademiska basen som upplevs vara viktig för hur man arbetar. Med detta menas att man har fått en grundläggande allmänbildning och man har lärt sig att handskas med stora mängder information. Men det faktum att man har en akademisk utbildning spelar inte stor roll för om man upplever sig arbeta strategiskt eller operativt. Förmågan att uttrycka sig i tal och skrift samt att vara pedagogisk upplever flera av respondenterna vara kunskaper som de lärt sig genom utbildning och som påverkar sättet de arbetar. Det är också erfarenhet i kombination med utbildning som upplevs spela roll för hur man arbetar. Flera av informatörerna upplever att de känner brist på företagsekonomisk kompetens och att detta begränsar dem i deras arbete. När det gäller hur informatörerna upplever att informationsfunktionens placering i organisationen påverkar deras sätt att arbeta mer strategiskt så är det de personliga relationer som en informatör har till sin ledningsgrupp och till sin chef som påverkar, det är också den förståelse som finns kring informationsarbete hos cheferna och ledningsgruppen, informatörens möjligheter att få insyn i organisationens beslutsprocesser och informatörens tillgång till relevant information. När det gäller samhällets ökade krav på organisationer upplevde flera respondenter att de under senare år har börjat arbeta mer aktivt mot omvärlden. Några av våra respondenter reflekterar i större utsträckning över organisationens identitet och existensberättigande. En utmärkande arbetsuppgift för en av respondenterna är att han idag har som uppgift att ta reda på hur organisationen "sköter sig" i olika frågor. För en annan respondent har arbetet att jobba för transparens i organisationen blivit en större del i arbetet. Hälften av respondenterna, de vars organisation som enligt oss verkar ha tagit ansvarssteget, upplever att de för en dialog med fler intressenter idag.

No description available.

The main purpose of this thesis is to contribute to the understanding of information needs of eight vocational studies teachers at the Handicraft Programme at a senior high school. I have analyzed the teachers’ needs of information and the empirical material has been collected through interviews with eight vocational studies teachers. To analyze the interviews I have used Lars Höglund and Olle Persson’s model for information needs and a model for information sources. The major conclusions are that the most important information source is their colleagues, especially the teachers from the Handicraft Programme. They discuss encountered problems with their colleagues, and also exchange information and experiences. Another finding is that digital information is used widely among the teachers. They described that they often use the computer to handle e-mail and also for finding information. Suppliers- and exhibitions homepages are places that can offer a lot of information. Also search engines as google.com is used frequently to find the information they are looking for. The school library and other sources and methods to find information are used rarely or exceptionally. They seldom consult with the school librarian but it seems that the library and the librarian are more used in the education as a resource. Several of the informants told that they visit the school library together with their students to seek for information. / Program: Bibliotekarie

<p>Näringslivet internationaliseras och globaliseras alltmer samtidigt som ny teknik utvecklas. Kunder ställer allt högre krav på kvalitet och produkternas livscykler blir allt kortare. Detta ställer höga krav på flexibel produktion och korta ställ- och ledtider.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ta fram en handlingsplan för att förbättra processerna, ar-betsmetoderna och mätsystemet på en reproavdelning inom den grafiska industrin för att öka dess produktivitet.</p><p>Utifrån teori från områdena informations- och produktionslogistik har vi byggt upp en referensram och en kunskapsplattform. Detta har legat till grund för processkartläggningen och nulägesanalysen av den reproavdelning som studerades i fallstudien. Utifrån detta arbe-te togs ett förslag på lämpligt mätsystem inklusive mätspecifikationer fram, där hänsyn också togs till de krav som finns på verksamheten, både internt och externt. Det empiriska re-sultatet analyserades utifrån den teoretiska referensram som tagits fram och resulterade i en handlingsplan.</p><p>Vi kan identifiera flera områden där det finns potential för att förbättra och effektivisera processerna och arbetsmetoderna för att öka produktiviteten. Dessa har beaktats i handlingsplanen. De viktigaste förbättringsåtgärderna är:</p><p>•Eliminering av onödiga aktiviteter</p><p>•Effektivisering av informations- och kunskapsspridning</p><p>•Implementering av ett lämpligt mätsystem som visar helheten av verksamheten</p><p>•Utnyttjande av balanserat styrkort för uppföljning och styrning.</p><p>Genom att göra en processkartläggning och se över sina verksamhetsprocesser kan alla företag och organisationer upptäcka flaskhalsar, icke värdeskapande aktiviteter och andra brister som hindrar ett effektivt flöde i verksamheten.</p>

