Posttraumatiska stressyndrom (PTSS) är en diagnos som hittills har omfattat vuxna, men på senare år även kommit att gälla barn som upplevt traumatiska händelser. Syftet med studien är att belysa PTSS och ge en förklaring av vad diagnosen innebär. Jag vill också dra relevanta slutsatser för förskolan. Det teoretiska underlaget är hämtat från forskning kring ämnet och har analyserats i ett förskoleperspektiv. Studiens empiriska underlag är en enkätstudie. Resultatet av enkätstudien omfattar uttalanden som till viss del stärker forskarnas påpekanden.

BAKGRUND: Flyktingfamiljer och barn flyr krig och lämnar sina kära och nära för att söka fristad i andra delar välden. Några hamnar i Sverige. Flyktingbarn slussas in i våra svenska förskolor utan att vi vet mycket om deras bakgrund. Enligt forskning och litteratur påverkas inte flyktingbarn enbart av det pågående kriget, utan även under flykten, asylväntetiden och under integrationsprocessen som till viss del äger rum i förskolan.SYFTE: Vi vill genom vår undersökning belysa hur flyktingbarns bakgrund kan se ut innan de börjar i den svenska förskolan. Dessutom vill vi öka vår yrkeskompetens i hur man som pedagog praktiskt kan stödja dessa barn i förskolan.METOD: I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har genomfört informant- och respondentintervjuer både i Libanon och i Sverige. Dessutom har vi utfört observationer och fältstudier i några fall som komplement till intervjuerna.RESULTAT: Resultatet visar att barn i krig drabbas hårt. Kaotisk omgivning, våld, splittrad skolgång, känslor av hjälplöshet och oförmåga att förstå händelseförloppet är exempel på traumatiska upplevelser som leder till otrygghet. Traumat lever i dem och flyttar in i förskolan. Förskolan kan spela en viktig roll för barns traumabearbetning. Därför behöver pedagoger en djup förståelse för barns bakgrund och bra arbetsmetoder för att stödja dem. Ju mer pedagoger vet om flyktingbarns bakgrund desto bättre kan de förstå deras beteende. Dessutom verkar en god relation till föräldrarna, strukturerad och tydlig verksamhet med fasta rutiner och mycket lek för att hjälpa dessa barn att finna trygghet.

Abstract  In 2011, the war broke out in Syria, affecting a significant portion of the Syrian population. Many have been forced to flee the war in search of a safe and secure life. However, those who have left Syria have also left their loved ones behind and carry with them the traumas of war. The main purpose of this essay is to examine the challenges that Syrian refugees diagnosed with PTSD face when they arrive in Sweden. The essay is based on qualitative research methodology and semi-structured interviews with six Syrian refugees. The results of the essay identify the significance of war traumas for these refugees and their negative impact on their ability to integrate into Swedish society. The lack of access to specialized psychiatric care and communication barriers exacerbates the situation and emphasize the importance of a person-centered approach in healthcare. Gender differences are highlighted, where both men and women face unique challenges based on their cultural norms and experiences. Special emphasis is placed on the need for targeted interventions to address the needs of Syrian refugee women, who are at increased risk of gender-based violence and psychological distress.   The essay contributes to a better understanding of the specific challenges that Syrian refugees with PTSD face in Sweden and underscores the importance of designing adequate support and care programs to meet their needs.