En kvalitetsförbättrande metod som senaste åren blivit vanlig inom Hälso- och sjukvård är Lean Healthcare - en verksamhetsfilosof som går ut på att eliminera slöseri och skapa värde för patienterna. I takt med att informationssystem och informationsteknik (IT) har utvecklats har informationsförsörjning fått en allt viktigare roll i vårdprocessen. Tidigare undersökningar visar dock att vårdpersonalen upplever att det finns många brister kopplade till informationssystem och IT. En explorativ fallstudie genomfördes där kvalitativ data samlades in med hjälp av intervjuer, dokumentstudier samt observation. Syftet var att beskriva hur informationsförsörjningen påverkats i ett kliniskt mikrosystem och i en vårdprocess som infört Lean. Resultatet visar att mikrosystemets leaninförande har fått positiva resultat inom framgångsgrupperna patienter, personal, resultat/processer/flöden och ledarskap. Däremot har information och IT haft mycket litet betydelse i förbättringsarbetet. Mikrosystemets informationsmiljö har dock förändrats, den visuella informationen har blivit mycket viktig och den analoga mer allmänna informationen har påverkats positivt.  Trots mängden analog och visuell information är det inom digitala informationssystem och dokumentation som mikrosystemet upplever att det förekommer mest slöseri. När det gäller analog information känner vårdpersonalen att de kan eliminera slöseri med hjälp av leanprinciper och metoder, exempelvis 5S. Däremot anser de inte att de har möjlighet att påverka den digitala informationen i samma utsträckning och för vårdpersonalen faller sig inte förbättring av informationsflöden lika naturligt som att förbättra patientnära aktiviteter i vårdprocessen.

Näringslivet internationaliseras och globaliseras alltmer samtidigt som ny teknik utvecklas. Kunder ställer allt högre krav på kvalitet och produkternas livscykler blir allt kortare. Detta ställer höga krav på flexibel produktion och korta ställ- och ledtider. Syftet med denna uppsats är att ta fram en handlingsplan för att förbättra processerna, ar-betsmetoderna och mätsystemet på en reproavdelning inom den grafiska industrin för att öka dess produktivitet. Utifrån teori från områdena informations- och produktionslogistik har vi byggt upp en referensram och en kunskapsplattform. Detta har legat till grund för processkartläggningen och nulägesanalysen av den reproavdelning som studerades i fallstudien. Utifrån detta arbe-te togs ett förslag på lämpligt mätsystem inklusive mätspecifikationer fram, där hänsyn också togs till de krav som finns på verksamheten, både internt och externt. Det empiriska re-sultatet analyserades utifrån den teoretiska referensram som tagits fram och resulterade i en handlingsplan. Vi kan identifiera flera områden där det finns potential för att förbättra och effektivisera processerna och arbetsmetoderna för att öka produktiviteten. Dessa har beaktats i handlingsplanen. De viktigaste förbättringsåtgärderna är: •Eliminering av onödiga aktiviteter •Effektivisering av informations- och kunskapsspridning •Implementering av ett lämpligt mätsystem som visar helheten av verksamheten •Utnyttjande av balanserat styrkort för uppföljning och styrning. Genom att göra en processkartläggning och se över sina verksamhetsprocesser kan alla företag och organisationer upptäcka flaskhalsar, icke värdeskapande aktiviteter och andra brister som hindrar ett effektivt flöde i verksamheten.

The aim of this study is to investigate how employees at the Geological Survey of Sweden (SGU) and librarians at SGU and Uppsala university library (UUB) experience challenges and changes in the information provision for geologists at SGU after an organizational change of the library function at the survey. After the closure of the library at SGU in 2015 the survey buys some of their needed library service from UUB, while most of the SGU library collections are left at the survey. To investigate the experiences I conducted interviews with current and former geologists and former librarians at SGU and a librarian at UUB. I also investigated some key documents to provide a framework to the interviewee’s experiences, to compare this with the goals of the coordination between SGU and UUB, and to try and shed light on the role of the library within the survey. The study was based on a constructivist point of view where the interviewee’s experiences of the changes is in focus, giving a deeper understanding of their information needs and how they have been affected by the changes of the library function. I have looked at the changes in information provision for the employees at SGU as a result of changes in SGU’s library activities, that is, changes in the organization of SGU. The results were therefore analyzed using a combination of organizational theories on public administration and business concept approaches, which is motivated by how public administration has changed in recent decades. The results show that geologists at SGU rely heavily on old publications, grey literature and publications about Swedish conditions. This is opposed to what UUB offers in terms of ”hot science” and international literature to meet the needs of the researchers and students at Uppsala university. Also, since UUB only took over a small part of the collections from the SGU library as part of the agreement, the SGU employees have a significant need for help obtaining literature that is left at the former SGU library. As a result of the changes in information provision, the interviewed geologists at SGU feel that the closure of the library at SGU has had a negative impact on their work performance. Because of this they also feel that there is a contradiction between the regulation of the survey, which states that the main focus for SGU is to collect, manage and disseminate information, and the decision to close the library. The conclusions are that although the libraries at SGU and UUB both offer literature in the field of geology there are big differences in the kind of geological literature that the users need and what the different libraries can or could offer. In a larger perspective, this study can contribute to a deeper understanding of the role of special libraries and what can happen to the information provision when a library closes. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Syfte – Syftet med denna studie är att undersöka vilka problem den offentliga organisationen har vad gäller informationsflödet inom organisationen samt föreslå en lösning på detta. För att uppnå syftet kommer följande frågeställningar att besvaras: Vilka problem har en offentlig organisation med informationsflödet? Hur kan en kravspecifikation bidra till en effektivisering av informationsflödet inom en offentlig organisation? Metod – För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna har en kvalitativ studie utförts på en offentlig organisation. Först utförs semistrukturerade intervjuer, efter det har det teoretiska ramverket skapats ur litteraturstudier för att ge en kunskapsgrund inom området. Ur detta framkommer riktlinjer för skapandet av en kravspecifikation, som ligger till grund för ett mer effektivt informationsflöde inom en offentlig organisation. Den empiri som insamlats på beskrivet sätt har sedan analyserats och jämförts med den insamlade teorin. Detta för att jämföra verkliga det arbetslivet med teorin. Även litteraturstudier har genomförts eftersom det är viktigt att få en stabil bakgrund gällande metoder, teorier och verktyg. Med sin grund i kravspecifikationen skapandes ett lösningsförslag efter att ett val har gjort vilken typ av lösning som är lämplig för ändamålet. Detta gjordes i samrådande med den berörda organisationen. Kravspecifikationen har analyserats mot empirin och teorierna samt skett i samrådande med den berörda organisationen. En demonstration av den slutliga lösningen och uppföljningsintervju utfördes även för att få feedback lösningsförslaget effektiviserade den berörda organisationen informationsflöde. Resultat – Studiens resultat bygger på den insamlade empirin och den utförda litteraturstudien. Resultatet visar att utvecklandet av en artefakt i form riktlinjer för en kravspecifikation som ligger till grund för en vidareutveckling för att effektivisera informationsflödet, har resulterat i en förbättring av informationsflödet inom en offentlig organisation. Kraven som framkom genom semistrukturerade intervjuer har använts vid skapandet av kravspecifikationen. Detta för att få ett bra resultat som löser den berörda organisationen krav och behov, vad det gäller att effektivisera informationsflödet inom en offentlig organisation. Implikationer – Ambitionen i denna studie är att skapa riktlinjer för en kravspecifikation som ligger till grund för en effektivisering av informationsflödet inom en offentlig organisation. Genom studiens resultat fås riktlinjer fram som borde användas av andra utvecklare eller studenter vid liknade projekt. Blomkvist och Hallin (2015) menar att vissa exjobb ger ett metodologiskt bidrag till forskningen detta genom att på ett nytt sätt lösa en organisations praktiska problem. Detta är denna studies kunskapsbidrag. Kunskapsbidraget vad det gäller forskningen inom ämnet informatik, bidrar den till en förbättring av förmedling av information. Detta genom att ta fram och använda riktlinjer för en kravspecifikation som ligger till grund detta. Studien ges stöd genom att ta fram ett riktlinjer för en kravspecifikation i form av en artefakt som ligger till grund vid utvecklingsarbetet. Ytterligare studier kan ses som önskvärt då denna studie endast har inriktat sig på en organisation och för att forskningen ska bli optimal och behöver ytterligare studier inom området utföras. Begränsningar – En studie utfördes på en offentlig organisation och därför blir studien relevant för denna organisation samt för liknade organisationer. Studiens ämnesområden är av varierande djup, eftersom det inte tidsmässigt varit möjligt att gå lika djupt inom alla ämnen. / Purpose – The purpose of this study is to investigate what kind of problems a public organization has with their information flow and suggest a solution to the identified problems.To achieve the purpose, will the report answer the following questions: What problems do a public organization have with the information flow? How can a specification contribute to efficiency the flow of information within a public organization? Method – In order to achieve the objectives of the study and answer the research questions, a qualitative study is conducted in a public organization. First, semi-structured interviews have been conducted, and then a literature search is performed to provide a knowledge base in this field. From this emerges a specification that forms the basis for a more efficient flow of information within a public organization. The empirical data, which is collected in the manner described, is then analysed and compared with the collected theory. This is to compare the real working life with the theory. Even literature studies have been carried out because it is important to have a stable background current methods, theories and tools. With its basis in the specification, the proposed solutions was developed after an election has made the kind of solution that is fit for purpose. This was done in consultation with the organization concerned. The requirement specification has been analysed by the empirical data and theories, and occurred in consulting with the organization concerned. A demonstration of the final solution and follow-up interviews were also conducted, to get feedback about the solution improvement of the information flow within the public organization. Findings – The study results are based on the collected empirical data and the conducted literature review. The result shows that development of an artefact in the form of guidelines for a set of requirements that form the basis, for further development solution improvement of the information flow has resulted in an improvement of the information flow within a public organization. The requirements that have been identified; with semi-structured interview have been used to create the specification demands. This is done to get a good result that solves the organizations requirements and needs, in terms of information flow in a public organization. Implications – Blomkvist and Hallin (2015) argues that some thesis provides a methodological contribution to research this, a new way to solve an organization's practical problems. This is this study knowledge contribution. Knowledge contribution in terms of research in informatics, it contributes to an improvement in the distribution of information. This is through the development and use guidelines for a set of requirements that underpin it. The study provides support by producing a guidance on a specification in the form of an artefact that is the basis for development. Further studies may be seen as desirable as this study has only focused on the organization and for research to be optimal and needs further studies in the field carried out. Limitations – The study was conducted in a public organization and therefore the results of the study are specifically relevant for this kind of organizations.